2015-03-27 06:00

2015-03-27 08:59

Vattenkraften behövs

ENERGIPOLITIK: Lagstifta inte bort vattenkraften

I Sverige finns cirka 1800 mindre vattenkraftverk som står för ungefär 6 procent av den totala vattenkraftsproduktionen.

Många av dessa anläggningar hotas nu av lagförslag i en utredning som i alldeles för stor utsträckning fokuserar på att uppfylla vaga miljökrav, utan att beakta andra viktiga värden. Vi riskerar därmed att förlora en stor del av våra kulturhistoriska miljöer och en viktig del av vår industrihistoria. Företagarna som driver dessa små vattenkraftverk skapar arbetstillfällen på bruksorter i glesbygden. Skulle dessa företagare tvingas att lägga ner kommer arbetstillfällen att förloras just på de platser där de behövs allra mest. Enligt Vattenverksamhetsutredningens förslag ska alla vattenkraftverk som har tillstånd äldre än Miljöbalken att tvingas söka nya tillstånd. Den stora merparten av existerande vattenkraftverk har tillstånd att bedriva verksamheten baserat på 1918 års vattenlag. Dessa kraftverk skulle tvingas att söka nytt tillstånd med ytterst osäkert utfall eftersom utgångspunkten är att befintliga kraftverk ska prövas som om de inte existerar. Eftersom Miljöbalken ställer hårda krav gällande exempelvis fisktrappor, kommer många små kraftverk dömas att välja mellan dyra investeringar eller att helt enkelt riva dammarna och ”återställa”vattenmiljön till hur den kan ha sett ut innan dammen byggdes. Hur landskapet såg ut innan dammen byggdes är i många fall svårt att veta eftersom många vattendrag dämdes upp redan för flera hundra år sedan. Dessutom ligger många kraftverk i inlandet utan någon förbindelse med havet. Miljönyttan i förslaget kan därför ifrågasättas.

De mindre vattenkraftverken är tyvärr hotade även om utredningens förslag inte blir verklighet. Redan idag omprövas gamla vattendomar, vilket prövar de viktiga principerna om äganderätt och egendomsskydd. En småföretagare som vill genomföra förbättringar på sitt kraftverk kan räkna med att få sin ansökan bestridd i domstol. Omprövningarna sker oftast på initiativ av Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund. Investeringar som kan öka driftsäkerheten och minska miljöpåverkan uteblir eftersom domstolsprocesserna kostar för mycket.

Naturmiljön är viktig, men även andra värden behöver beaktas. Politikerna måste se över alternativen. Går det exempelvis att uppnå miljömålen utan att behöva inskränka på äganderätten och egendomsskyddet? Kan vi uppfylla EU:s krav utan att riskera att en del av vår klimatneutrala energiförsörjning läggs ner med höjda elpriser som följd?

Regeringen, som gärna framhåller vikten av en levande landsbygd bör noggrant undersöka hur en allt hårdare lagstiftning på området påverkar företagarklimatet i glesbygden. Varför riskera att jobb försvinner och enorma kulturmiljövärden förstörs om det finns alternativ?

Adam RydströmFöretagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden

Många av dessa anläggningar hotas nu av lagförslag i en utredning som i alldeles för stor utsträckning fokuserar på att uppfylla vaga miljökrav, utan att beakta andra viktiga värden. Vi riskerar därmed att förlora en stor del av våra kulturhistoriska miljöer och en viktig del av vår industrihistoria. Företagarna som driver dessa små vattenkraftverk skapar arbetstillfällen på bruksorter i glesbygden. Skulle dessa företagare tvingas att lägga ner kommer arbetstillfällen att förloras just på de platser där de behövs allra mest. Enligt Vattenverksamhetsutredningens förslag ska alla vattenkraftverk som har tillstånd äldre än Miljöbalken att tvingas söka nya tillstånd. Den stora merparten av existerande vattenkraftverk har tillstånd att bedriva verksamheten baserat på 1918 års vattenlag. Dessa kraftverk skulle tvingas att söka nytt tillstånd med ytterst osäkert utfall eftersom utgångspunkten är att befintliga kraftverk ska prövas som om de inte existerar. Eftersom Miljöbalken ställer hårda krav gällande exempelvis fisktrappor, kommer många små kraftverk dömas att välja mellan dyra investeringar eller att helt enkelt riva dammarna och ”återställa”vattenmiljön till hur den kan ha sett ut innan dammen byggdes. Hur landskapet såg ut innan dammen byggdes är i många fall svårt att veta eftersom många vattendrag dämdes upp redan för flera hundra år sedan. Dessutom ligger många kraftverk i inlandet utan någon förbindelse med havet. Miljönyttan i förslaget kan därför ifrågasättas.

De mindre vattenkraftverken är tyvärr hotade även om utredningens förslag inte blir verklighet. Redan idag omprövas gamla vattendomar, vilket prövar de viktiga principerna om äganderätt och egendomsskydd. En småföretagare som vill genomföra förbättringar på sitt kraftverk kan räkna med att få sin ansökan bestridd i domstol. Omprövningarna sker oftast på initiativ av Kammarkollegiet, länsstyrelserna och Sveriges Sportfiske- och fiskevårdsförbund. Investeringar som kan öka driftsäkerheten och minska miljöpåverkan uteblir eftersom domstolsprocesserna kostar för mycket.

Naturmiljön är viktig, men även andra värden behöver beaktas. Politikerna måste se över alternativen. Går det exempelvis att uppnå miljömålen utan att behöva inskränka på äganderätten och egendomsskyddet? Kan vi uppfylla EU:s krav utan att riskera att en del av vår klimatneutrala energiförsörjning läggs ner med höjda elpriser som följd?

Regeringen, som gärna framhåller vikten av en levande landsbygd bör noggrant undersöka hur en allt hårdare lagstiftning på området påverkar företagarklimatet i glesbygden. Varför riskera att jobb försvinner och enorma kulturmiljövärden förstörs om det finns alternativ?

Adam RydströmFöretagarombudsmannen vid Den Nya Välfärden

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.