2018-05-17 06:00

2018-05-17 10:13

Fler elever behöriga

LEDARE

Degerfors skolresultat fortsätter uppåt.
Förra året hade 86 procent av eleverna som gick ut grundskolan gymnasiebehörighet. Det är en ökning med nästan åtta procentenheter på tre år. Det är fortfarande 14 procent av eleverna som går ut grundskolan utan behörighet, men kurvorna pekar åt rätt håll.

Jag har skrivit förut om krismötet på Degernäs Herrgård 2011. Skolinspektionens alla kurvor och staplar visade att det stod illa till i Degerfors. Man satte kommunen under tillsyn. Jag har också skrivit hur imponerad av den nytillträdde ordförande för barn- och utbildningsnämnden Peter Pedersen (V) som inte gömde sig bakom årtionden av socialdemokratiskt styre utan konstaterade att detta var ett ansvar som alla politiker fick bära gemensamt och att det bara var att kavla upp ärmarna och börja jobba.

Och det har man gjort. Som det verkar hårt och målmedvetet. Resultatet har blivit att kommunen för varje år klättrat uppåt på de olika skolrankingarna. Mellan 2014 och 2017 är Degerfors den kommun som klättrat sjunde mest på rankingen.

Mer skolpersonal och tjänster i skolan, förstärkt elevhälsa och fortbildning av lärare är tre anledningar som framförs av förvaltningschef Anna-Lena Sandell.

Och då har vi ännu inte sett resultatet av tvålärarsystemet. Det är så nytt att de eleverna inte har gått ut nian ännu, så resultatet av den satsningen syns inte i den aktuella statistiken. Men det skulle förvåna mig mycket om inte detta kommer att på sikt föra Degerfors ännu högre upp på rankingen.

Samtidigt gör Karlskoga en resa åt andra hållet. 2014 var 81 procent av eleverna som gick ut nia behöriga till gymnasiet – 2017 var siffran nere i 73 procent.

En till synes lamslagen politisk majoritet har inte lyckats vända trenden – trots att de sjunkande skolresultaten varit i fokus i den politiska debatten i flera år.

Medan Degerfors satsar pratar vi i Karlskoga om nerdragningar motsvarande 17 tjänster. I runda slängar satsar Degerfors 20.000 kronor mer per läsår och elev än Karlskoga.

Det är 600 000 kronor mer på en klass med 30 elever. Det är en tjänst till per klass.

Det är många vuxna i skolan det. Resurslärare, fritidspersonal och skolsköterskor, till exempel. Eller kanske ett tvålärarsystem.

Den svenska skolan har lidit under ständiga förändringar ända sedan Göran Persson kommunaliserade skolan. Nya läroplaner, betygssystem och lärarutbildningar har avlöst varandra, som om varje ny minister måste sätta ”sin” stämpel på utbildningsväsendet. Det har inte gjort något bättre.

Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, konstaterar att ”Bra undervisning innebär att läraren utövar sitt ledarskap och har en respektfull relation med sina elever och lotsar dem framåt med rätt metoder och rätt läromedel”.

Och när jag tänker på vad Degerfors gjort – och gör –tänker jag att det är just det de skapat förutsättningar för, med mer skolpersonal och tjänster i skolan, förstärkt elevhälsa och fortbildning av lärare.

Catarina Forsberg

 

Förra året hade 86 procent av eleverna som gick ut grundskolan gymnasiebehörighet. Det är en ökning med nästan åtta procentenheter på tre år. Det är fortfarande 14 procent av eleverna som går ut grundskolan utan behörighet, men kurvorna pekar åt rätt håll.

Jag har skrivit förut om krismötet på Degernäs Herrgård 2011. Skolinspektionens alla kurvor och staplar visade att det stod illa till i Degerfors. Man satte kommunen under tillsyn. Jag har också skrivit hur imponerad av den nytillträdde ordförande för barn- och utbildningsnämnden Peter Pedersen (V) som inte gömde sig bakom årtionden av socialdemokratiskt styre utan konstaterade att detta var ett ansvar som alla politiker fick bära gemensamt och att det bara var att kavla upp ärmarna och börja jobba.

Och det har man gjort. Som det verkar hårt och målmedvetet. Resultatet har blivit att kommunen för varje år klättrat uppåt på de olika skolrankingarna. Mellan 2014 och 2017 är Degerfors den kommun som klättrat sjunde mest på rankingen.

Mer skolpersonal och tjänster i skolan, förstärkt elevhälsa och fortbildning av lärare är tre anledningar som framförs av förvaltningschef Anna-Lena Sandell.

Och då har vi ännu inte sett resultatet av tvålärarsystemet. Det är så nytt att de eleverna inte har gått ut nian ännu, så resultatet av den satsningen syns inte i den aktuella statistiken. Men det skulle förvåna mig mycket om inte detta kommer att på sikt föra Degerfors ännu högre upp på rankingen.

Samtidigt gör Karlskoga en resa åt andra hållet. 2014 var 81 procent av eleverna som gick ut nia behöriga till gymnasiet – 2017 var siffran nere i 73 procent.

En till synes lamslagen politisk majoritet har inte lyckats vända trenden – trots att de sjunkande skolresultaten varit i fokus i den politiska debatten i flera år.

Medan Degerfors satsar pratar vi i Karlskoga om nerdragningar motsvarande 17 tjänster. I runda slängar satsar Degerfors 20.000 kronor mer per läsår och elev än Karlskoga.

Det är 600 000 kronor mer på en klass med 30 elever. Det är en tjänst till per klass.

Det är många vuxna i skolan det. Resurslärare, fritidspersonal och skolsköterskor, till exempel. Eller kanske ett tvålärarsystem.

Den svenska skolan har lidit under ständiga förändringar ända sedan Göran Persson kommunaliserade skolan. Nya läroplaner, betygssystem och lärarutbildningar har avlöst varandra, som om varje ny minister måste sätta ”sin” stämpel på utbildningsväsendet. Det har inte gjort något bättre.

Skolverkets generaldirektör, Peter Fredriksson, konstaterar att ”Bra undervisning innebär att läraren utövar sitt ledarskap och har en respektfull relation med sina elever och lotsar dem framåt med rätt metoder och rätt läromedel”.

Och när jag tänker på vad Degerfors gjort – och gör –tänker jag att det är just det de skapat förutsättningar för, med mer skolpersonal och tjänster i skolan, förstärkt elevhälsa och fortbildning av lärare.

Catarina Forsberg

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.