2017-05-17 06:00

2017-05-17 06:00

Orättvisa betyg

Utbildning. Det är dags att se över de nationella proven och hur de påverkar elevernas slutbetyg. Det är den enda slutsats som går att dra efter att ha läst om Sveriges Televisions granskning av nationella prov i gymnasiet.

De nationella proven var tänkta att ge eleverna en rättvis och jämlik bedömning.

Betygen ska helt enkelt vara likvärdiga – samma kunskaper ska ge samma betyg oavsett om du är elev i Ystad eller Kiruna.

Nu visar en granskning som Sveriges Television gjort av nationella prov i gymnasiet att så inte är fallet.

Många skolor och kommuner följer grundtanken och högst var tionde elev får ett slutbetyg som är högre än deras resultat på nationella prov.

Men det finns också 21 kommuner där upp till varannan elev får högre betyg än hans eller hennes resultat på det nationella provet.

I Botkyrka kommun får 33 procent av eleverna bättre betyg än de skaffat sig på proven. Bara sex procent får lägre.

Utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiaszkiewicz (S) säger till Sveriges Television att ”siffrorna är svåra att försvara”.

Det finns också skolor där eleverna är helt säkra på att de nationella proven bara han höja, men aldrig sänka, slutbetyget. Så ska det inte vara, konstaterar Skolverket. De nationella proven kan både höja och sänka en elevs betyg.

Naturligtvis kan alla elever ha en dålig dag. Självklart finns det elever som inte kan hantera själva provsituationen på bästa sätt. Troligen finns det också elever som utan att anstränga sig i det dagliga skolarbetet kan prestera bra resultat på de nationella proven.

Men dessa elever kan knappast utgöra en tredjedel av klassen.

Det känns uppenbart att betygssättningen inte fungerar som den är tänkt.

Lärare sätter högre betyg än eleverna gjort sig förtjänta av. Eleverna tror att deras kunskaper är mer gedigna än de i själva verket är. Unga människor kommer in på högskole- och universitetsutbildningar som de saknar kunskaper för att klara av.

Alltså har hela idén med nationella prov som ett gemensamt riktmärke för betygssättningen satts ur spel.

Följaktligen måste systemet ses över och förbättras så att det fungerar som det är tänkt.

Catarina Forsberg

De nationella proven var tänkta att ge eleverna en rättvis och jämlik bedömning.

Betygen ska helt enkelt vara likvärdiga – samma kunskaper ska ge samma betyg oavsett om du är elev i Ystad eller Kiruna.

Nu visar en granskning som Sveriges Television gjort av nationella prov i gymnasiet att så inte är fallet.

Många skolor och kommuner följer grundtanken och högst var tionde elev får ett slutbetyg som är högre än deras resultat på nationella prov.

Men det finns också 21 kommuner där upp till varannan elev får högre betyg än hans eller hennes resultat på det nationella provet.

I Botkyrka kommun får 33 procent av eleverna bättre betyg än de skaffat sig på proven. Bara sex procent får lägre.

Utbildningsnämndens ordförande Emanuel Ksiaszkiewicz (S) säger till Sveriges Television att ”siffrorna är svåra att försvara”.

Det finns också skolor där eleverna är helt säkra på att de nationella proven bara han höja, men aldrig sänka, slutbetyget. Så ska det inte vara, konstaterar Skolverket. De nationella proven kan både höja och sänka en elevs betyg.

Naturligtvis kan alla elever ha en dålig dag. Självklart finns det elever som inte kan hantera själva provsituationen på bästa sätt. Troligen finns det också elever som utan att anstränga sig i det dagliga skolarbetet kan prestera bra resultat på de nationella proven.

Men dessa elever kan knappast utgöra en tredjedel av klassen.

Det känns uppenbart att betygssättningen inte fungerar som den är tänkt.

Lärare sätter högre betyg än eleverna gjort sig förtjänta av. Eleverna tror att deras kunskaper är mer gedigna än de i själva verket är. Unga människor kommer in på högskole- och universitetsutbildningar som de saknar kunskaper för att klara av.

Alltså har hela idén med nationella prov som ett gemensamt riktmärke för betygssättningen satts ur spel.

Följaktligen måste systemet ses över och förbättras så att det fungerar som det är tänkt.

Catarina Forsberg