2017-11-14 06:00

2017-11-14 06:00

Stramare tyglar

LEDARE

Hanteringen av växtskyddsmedlet glyfosat både i EU och i regeringen är minst sagt märkligt. Den 15:e december i år går nuvarande tillstånd för användning inom EU ut om inte ett beslut om förnyat tillstånd tas.

Hittills har EU-länderna haft svårt att enas om en förlängning. Den 25:e oktober hölls en så kallad indikativ omröstning bland medlemsländerna som inte ledde fram till något beslut. En tioårig förlängning var kommissionens förslag och det var också den linjen regeringen hade aviserat att stödja.

När det väl kom till kritan så bytte Sverige, representerat av miljöminister Karolina Skog (MP), fot. Enlig uppgift av taktiska skäl då det fanns indikationer på att kommissionens förslag inte skulle få majoritet. I stället skulle Sverige verka för en kompromiss kring en kortare godkännandeperiod än tio år.

I torsdag fallerade den linjen då medlemsländerna ytterligare en gång misslyckades med att enas i frågan. EU-kommissionen ska återkomma i frågan för att förhoppningsvis få till ett beslut. Den här gången är den nya svenska linjen en kortare förlängning än fem år, under den tiden ska glyfosatets effekter på ekosystemet utredas och ett nytt beslut fattas på den nya informationen, enligt miljöministern.

Det är oklart varför det i nuläget skulle saknas en vetenskaplig grund för att ge ett förlängt godkännande. Regeringens hållning är ju att beslut ska fattas på bra kunskapsunderlag, men när det gäller glyfosat verkar dagens kunskap inte duga. Möjligen därför att det finns en rapport som pekat ut glyfosat som sannolikt cancerframkallande, medan flera andra rapporter inte stöder den slutsatsen.

Den nuvarande glyfosatanvändningen är inte farlig. EU:s egna expertmyndigheter för livsmedel och kemikalier anser att glyfosat kan godkännas. Troligen hoppas glyfosatmotståndarna att det inom något år ska komma ny forskning som motiverar ett förbud. Motviljan mot glyfosat är bevisligen så stor inom EU att det inte ens går att fatta beslut om en förlängning kortare än 10 år.

Miljöministern sticker inte under stol med att hon och Miljöpartiet är för en utfasning av glyfosat. Skog anser att lantbruket ska förbereda sig på en framtid utan glyfosat, även om hon helst ser en gradvis utfasning och inte ett tvärstopp.

Frågan är dock vad regeringen som helhet har gjort för att undvika ett tvärstopp och en alltför snabb utfasning. Att MP är för en utfasning är ingen hemlighet, därför är den kovändning som skedde den 25 oktober så märklig. Stod verkligen hela regeringen bakom omsvängningen? Hur såg förhandlingsmandatet ut? Socialdemokraterna har också ett ansvar för hur Sverige agerar i EU, särskilt när det finns en majoritet i riksdagen för en förlängning. Miljöministern har med rätta blivit KU-anmäld för sitt agerande av Jonas Jacobsson Gjörtler (M).

Om glyfosat förbjuds så kommer det att få stora konsekvenser för EU:s livsmedelsproduktion och inte minst för Sveriges. EU:s medlemsländer inklusive Sverige måste därför tänka sig för och förhålla sig till det vetenskapliga underlag som finns.

Greger Ekman/SNB

Hittills har EU-länderna haft svårt att enas om en förlängning. Den 25:e oktober hölls en så kallad indikativ omröstning bland medlemsländerna som inte ledde fram till något beslut. En tioårig förlängning var kommissionens förslag och det var också den linjen regeringen hade aviserat att stödja.

När det väl kom till kritan så bytte Sverige, representerat av miljöminister Karolina Skog (MP), fot. Enlig uppgift av taktiska skäl då det fanns indikationer på att kommissionens förslag inte skulle få majoritet. I stället skulle Sverige verka för en kompromiss kring en kortare godkännandeperiod än tio år.

I torsdag fallerade den linjen då medlemsländerna ytterligare en gång misslyckades med att enas i frågan. EU-kommissionen ska återkomma i frågan för att förhoppningsvis få till ett beslut. Den här gången är den nya svenska linjen en kortare förlängning än fem år, under den tiden ska glyfosatets effekter på ekosystemet utredas och ett nytt beslut fattas på den nya informationen, enligt miljöministern.

Det är oklart varför det i nuläget skulle saknas en vetenskaplig grund för att ge ett förlängt godkännande. Regeringens hållning är ju att beslut ska fattas på bra kunskapsunderlag, men när det gäller glyfosat verkar dagens kunskap inte duga. Möjligen därför att det finns en rapport som pekat ut glyfosat som sannolikt cancerframkallande, medan flera andra rapporter inte stöder den slutsatsen.

Den nuvarande glyfosatanvändningen är inte farlig. EU:s egna expertmyndigheter för livsmedel och kemikalier anser att glyfosat kan godkännas. Troligen hoppas glyfosatmotståndarna att det inom något år ska komma ny forskning som motiverar ett förbud. Motviljan mot glyfosat är bevisligen så stor inom EU att det inte ens går att fatta beslut om en förlängning kortare än 10 år.

Miljöministern sticker inte under stol med att hon och Miljöpartiet är för en utfasning av glyfosat. Skog anser att lantbruket ska förbereda sig på en framtid utan glyfosat, även om hon helst ser en gradvis utfasning och inte ett tvärstopp.

Frågan är dock vad regeringen som helhet har gjort för att undvika ett tvärstopp och en alltför snabb utfasning. Att MP är för en utfasning är ingen hemlighet, därför är den kovändning som skedde den 25 oktober så märklig. Stod verkligen hela regeringen bakom omsvängningen? Hur såg förhandlingsmandatet ut? Socialdemokraterna har också ett ansvar för hur Sverige agerar i EU, särskilt när det finns en majoritet i riksdagen för en förlängning. Miljöministern har med rätta blivit KU-anmäld för sitt agerande av Jonas Jacobsson Gjörtler (M).

Om glyfosat förbjuds så kommer det att få stora konsekvenser för EU:s livsmedelsproduktion och inte minst för Sveriges. EU:s medlemsländer inklusive Sverige måste därför tänka sig för och förhålla sig till det vetenskapliga underlag som finns.

Greger Ekman/SNB