2017-03-18 06:00

2017-03-18 06:00

Knutenjärnhand

Regeringen är fast besluten att öka otryggheten – för brottslingar i alla fall. ”Kriminella ska vara otrygga på natten, inte offren”, säger statsminister Stefan Löfven (S). Det påminner om en moderat valparoll från år 1991: ”Brottslingar ska sitta inne, du ska våga vara ute.”

Efter att Stockholm noterade fem mord inom loppet av två dygn extrainkallade statsministern det så kallade säkerhetspolitiska rådet, som skapade år 2014 i samband med ubåtsjakten i Stockholms skärgård. I rådet sitter förutom statsministern även vice statsministern, inrikes-, försvars-, och utrikesministrarna och ministrarnas statssekreterare. Under torsdagens extrainkallade möte var även cheferna för Polisen, Åklagar-, Ekobrotts-, Skatte- och Kronofogdemyndigheterna närvarande.

Från och med nu är det hårda tag som gäller. Inrikesminister Anders Ygeman (S) vill låta den organiserade brottsligheten känna tyngden av det samlade ”Myndighetssveriges järnhand”. Att regeringen nu tar fram järnnäven är goda nyheter. Det visar att det trots allt tjafs om brottsstatistiken och Sverigebilden utomlands i allmänhet och i USA i synnerhet så anser regeringen ändå att vi har stora problem med kriminalitet. Uppenbarligen så stora att en kraftsamling är nödvändig.

Det talas till och med om att skjuta till pengar till Polisen, kanske till och med redan i vårändringsbudgeten i april. Polisen har begärt en förstärkning med 3,9 miljarder kronor fram till år 2020. Frågan är om det räcker. Att Polisen har allvarliga problem är känt sedan länge. Främst den besynnerliga omorganisationen har gått ut över verksamheten och bland annat bidragit till den historiskt låga uppklarningen av anmälda brott – 14 procent.

För få lämpliga personer vill bli poliser samtidigt som alltför många poliser slutar. Att 500 poliser, rimligen erfarna brottsbekämpare, slutade förra året är ett faktum som knappast stör brottslingarnas nattsömn. Däremot har det visat sig att otryggheten i samhället, som kan ses som ett symtom på Poliskrisen, är det som oroar medborgarna mest (Ekot/Sifo 9/3). Hur otryggheten begränsar medborgarnas liv och påverkar deras nattsömn kan man gissa sig till.

Myndighetssamarbete ökar effektiviteten i bekämpningen av organiserad brottslighet, vilket prov från Vivalla i Örebro visar. Regeringen vill nu stärka Polisens resurser och ta i med hårdhandskarna främst i så kallade utsatta områden.

Att fokusera på de grövsta brotten är naturligt men samtidigt får de mindre allvarliga brotten inte glömmas bort. Snart börjar inbrottsäsongen på landsbygden. Kan man som sommarstugeägare räkna med att polisen kommer att bry sig om ett inbrott ute i skogen? Eller kommer det bli med inbrotten som de evinnerliga dieselstölderna: att brottsoffren knappt bryr sig om att anmäla stölderna?

Det är bra att regeringen inte förnekar att vi har problem med kriminaliteten i landet. Efter att ha insett att det behövs en järnhand är förhoppningsvis nästa steg en insikt om att Polisen behöver en ny ledning och mer resurser.

Greger Ekman/SNB

Regeringen är fast besluten att öka otryggheten – för brottslingar i alla fall. ”Kriminella ska vara otrygga på natten, inte offren”, säger statsminister Stefan Löfven (S). Det påminner om en moderat valparoll från år 1991: ”Brottslingar ska sitta inne, du ska våga vara ute.”

Efter att Stockholm noterade fem mord inom loppet av två dygn extrainkallade statsministern det så kallade säkerhetspolitiska rådet, som skapade år 2014 i samband med ubåtsjakten i Stockholms skärgård. I rådet sitter förutom statsministern även vice statsministern, inrikes-, försvars-, och utrikesministrarna och ministrarnas statssekreterare. Under torsdagens extrainkallade möte var även cheferna för Polisen, Åklagar-, Ekobrotts-, Skatte- och Kronofogdemyndigheterna närvarande.

Från och med nu är det hårda tag som gäller. Inrikesminister Anders Ygeman (S) vill låta den organiserade brottsligheten känna tyngden av det samlade ”Myndighetssveriges järnhand”. Att regeringen nu tar fram järnnäven är goda nyheter. Det visar att det trots allt tjafs om brottsstatistiken och Sverigebilden utomlands i allmänhet och i USA i synnerhet så anser regeringen ändå att vi har stora problem med kriminalitet. Uppenbarligen så stora att en kraftsamling är nödvändig.

Det talas till och med om att skjuta till pengar till Polisen, kanske till och med redan i vårändringsbudgeten i april. Polisen har begärt en förstärkning med 3,9 miljarder kronor fram till år 2020. Frågan är om det räcker. Att Polisen har allvarliga problem är känt sedan länge. Främst den besynnerliga omorganisationen har gått ut över verksamheten och bland annat bidragit till den historiskt låga uppklarningen av anmälda brott – 14 procent.

För få lämpliga personer vill bli poliser samtidigt som alltför många poliser slutar. Att 500 poliser, rimligen erfarna brottsbekämpare, slutade förra året är ett faktum som knappast stör brottslingarnas nattsömn. Däremot har det visat sig att otryggheten i samhället, som kan ses som ett symtom på Poliskrisen, är det som oroar medborgarna mest (Ekot/Sifo 9/3). Hur otryggheten begränsar medborgarnas liv och påverkar deras nattsömn kan man gissa sig till.

Myndighetssamarbete ökar effektiviteten i bekämpningen av organiserad brottslighet, vilket prov från Vivalla i Örebro visar. Regeringen vill nu stärka Polisens resurser och ta i med hårdhandskarna främst i så kallade utsatta områden.

Att fokusera på de grövsta brotten är naturligt men samtidigt får de mindre allvarliga brotten inte glömmas bort. Snart börjar inbrottsäsongen på landsbygden. Kan man som sommarstugeägare räkna med att polisen kommer att bry sig om ett inbrott ute i skogen? Eller kommer det bli med inbrotten som de evinnerliga dieselstölderna: att brottsoffren knappt bryr sig om att anmäla stölderna?

Det är bra att regeringen inte förnekar att vi har problem med kriminaliteten i landet. Efter att ha insett att det behövs en järnhand är förhoppningsvis nästa steg en insikt om att Polisen behöver en ny ledning och mer resurser.

Greger Ekman/SNB