2015-02-25 06:00

2015-02-25 06:00

Miljön måste bli bättre

SKOLMILJÖ: Uteblivna satsningar leder till sämre skolresultat

Regeringens budgetproposition innehöll en miljard kronor åren 2015-17 för skolrenoveringar. Tyvärr fanns satsningen inte med i den alliansbudget som riksdagen röstade igenom. Nu måste regeringen återupprätta ambitionerna för en bättre fysisk arbetsmiljö i skolan i vårbudgeten. Ett prioriterat område är att åtgärda dålig inomhusluft - ett utbrett arbetsmiljöproblem för elever och skolpersonal som leder till ohälsa och sämre skolresultat.

När Boverket och Energimyndigheten för knappt tio år sedan undersökte skolornas renoveringsbehov, kom de fram till att de akuta behoven skulle kosta närmare en miljard kronor att åtgärda. Utöver detta bedömdes ytterligare minst fyra miljarder behövas för uppföljande renoveringar. Inget talar för att situationen har förbättrats nämnvärt sedan dess då många undervisningslokaler inte är anpassade för antalet elever och vuxna som vistas i dem.

Det finns ingen samlad bild av inomhusluftkvaliteten i skolan, men att det finns problem är uppenbart. När Svensk Ventilation under fjolåret undersökte hur tillsynsarbetet kring ventilationskontroll fungerar visade det sig att bara fyra av tio kommuner följer lagen. Samtidigt visar siffror från Sveriges Elevkårer att endast en av tio skolor lever upp till lagens krav om utbildade elevskyddsombud.

Ungefär var tredje elev har någon form av allergi, antalet unga med läkardiagnosticerad astma har ökat från sex till nio procent på åtta år och lärare toppar undersökningar om sjukskrivningar. Forskning från Danmark visar ett samband mellan luftomsättning i klassrummen och elevers prestationer i skolan. Att få bukt med skolans fysiska arbetsmiljö skulle ge en attraktivare arbetsplats för lärare, elever och annan skolpersonal - och en överlag bättre folkhälsa.

Många kommuner planerar att rusta upp skolor, men projekten får ofta stå tillbaka av kostnadsskäl. Trots larm från elever, lärare och skyddsombud är det inte ovanligt att renoveringar kommer till stånd först efter anmälningar till Arbetsmiljöverket eller när problemen uppmärksammas i media.

Menar regeringen och oppositionen allvar med att höja kunskapsresultaten i skolan bör frågan om den fysiska arbetsmiljön prioriteras, genom att miljardsatsningen på bättre skolmiljö återinförs. Annars får elever och lärare betala priset för det politiska budgetspelet.

Britta Permats

vd Svensk Ventilation

Maritha, Sedvallson

förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

Emil Gustavsson

ordförande Sveriges Elevkårer

Kurt Ingeberg

styrelseledamot Funktionskontrollanterna

Matilda Hellström

ordförande SVEA Sveriges Elevråd

David Lindvall

ordförande Unga Allergiker

Regeringens budgetproposition innehöll en miljard kronor åren 2015-17 för skolrenoveringar. Tyvärr fanns satsningen inte med i den alliansbudget som riksdagen röstade igenom. Nu måste regeringen återupprätta ambitionerna för en bättre fysisk arbetsmiljö i skolan i vårbudgeten. Ett prioriterat område är att åtgärda dålig inomhusluft - ett utbrett arbetsmiljöproblem för elever och skolpersonal som leder till ohälsa och sämre skolresultat.

När Boverket och Energimyndigheten för knappt tio år sedan undersökte skolornas renoveringsbehov, kom de fram till att de akuta behoven skulle kosta närmare en miljard kronor att åtgärda. Utöver detta bedömdes ytterligare minst fyra miljarder behövas för uppföljande renoveringar. Inget talar för att situationen har förbättrats nämnvärt sedan dess då många undervisningslokaler inte är anpassade för antalet elever och vuxna som vistas i dem.

Det finns ingen samlad bild av inomhusluftkvaliteten i skolan, men att det finns problem är uppenbart. När Svensk Ventilation under fjolåret undersökte hur tillsynsarbetet kring ventilationskontroll fungerar visade det sig att bara fyra av tio kommuner följer lagen. Samtidigt visar siffror från Sveriges Elevkårer att endast en av tio skolor lever upp till lagens krav om utbildade elevskyddsombud.

Ungefär var tredje elev har någon form av allergi, antalet unga med läkardiagnosticerad astma har ökat från sex till nio procent på åtta år och lärare toppar undersökningar om sjukskrivningar. Forskning från Danmark visar ett samband mellan luftomsättning i klassrummen och elevers prestationer i skolan. Att få bukt med skolans fysiska arbetsmiljö skulle ge en attraktivare arbetsplats för lärare, elever och annan skolpersonal - och en överlag bättre folkhälsa.

Många kommuner planerar att rusta upp skolor, men projekten får ofta stå tillbaka av kostnadsskäl. Trots larm från elever, lärare och skyddsombud är det inte ovanligt att renoveringar kommer till stånd först efter anmälningar till Arbetsmiljöverket eller när problemen uppmärksammas i media.

Menar regeringen och oppositionen allvar med att höja kunskapsresultaten i skolan bör frågan om den fysiska arbetsmiljön prioriteras, genom att miljardsatsningen på bättre skolmiljö återinförs. Annars får elever och lärare betala priset för det politiska budgetspelet.

Britta Permats

vd Svensk Ventilation

Maritha, Sedvallson

förbundsordförande Astma- och Allergiförbundet

Emil Gustavsson

ordförande Sveriges Elevkårer

Kurt Ingeberg

styrelseledamot Funktionskontrollanterna

Matilda Hellström

ordförande SVEA Sveriges Elevråd

David Lindvall

ordförande Unga Allergiker

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.