2018-02-12 06:00

2018-02-12 06:00

Nytta före nöje i skolan

LEDARE

Gymnasieskolan Thoren Innovation School i Stockholm och Malmö erbjuder till hösten kurser för den som vill bli youtuber eller influencer. Fler bloggare och kändisar är knappast vad samhället behöver, och inte heller något som gymnasieresurser bör ägnas åt.

”Vi måste hänga med i skolan och utbilda för de yrken som kommer att finnas i framtiden.” säger Håkan Wallengren, gymnasiechef på Thorengruppen till SvD (28/1). Kanske borde han ta del av Arbetsförmedlingens nya rapport Var finns jobben?. Enligt den kommer det de närmaste fem åren att råda stor brist på ingenjörer, läkare, sjuksköterskor, VVS-montörer och elektriker. Stenhård konkurrens om jobben kommer det däremot att vara för fotografer, informatörer och grafiska formgivare. Hur framtidsutsikterna ser ut för blivande influencers bör därför gå att förutspå utan kristallkula.

Enligt Cedefop, det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, kommer antalet lågkvalificerade jobb i Sverige att minska med 133 000 fram till 2025. Högkvalificerade jobb däremot kommer att öka med 760 000. Samtidigt varnar universiteten för att studenter har för dåliga förkunskaper för att klara studierna. På Lunds universitet behöver många antagna studenter grundläggande komplettering på gymnasienivå eller helt enkelt en kurs i svenska språket (SvD 4/10 2017).

Gymnasiet ska ge en grund för egen försörjning och vidare studier så att man kan vara en aktiv del i samhället. Fokus bör ligga på att alla ska uppfylla kursplanen och klara kraven för varje ämne på varje nivå. För att kunna följa med i samhällsdebatten, ta vara på sina livsmöjligheter och hävda sina rättigheter är det avgörande att behärska svenska språket. Demokratins och civilisationens fortlevnad bygger därutöver på att folket har erforderliga kunskaper i samhällskunskap och historia. Kort sagt ska gymnasieskolan förvandla unga människor till myndiga medborgare. Därutöver är en gymnasieexamen ett viktigt kvitto på att man förmår lära sig saker, en nödvändig signal till blivande arbetsgivare.

Att studera hur man producerar och kommersialiserar attraktivt innehåll i sociala medier är inget som gymnasiet bör ägna tid och resurser till. Denna typ av kurser hör beroende på om de är inriktade mot akademiska studier eller praktiska kunskaper hemma på universitet eller folkhögskola.

Den som vill påverka andra bör först och främst ha grundläggande baskunskaper på plats, och dessa ska tillhandahållas på gymnasiet. Det finns en begränsning för hur många i samhället som kan försörja sig utan annat att marknadsföra än sin egen person. Snarare behövs fler förebilder av Hans Roslings kaliber som förmår påverka med kunskap som grund. Därutöver behöver fler förberedas för att fylla de tomma platserna i framtida bristyrken. För att skapa en god grogrund för kunskap och ett samhälle som fungerar även framöver bär gymnasieskolan ett stort ansvar. Det bör tas på största allvar.

Cecilia Blomberg/SNB

 

”Vi måste hänga med i skolan och utbilda för de yrken som kommer att finnas i framtiden.” säger Håkan Wallengren, gymnasiechef på Thorengruppen till SvD (28/1). Kanske borde han ta del av Arbetsförmedlingens nya rapport Var finns jobben?. Enligt den kommer det de närmaste fem åren att råda stor brist på ingenjörer, läkare, sjuksköterskor, VVS-montörer och elektriker. Stenhård konkurrens om jobben kommer det däremot att vara för fotografer, informatörer och grafiska formgivare. Hur framtidsutsikterna ser ut för blivande influencers bör därför gå att förutspå utan kristallkula.

Enligt Cedefop, det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, kommer antalet lågkvalificerade jobb i Sverige att minska med 133 000 fram till 2025. Högkvalificerade jobb däremot kommer att öka med 760 000. Samtidigt varnar universiteten för att studenter har för dåliga förkunskaper för att klara studierna. På Lunds universitet behöver många antagna studenter grundläggande komplettering på gymnasienivå eller helt enkelt en kurs i svenska språket (SvD 4/10 2017).

Gymnasiet ska ge en grund för egen försörjning och vidare studier så att man kan vara en aktiv del i samhället. Fokus bör ligga på att alla ska uppfylla kursplanen och klara kraven för varje ämne på varje nivå. För att kunna följa med i samhällsdebatten, ta vara på sina livsmöjligheter och hävda sina rättigheter är det avgörande att behärska svenska språket. Demokratins och civilisationens fortlevnad bygger därutöver på att folket har erforderliga kunskaper i samhällskunskap och historia. Kort sagt ska gymnasieskolan förvandla unga människor till myndiga medborgare. Därutöver är en gymnasieexamen ett viktigt kvitto på att man förmår lära sig saker, en nödvändig signal till blivande arbetsgivare.

Att studera hur man producerar och kommersialiserar attraktivt innehåll i sociala medier är inget som gymnasiet bör ägna tid och resurser till. Denna typ av kurser hör beroende på om de är inriktade mot akademiska studier eller praktiska kunskaper hemma på universitet eller folkhögskola.

Den som vill påverka andra bör först och främst ha grundläggande baskunskaper på plats, och dessa ska tillhandahållas på gymnasiet. Det finns en begränsning för hur många i samhället som kan försörja sig utan annat att marknadsföra än sin egen person. Snarare behövs fler förebilder av Hans Roslings kaliber som förmår påverka med kunskap som grund. Därutöver behöver fler förberedas för att fylla de tomma platserna i framtida bristyrken. För att skapa en god grogrund för kunskap och ett samhälle som fungerar även framöver bär gymnasieskolan ett stort ansvar. Det bör tas på största allvar.

Cecilia Blomberg/SNB

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.