2018-01-13 06:00

2018-01-13 06:00

Talangjakt med förhinder

LEDARE

Sju av tio företag i Sverige vill växa, men hindras av kompetensbrist. Det visar statistik från Tillväxtverket.

Behovet av att kunna attrahera högutbildad arbetskraft från utlandet är akut och inget talar för att det kommer att minska. Tvärtom. De förutsättningar som Sverige erbjuder nu är så pass ofördelaktiga att landet direkt stöter bort talanger och experter som vi är i stort och omedelbart behov av.

Cedefop, det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, har beräknat att antalet lågkvalificerade jobb i Sverige kommer att minska med 133 000 och medelkvalificerade jobb med 339 000 fram till 2025. Högkvalificerade jobb, å andra sidan, kommer enligt prognoserna att öka med 760 000.

Sverige lyckas inte på egen hand få fram högutbildade personer i tillräcklig grad. Den skolkris som tillåtits pågå allt för länge har nu nått universiteten. Situationen är så prekär att lärare har varnat för att nivån på landets högskoleutbildningar måste sänkas då studenterna saknar grundläggande förkunskaper för att klara studierna.

Samtidigt har Sverige skapat allt annat än en förmånlig jordmån för att locka hit utländska experter och talanger. En i det närmaste havererad bostadsmarknad och ett oproportionerligt högt skattetryck är bara ett par av många starka skäl att välja ett annat land än Sverige. Ett annat är den kantiga byråkrati som gjort att personer med spetskompetens tvingats lämna landet på grund av mindre administrativa misstag. Sådant har starkt bidragit till att ge Sverige ett dåligt rykte utomlands.

Svenskt Näringslivs rapport Talangjakten och marginalskatten från juni 2017 visar att även om det på många sätt går bra för Sverige tappar vi i konkurrenskraft. Integrationen fungerar dåligt och utanförskapet och arbetslösheten bland utrikesfödda är mycket höga. Samtidigt blir välfärden alltmer underfinansierad. Globalisering och ny teknik kommer att leda till att samhället och arbetsmarknaden förändras på ett radikalt sätt. För länder som inte hänger med i utvecklingen kommer förutsättningarna för välstånd att försämras kraftigt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (11/1) ger Maria Rankka, vd, och Charlotte Olsson, näringspolitisk expert, vid Stockholms Handelskammare fyra konkreta förslag på åtgärder som regeringen borde överväga och utreda snarast. Byråkratin måste förenklas så att det blir enklare och går snabbare att få arbetstillstånd. Särskilda visum bör införas för entreprenörer, investerare och personer med examen på master- eller doktorsnivå. Sverige behöver en talangambassadör och ett talangcentrum. Möjligheten till lägre skatt för experter bör utvecklas och förlängas.

Det är de små och medelstora företagen som är motorn för tillväxt och jobbskapande. Medan länderna i vår omgivning fokuserar på att förbättra företagens villkor gör den svenska regeringen tvärtom. Den förda politiken stöter aktivt bort både företag och kompetent arbetskraft. Med en annalkande lågkonjunktur har regeringen bäddat för ekonomisk katastrof.

Cecilia Blomberg/SNB

 

Behovet av att kunna attrahera högutbildad arbetskraft från utlandet är akut och inget talar för att det kommer att minska. Tvärtom. De förutsättningar som Sverige erbjuder nu är så pass ofördelaktiga att landet direkt stöter bort talanger och experter som vi är i stort och omedelbart behov av.

Cedefop, det europeiska centrumet för utveckling av yrkesutbildning, har beräknat att antalet lågkvalificerade jobb i Sverige kommer att minska med 133 000 och medelkvalificerade jobb med 339 000 fram till 2025. Högkvalificerade jobb, å andra sidan, kommer enligt prognoserna att öka med 760 000.

Sverige lyckas inte på egen hand få fram högutbildade personer i tillräcklig grad. Den skolkris som tillåtits pågå allt för länge har nu nått universiteten. Situationen är så prekär att lärare har varnat för att nivån på landets högskoleutbildningar måste sänkas då studenterna saknar grundläggande förkunskaper för att klara studierna.

Samtidigt har Sverige skapat allt annat än en förmånlig jordmån för att locka hit utländska experter och talanger. En i det närmaste havererad bostadsmarknad och ett oproportionerligt högt skattetryck är bara ett par av många starka skäl att välja ett annat land än Sverige. Ett annat är den kantiga byråkrati som gjort att personer med spetskompetens tvingats lämna landet på grund av mindre administrativa misstag. Sådant har starkt bidragit till att ge Sverige ett dåligt rykte utomlands.

Svenskt Näringslivs rapport Talangjakten och marginalskatten från juni 2017 visar att även om det på många sätt går bra för Sverige tappar vi i konkurrenskraft. Integrationen fungerar dåligt och utanförskapet och arbetslösheten bland utrikesfödda är mycket höga. Samtidigt blir välfärden alltmer underfinansierad. Globalisering och ny teknik kommer att leda till att samhället och arbetsmarknaden förändras på ett radikalt sätt. För länder som inte hänger med i utvecklingen kommer förutsättningarna för välstånd att försämras kraftigt.

I en debattartikel i Dagens Nyheter (11/1) ger Maria Rankka, vd, och Charlotte Olsson, näringspolitisk expert, vid Stockholms Handelskammare fyra konkreta förslag på åtgärder som regeringen borde överväga och utreda snarast. Byråkratin måste förenklas så att det blir enklare och går snabbare att få arbetstillstånd. Särskilda visum bör införas för entreprenörer, investerare och personer med examen på master- eller doktorsnivå. Sverige behöver en talangambassadör och ett talangcentrum. Möjligheten till lägre skatt för experter bör utvecklas och förlängas.

Det är de små och medelstora företagen som är motorn för tillväxt och jobbskapande. Medan länderna i vår omgivning fokuserar på att förbättra företagens villkor gör den svenska regeringen tvärtom. Den förda politiken stöter aktivt bort både företag och kompetent arbetskraft. Med en annalkande lågkonjunktur har regeringen bäddat för ekonomisk katastrof.

Cecilia Blomberg/SNB

 

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.