2015-05-11 06:00

2015-05-11 09:03

Bristande organisation

SKOLAN: Till Per Blom på barn- och utbildningsförvaltningen

Bakgrund Vid varje hösttermins begynnelse sitter vi pedagoger och diskuterar betyg i allmänhet och måluppfyllelse i synnerhet. Detta görs på uppdrag av vår närmaste chef som i sin tur har fått uppdraget av Barn- och utbildningsförvaltningen. Vi vänder på varje bokstav, resonerar om verkan och orsaker, diskuterar kring likheter och skillnader och försöker med pedagogiska glasögon fundera över vad vi, i såväl verksamhet som klassrum, kan förbättra för att nå en än högre måluppfyllelse.

Skolbibliotek Under höstterminen 2014 har Bregårdsskolan, på grund av sanering, saknat tillgång till det fantastiska skolbibliotek som idag huserar i skolans källarplan. Avsaknaden av en sådan viktig plattform har bidragit till att eleverna inte haft den stora tillgång till litteratur som de, enligt skollag, är skyldiga att erbjudas. I förarbetena till skollagen avses betydelsen av begreppet skolbibliotek vanligtvis

”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. ”

Vidare går det, i den juridiska vägledningen, läsa att ”det ska vara möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen.” Det här har inte heller varit möjligt under terminen då stadsbiblioteket krävt att någon lärare varit tvungen att följa med eleverna för att låna adekvat litteratur.

Pedagoger har därför inte haft tillgång till den uppsjö facklitteratur som ämnena kräver, dels för egen del men också för att eleverna ska kunna lösa kunskapskravet som handlar om källkritik. Det här är ett kunskapskrav som återkommer i flera ämnen och som är en förutsättning för att eleverna ska kunna delta i den digitala värld de idag gör. Det finns åtskilligt fler kunskapskrav som kräver närhet till litteratur och som eleverna då missar.

Digital teknik Eleverna har i varje ämne en garanterad undervisningstid som kommun och skola är skyldiga att tillhandahålla. I Karlskoga kommun brister huvudmannen på ovan nämnda garanti då Bregårdsskolans högstadieorganisation idag kan visa upp stora brister. Dels handlar det om att den digitala teknik som idag finns på skolan är undermålig och leder till stressade elever och skolpersonal men det handlar också om logistiska hinder i skolmiljön. Idag finns två dataskåp placerade i A-huset medan undervisning sker i såväl B-hus som i en annan huskropp i A-huset vilket gör att eleverna tvingas springa med bärbara datorer från en byggnad till en annan. Detta på bekostnad av den garanterade undervisningstiden som de, enligt lag, har rätt till. Vid upprepade tillfällen inträffar datastrul som gör att en elev exempelvis inte kan logga in på dataenheten då man glömt lösenordet, datorn kan vara urladdad eller rent av vara trasig. Dessa olika hinder som ofta uppstår säkerställer att eleven missar sin undervisningstid som hon har rätt till. Att få mindre undervisningstid i ett ämne gör att elever riskerar att inte få likvärdiga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och detta bidrar därför till att elever från olika högstadieskolor i kommunen har olika förutsättningar. Att då sitta och jämföra betyg och statistik mellan kommunens skolor och med riket blir då inte rättvist mot varken elever eller pedagoger.

Med den här bakgrunden ber vi ansvariga för Barn- och utbildningsförvaltningen att ha förståelse för att kommande betygsresultat och diskussioner kring måluppfyllelse inte bör ligga vare sig pedagoger eller rektor till last utan att det är andra faktorer som påverkat vår organisation. Dessa faktorer har vi påpekat ända sedan vi flyttade till den nyrenoverade skolan men ibland känner vi oss åsidosatta av politiska beslut som inte på något sätt främjar varken elever eller skolpersonal.

Vi vill inget hellre än öka måluppfyllelsen på Bregårdsskolan men för att detta ska kunna ske måste vi lyssnas på och eftersom det är vi som är experter på området ber vi om förståelse kring vilka hinder som dagligen visas i vår verksamhet. Vi ser med tillförsikt fram emot den planerade digitala satsningen som snart görs och vi ser vidare framåt och med förhoppning om att skolbiblioteket snart slår upp portarna igen.

