2015-05-07 06:00

2015-05-07 10:40

Brett politiskt stöd

FÖRSVARSUPPGÖRELSEN: Skapar tydlighet och långsiktighet för försvaret

Regeringen presenterade nyligen en försvarspolitisk inriktning för åren 2016 till 2020 som harstöd av närmare tre fjärdedelar av Riksdagen .Det var länge sedan vi såg ett sådant brett politiskt stöd för ett försvarsbeslut.

Att höja den operativa förmågan i krigsförbanden är det enskilt viktigaste under den kommande inriktningsperioden. Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår territoriella integritet. Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara ska organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav. Alla krigsförband ska kunna mobiliseras inom en vecka och all personal och materiel ska vara krigsplacerad.

En ny personalkategori bestående av icke anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som krigsplaceras med stöd av lagen om totalförsvarsplikt föreslås införas i personalförsörjningssystemet. Det kan konstateras att det fortsatt finns utmaningar i det nya personalförsörjningssystemet. Därför skaen utredare ta fram ett underlag för framtida beslut om hur personalförsörjningen av totalförsvaret långsiktigt kan säkerställas. Den norska och danska modellen där värnplikt och professionellt försvar kombineras ska studeras.

Överenskommelsen den 17:e april i år innebär att utöver de redan år 2014 aviserade tillskotten till försvarsbeslutet på ca 7 miljarder kronor försvarsanslagen nu ytterligare förstärks med ca 10,2 miljarder kronor under perioden 2016-2020. Totalt innebär det alltså en förstärkning med ca 17 miljarder kronor under perioden i förhållande till det utgångsläge som rådde 2014. Det är ett tydligt trendbrott från tidigare år. Med detta tas också hänsyn till fördyringar avseende ungdomsarbetsgivaravgifter och annat såsom höjda hyror.

Med den breda politiska överenskommelsen om inriktningen av vårt försvar de kommande fem åren skapas tydlighet och långsiktighet för försvaret. Det är en signal till omvärlden att vi tar den säkerhetspolitiska utvecklingen på allvar. Sverige tar sitt ansvar för säkerheten i vår del av Europa.

Åsa Lindestam (S)

vice ordförande i Försvarsutskottet

Eva-Lena Jansson (S)

riksdagsledamot i Örebro län

Regeringen presenterade nyligen en försvarspolitisk inriktning för åren 2016 till 2020 som harstöd av närmare tre fjärdedelar av Riksdagen .Det var länge sedan vi såg ett sådant brett politiskt stöd för ett försvarsbeslut.

Att höja den operativa förmågan i krigsförbanden är det enskilt viktigaste under den kommande inriktningsperioden. Försvarsmakten ska kunna försvara Sverige mot väpnat angrepp och värna vår territoriella integritet. Försvarsmaktens organisation som har uppgifter att lösa vid krig eller krigsfara ska organiseras som krigsförband och ges krigsduglighetskrav. Alla krigsförband ska kunna mobiliseras inom en vecka och all personal och materiel ska vara krigsplacerad.

En ny personalkategori bestående av icke anställda gruppbefäl, soldater och sjömän som krigsplaceras med stöd av lagen om totalförsvarsplikt föreslås införas i personalförsörjningssystemet. Det kan konstateras att det fortsatt finns utmaningar i det nya personalförsörjningssystemet. Därför skaen utredare ta fram ett underlag för framtida beslut om hur personalförsörjningen av totalförsvaret långsiktigt kan säkerställas. Den norska och danska modellen där värnplikt och professionellt försvar kombineras ska studeras.

Överenskommelsen den 17:e april i år innebär att utöver de redan år 2014 aviserade tillskotten till försvarsbeslutet på ca 7 miljarder kronor försvarsanslagen nu ytterligare förstärks med ca 10,2 miljarder kronor under perioden 2016-2020. Totalt innebär det alltså en förstärkning med ca 17 miljarder kronor under perioden i förhållande till det utgångsläge som rådde 2014. Det är ett tydligt trendbrott från tidigare år. Med detta tas också hänsyn till fördyringar avseende ungdomsarbetsgivaravgifter och annat såsom höjda hyror.

Med den breda politiska överenskommelsen om inriktningen av vårt försvar de kommande fem åren skapas tydlighet och långsiktighet för försvaret. Det är en signal till omvärlden att vi tar den säkerhetspolitiska utvecklingen på allvar. Sverige tar sitt ansvar för säkerheten i vår del av Europa.

Åsa Lindestam (S)

vice ordförande i Försvarsutskottet

Eva-Lena Jansson (S)

riksdagsledamot i Örebro län

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.