2015-09-25 06:00

2015-09-25 06:00

Sänkning värd namnet

BUDGETEN: Ljusning för pensionärerna

För några dagar sedan tog vår finansminister Magdalena Andersson den 400 meter långa promenaden mellan Finansdepartementet och Sveriges Riksdag, med den nio kilo tunga budgetpropositionen (den så kallade ”nådiga luntan”) under armen för att delge vad svenska folket har att förvänta sig under den kommande budgetperioden.

Som alltid blir det protester från oppositionen och många andra ”experter” där ros och ris blandas i en salig röra. Efter åtta år av borgerligt styre i vårt land där klyftorna ständigt ökat mellan fattiga och rika är denna budget ett litet steg i rätt riktning för ett rättvisare samhälle.

Den orättfärdiga beskattningen av våra omkring 1,8 miljoner pensionärer under många år har varit som ett ”öppet sår” i vårt Sverige som betecknats som ett välfärdsland i vår omvärld. Vi har varit unika så till vida att vi varit det enda landet i Europa där pensionärerna tvingats betala högre skatt än förvärvsarbetande. Nu blir det en skattesänkning värd namnet. Alliansen vill gärna framhålla att man vid fem tillfällen också sänkt skatten för pensionärerna, men de har varit så låga att man fått stå på knä för att upptäcka dem på pensionärsbeviset.

Höjd sjukersättning och höjt tak i A-kassan, borttagande av den bortre gränsen i sjukförsäkringen vilket ger en viss trygghet i tillvaron vid långvariga problem med hälsan. Mer pengar till vår välfärd och fler anställda inom vård och omsorg, där personalen under senare år arbetat under svår tidspress och underbemanning med utslagning som följd. Sjukskrivningarna har ökat konstant, särskilt efter 2010 som ett resultat av detta bl.a. och nu får vi betala notan för denna politik.

Gratis glasögon till barn, gratis medicin till barn under 18 år, sommarlovsstöd till barn vars föräldrar kanske inte har ekonomiska resurser att skicka dem på ”kollo” t.ex. Skolan ska få mer resurser till sitt förfogande och förhoppningsvis ska det ge fler kompetenta lärare som ger den det lyft den så väl behöver efter de senaste årens stora problem.

Detta är några av de positiva inslagen i budgeten, men det kostar också pengar naturligtvis. Men skillnaden nu är att de bäst bemedlade får vara med och bidra lite mera.

Visst finns det nackdelar också. Rut -och rotavdragen försämras, men även där finns det vissa poänger, för varför ska en vanlig ”knegare” vara med och betala för mångmiljonärernas extra läxhjälp till deras barn för att ta ett exempel!

Alliansens jobbskatteavdrag trappas ner och trots förre statsministern Fredrik Reinfeldts agiterande om att ”utanförskapet” skulle försvinna har arbetslösheten och sjukskrivningarna ökat, trots att fler har jobb.

Kanske privatiseringshysterin och utförsäljningen av våra vinstgivande bolag kan bromsas nu när Alliansens företrädare förhoppningsvis får sitta ”på läktaren” några år. Vår egen ”Margaret Thatcher” - Annie Lööf (c) har ju mindre inflytande under den kommande mandatperioden, troligtvis kanske bör tilläggas! Hon är ju en stor förespråkare för privatiseringar av allehanda slag.

Tyvärr håller regeringen fast vid sin utsaga om att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det kommer förmodligen att bara bli en utopi. De ökande flyktingströmmarna till Sverige omöjliggör dessa framtidsperspektiv, men detta mål blir förmodligen svårt att uppnå ändå.

Från borgerligt håll varnas det nu för svåra biverkningar på den svenska ekonomin. Men så har det alltid varit från detta håll. Så fort samhällets undre skikt har möjligheter att se ett ljusare sken i tunneln har tongångarna alltid varit desamma. Vi får hoppas att vi aldrig får uppleva ett så hårt klassindelat samhälle som USA där över 35 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen på allmosor! Därför gäller det att bromsa denna utveckling i tid och vrida landet på rätt köl igen, även om det kommer att ta tid!