Arbetslagsledarna 7-9 på Bregårdsskolan

Bakgrund Vid varje hösttermins begynnelse sitter vi pedagoger och diskuterar betyg i allmänhet och måluppfyllelse i synnerhet. Detta görs på uppdrag av vår närmaste chef som i sin tur har fått uppdraget av Barn- och utbildningsförvaltningen. Vi vänder på varje bokstav, resonerar om verkan och orsaker, diskuterar kring likheter och skillnader och försöker med pedagogiska glasögon fundera över vad vi, i såväl verksamhet som klassrum, kan förbättra för att nå en än högre måluppfyllelse.

Skolbibliotek Under höstterminen 2014 har Bregårdsskolan, på grund av sanering, saknat tillgång till det fantastiska skolbibliotek som idag huserar i skolans källarplan. Avsaknaden av en sådan viktig plattform har bidragit till att eleverna inte haft den stora tillgång till litteratur som de, enligt skollag, är skyldiga att erbjudas. I förarbetena till skollagen avses betydelsen av begreppet skolbibliotek vanligtvis

”en gemensam och ordnad resurs av medier och information som ställs till elevernas och lärarnas förfogande och som ingår i skolans pedagogiska verksamhet med uppgift att stödja elevernas lärande. ”

Vidare går det, i den juridiska vägledningen, läsa att ”det ska vara möjligt för eleverna att kontinuerligt kunna använda biblioteket som en del av undervisningen.” Det här har inte heller varit möjligt under terminen då stadsbiblioteket krävt att någon lärare varit tvungen att följa med eleverna för att låna adekvat litteratur.

Pedagoger har därför inte haft tillgång till den uppsjö facklitteratur som ämnena kräver, dels för egen del men också för att eleverna ska kunna lösa kunskapskravet som handlar om källkritik. Det här är ett kunskapskrav som återkommer i flera ämnen och som är en förutsättning för att eleverna ska kunna delta i den digitala värld de idag gör. Det finns åtskilligt fler kunskapskrav som kräver närhet till litteratur och som eleverna då missar.

Digital teknik Eleverna har i varje ämne en garanterad undervisningstid som kommun och skola är skyldiga att tillhandahålla. I Karlskoga kommun brister huvudmannen på ovan nämnda garanti då Bregårdsskolans högstadieorganisation idag kan visa upp stora brister. Dels handlar det om att den digitala teknik som idag finns på skolan är undermålig och leder till stressade elever och skolpersonal men det handlar också om logistiska hinder i skolmiljön. Idag finns två dataskåp placerade i A-huset medan undervisning sker i såväl B-hus som i en annan huskropp i A-huset vilket gör att eleverna tvingas springa med bärbara datorer från en byggnad till en annan. Detta på bekostnad av den garanterade undervisningstiden som de, enligt lag, har rätt till. Vid upprepade tillfällen inträffar datastrul som gör att en elev exempelvis inte kan logga in på dataenheten då man glömt lösenordet, datorn kan vara urladdad eller rent av vara trasig. Dessa olika hinder som ofta uppstår säkerställer att eleven missar sin undervisningstid som hon har rätt till. Att få mindre undervisningstid i ett ämne gör att elever riskerar att inte få likvärdiga förutsättningar att utvecklas så långt som möjligt och detta bidrar därför till att elever från olika högstadieskolor i kommunen har olika förutsättningar. Att då sitta och jämföra betyg och statistik mellan kommunens skolor och med riket blir då inte rättvist mot varken elever eller pedagoger.

Med den här bakgrunden ber vi ansvariga för Barn- och utbildningsförvaltningen att ha förståelse för att kommande betygsresultat och diskussioner kring måluppfyllelse inte bör ligga vare sig pedagoger eller rektor till last utan att det är andra faktorer som påverkat vår organisation. Dessa faktorer har vi påpekat ända sedan vi flyttade till den nyrenoverade skolan men ibland känner vi oss åsidosatta av politiska beslut som inte på något sätt främjar varken elever eller skolpersonal.

Vi vill inget hellre än öka måluppfyllelsen på Bregårdsskolan men för att detta ska kunna ske måste vi lyssnas på och eftersom det är vi som är experter på området ber vi om förståelse kring vilka hinder som dagligen visas i vår verksamhet. Vi ser med tillförsikt fram emot den planerade digitala satsningen som snart görs och vi ser vidare framåt och med förhoppning om att skolbiblioteket snart slår upp portarna igen.

Arbetslagsledarna 7-9 på Bregårdsskolan

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.