2018-08-11 06:00

2018-08-11 06:00

Med goda ambitioner

LEDARE

Samhällskontraktet måste återupprättas.

Det konstaterade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson när inriktningen för den ekonomiska politiken presenterades. Över nästa mandatperiod ska 50 miljarder kronor gå till det, spritt över flera prioriterade ändamål.

Bland annat ska kommunerna få 20 miljarder kronor i statsbidrag för att lägga på skola, vård och omsorg, så att de inte behöver höja kommunalskatten. 10 miljarder ska dock vara villkorat och delas ut till kommuner som tar till åtgärder för att minska bidragskostnader och stärka språkundervisning för invandrare. Något som i dag fungerar bra i vissa kommuner, men betydligt sämre i andra.

En sådan morot, som alltså handlar om en belöning till de som anstränger sig, skulle mycket väl kunna sporra kommuner att göra mer på dessa områden. Idén kan jämföras med kömiljarden, som fungerade på ungefär samma sätt och gav goda resultat med kortare vårdköer. För att det inte ska bli enbart extra bidrag till redan framgångsrika kommuner bör dock hänsyn tas till förutsättningarna. En fördel med villkorade statsbidrag är dessutom att regeringen inte kan skylla på kommunerna om resultaten blir en besvikelse, vilket kan ske när pengar bara dumpas på kommuner och landsting utan medföljande krav.

I satsningen ingår även totalt 17 miljarder kronor till polis, övrigt rättsväsende och försvar – områden som staten är direkt ansvarig för och har misskött under lång tid. Satsningen är därför välkommen. Fungerande polis och försvar är två grundläggande förutsättningar för att samhällskontraktet ska vara uppfyllt från statens sida.

Utöver satsningarna lovar M att prioritera överskottsmålet och långsiktigt ta fram ett reformerat skattesystem som bland annat minskar kryphål. Allt som allt rimliga prioriteringar, som dock bleknar aningen i sällskap med jobbskatteavdraget på totalt 22 miljarder kronor. Detta som en del i strukturreformerna för att arbete alltid ska löna sig före bidrag, som bland annat även innehåller det sedan tidigare bekanta bidragstaket.

Att M garanterar att jobbskatteavdraget är finansierat genom bland annat höjd moms är visserligen bättre än alternativet, men faktum kvarstår att satsningar på polis, försvar och i viss mån välfärden måste prioriteras högre. De extra pengarna i plånboken från jobbskatteavdraget ska inte behöva läggas på inbrottslarm eller taxiresor för människor som inte vågar gå hem sent på kvällen. Riktningen är god men risken är att M satsar för långsamt på de grundläggande samhällsfunktionerna som nu inte fungerar.

Samhällskontraktet behöver definitivt återupprättas, och Moderaterna visar att partiet är berett att göra just det. Men det vore bättre att det satsade fullt ut på detta.

Agnes Karnatz/SNB

 

Det konstaterade Moderaternas partiledare Ulf Kristersson och ekonomisk-politiske talesperson Elisabeth Svantesson när inriktningen för den ekonomiska politiken presenterades. Över nästa mandatperiod ska 50 miljarder kronor gå till det, spritt över flera prioriterade ändamål.

Bland annat ska kommunerna få 20 miljarder kronor i statsbidrag för att lägga på skola, vård och omsorg, så att de inte behöver höja kommunalskatten. 10 miljarder ska dock vara villkorat och delas ut till kommuner som tar till åtgärder för att minska bidragskostnader och stärka språkundervisning för invandrare. Något som i dag fungerar bra i vissa kommuner, men betydligt sämre i andra.

En sådan morot, som alltså handlar om en belöning till de som anstränger sig, skulle mycket väl kunna sporra kommuner att göra mer på dessa områden. Idén kan jämföras med kömiljarden, som fungerade på ungefär samma sätt och gav goda resultat med kortare vårdköer. För att det inte ska bli enbart extra bidrag till redan framgångsrika kommuner bör dock hänsyn tas till förutsättningarna. En fördel med villkorade statsbidrag är dessutom att regeringen inte kan skylla på kommunerna om resultaten blir en besvikelse, vilket kan ske när pengar bara dumpas på kommuner och landsting utan medföljande krav.

I satsningen ingår även totalt 17 miljarder kronor till polis, övrigt rättsväsende och försvar – områden som staten är direkt ansvarig för och har misskött under lång tid. Satsningen är därför välkommen. Fungerande polis och försvar är två grundläggande förutsättningar för att samhällskontraktet ska vara uppfyllt från statens sida.

Utöver satsningarna lovar M att prioritera överskottsmålet och långsiktigt ta fram ett reformerat skattesystem som bland annat minskar kryphål. Allt som allt rimliga prioriteringar, som dock bleknar aningen i sällskap med jobbskatteavdraget på totalt 22 miljarder kronor. Detta som en del i strukturreformerna för att arbete alltid ska löna sig före bidrag, som bland annat även innehåller det sedan tidigare bekanta bidragstaket.

Att M garanterar att jobbskatteavdraget är finansierat genom bland annat höjd moms är visserligen bättre än alternativet, men faktum kvarstår att satsningar på polis, försvar och i viss mån välfärden måste prioriteras högre. De extra pengarna i plånboken från jobbskatteavdraget ska inte behöva läggas på inbrottslarm eller taxiresor för människor som inte vågar gå hem sent på kvällen. Riktningen är god men risken är att M satsar för långsamt på de grundläggande samhällsfunktionerna som nu inte fungerar.

Samhällskontraktet behöver definitivt återupprättas, och Moderaterna visar att partiet är berett att göra just det. Men det vore bättre att det satsade fullt ut på detta.

Agnes Karnatz/SNB

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.