WL

För några dagar sedan tog vår finansminister Magdalena Andersson den 400 meter långa promenaden mellan Finansdepartementet och Sveriges Riksdag, med den nio kilo tunga budgetpropositionen (den så kallade ”nådiga luntan”) under armen för att delge vad svenska folket har att förvänta sig under den kommande budgetperioden.

Som alltid blir det protester från oppositionen och många andra ”experter” där ros och ris blandas i en salig röra. Efter åtta år av borgerligt styre i vårt land där klyftorna ständigt ökat mellan fattiga och rika är denna budget ett litet steg i rätt riktning för ett rättvisare samhälle.

Den orättfärdiga beskattningen av våra omkring 1,8 miljoner pensionärer under många år har varit som ett ”öppet sår” i vårt Sverige som betecknats som ett välfärdsland i vår omvärld. Vi har varit unika så till vida att vi varit det enda landet i Europa där pensionärerna tvingats betala högre skatt än förvärvsarbetande. Nu blir det en skattesänkning värd namnet. Alliansen vill gärna framhålla att man vid fem tillfällen också sänkt skatten för pensionärerna, men de har varit så låga att man fått stå på knä för att upptäcka dem på pensionärsbeviset.

Höjd sjukersättning och höjt tak i A-kassan, borttagande av den bortre gränsen i sjukförsäkringen vilket ger en viss trygghet i tillvaron vid långvariga problem med hälsan. Mer pengar till vår välfärd och fler anställda inom vård och omsorg, där personalen under senare år arbetat under svår tidspress och underbemanning med utslagning som följd. Sjukskrivningarna har ökat konstant, särskilt efter 2010 som ett resultat av detta bl.a. och nu får vi betala notan för denna politik.

Gratis glasögon till barn, gratis medicin till barn under 18 år, sommarlovsstöd till barn vars föräldrar kanske inte har ekonomiska resurser att skicka dem på ”kollo” t.ex. Skolan ska få mer resurser till sitt förfogande och förhoppningsvis ska det ge fler kompetenta lärare som ger den det lyft den så väl behöver efter de senaste årens stora problem.

Detta är några av de positiva inslagen i budgeten, men det kostar också pengar naturligtvis. Men skillnaden nu är att de bäst bemedlade får vara med och bidra lite mera.

Visst finns det nackdelar också. Rut -och rotavdragen försämras, men även där finns det vissa poänger, för varför ska en vanlig ”knegare” vara med och betala för mångmiljonärernas extra läxhjälp till deras barn för att ta ett exempel!

Alliansens jobbskatteavdrag trappas ner och trots förre statsministern Fredrik Reinfeldts agiterande om att ”utanförskapet” skulle försvinna har arbetslösheten och sjukskrivningarna ökat, trots att fler har jobb.

Kanske privatiseringshysterin och utförsäljningen av våra vinstgivande bolag kan bromsas nu när Alliansens företrädare förhoppningsvis får sitta ”på läktaren” några år. Vår egen ”Margaret Thatcher” - Annie Lööf (c) har ju mindre inflytande under den kommande mandatperioden, troligtvis kanske bör tilläggas! Hon är ju en stor förespråkare för privatiseringar av allehanda slag.

Tyvärr håller regeringen fast vid sin utsaga om att ha Europas lägsta arbetslöshet 2020. Det kommer förmodligen att bara bli en utopi. De ökande flyktingströmmarna till Sverige omöjliggör dessa framtidsperspektiv, men detta mål blir förmodligen svårt att uppnå ändå.

Från borgerligt håll varnas det nu för svåra biverkningar på den svenska ekonomin. Men så har det alltid varit från detta håll. Så fort samhällets undre skikt har möjligheter att se ett ljusare sken i tunneln har tongångarna alltid varit desamma. Vi får hoppas att vi aldrig får uppleva ett så hårt klassindelat samhälle som USA där över 35 miljoner människor lever under fattigdomsgränsen på allmosor! Därför gäller det att bromsa denna utveckling i tid och vrida landet på rätt köl igen, även om det kommer att ta tid!

WL

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.