2015-09-30 06:00

2015-09-30 06:00

Nya vägartill jobb

LEDARE

Sverige har under lång tid varit det land i EU som haft i särklass störst asylmottagning i förhållande till folkmängden och nästan hälften av de nyanlända saknar gymnasieutbildning.

Samtidigt är Sverige är också det land i EU som har den lägsta andelen enkla jobb, alltså arbeten som inte kräver att man gått gymnasiet. Lägg till detta att det varje år är 10 000 unga som hoppar av sina gymnasiestudier.

Det är bland annat på grund av detta som svensk arbetsmarknad lider av en extremt dålig matchning. I början av året fanns det i Sverige, enligt tjänsteföretagens branschorganisation Almega, lediga jobb motsvarande 6,7 procent av arbetskraften. Samtidigt uppgick andelen arbetslösa till 7,8 procent. Det finns alltså lediga jobb, men arbetsgivarna hittar inte arbetssökande som uppfyller deras krav.

Det finns bara två sätt att teoretiskt lösa detta problem, och ska det vara praktiskt genomförbart måste det vara en kombination av båda. Det ena är att skapa fler enkla jobb med låga löner. Det andra är att satsa på utbildning för dem som idag inte kommer in på arbetsmarknaden.

Utbildning behöver inte vara synonymt med att sätta sig i skolbänken och läsa in gymnasiet. Det traditionella sättet att lära sig ett yrke har varit att gå vid sidan av en erfaren yrkesman som lärling. För att vara ett arbetarparti är det märkligt hur Socialdemokraterna under de senaste decennierna har blivit allt mer besatta vid den teoretiska utbildningen, som om det inte skulle vara gott nog att vara en duktig snickare, målare eller skogsarbetare.

Kanske är detta symtomatiskt för en vänsterrörelse som blivit allt mer intresserad av akademiska diskussioner kring genus och etnicitet, och allt mindre av att se till att alla som vill göra rätt för sig har en chans att göra det.

Folkpartiet föreslår nu att man inrättar en ny form av yrkesskola, ett komvux där personer utan gymnasieutbildning ska kunna läsa in en yrkeskompetens. Nära samarbete med de branscher man utbildar för, samt mycket praktik är receptet för att vuxna – med eller utan invandrarbakgrund – ska kunna komma ut i arbetslivet.

Detta är ett mycket bra förslag. Utbildningar som tas fram i samarbete med näringslivet har bättre förutsättningar att ge den kompetens som arbetsgivarna verkligen efterfrågar. Möjligheten till praktik ger den som aldrig haft ett jobb en möjlighet att visa att vederbörande faktiskt kan och vill jobba.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner om hur vi bättre och snabbare ska kunna validera invandrares utbildningar så att exempelvis en syrisk läkare ska kunna börja jobba på en svensk vårdcentral. Det är en viktig fråga. Men vill vi verkligen komma till rätta med det stora sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda så får vi heller inte glömma de enklare jobben.

Jonatan Lönnqvist/SNB

Samtidigt är Sverige är också det land i EU som har den lägsta andelen enkla jobb, alltså arbeten som inte kräver att man gått gymnasiet. Lägg till detta att det varje år är 10 000 unga som hoppar av sina gymnasiestudier.

Det är bland annat på grund av detta som svensk arbetsmarknad lider av en extremt dålig matchning. I början av året fanns det i Sverige, enligt tjänsteföretagens branschorganisation Almega, lediga jobb motsvarande 6,7 procent av arbetskraften. Samtidigt uppgick andelen arbetslösa till 7,8 procent. Det finns alltså lediga jobb, men arbetsgivarna hittar inte arbetssökande som uppfyller deras krav.

Det finns bara två sätt att teoretiskt lösa detta problem, och ska det vara praktiskt genomförbart måste det vara en kombination av båda. Det ena är att skapa fler enkla jobb med låga löner. Det andra är att satsa på utbildning för dem som idag inte kommer in på arbetsmarknaden.

Utbildning behöver inte vara synonymt med att sätta sig i skolbänken och läsa in gymnasiet. Det traditionella sättet att lära sig ett yrke har varit att gå vid sidan av en erfaren yrkesman som lärling. För att vara ett arbetarparti är det märkligt hur Socialdemokraterna under de senaste decennierna har blivit allt mer besatta vid den teoretiska utbildningen, som om det inte skulle vara gott nog att vara en duktig snickare, målare eller skogsarbetare.

Kanske är detta symtomatiskt för en vänsterrörelse som blivit allt mer intresserad av akademiska diskussioner kring genus och etnicitet, och allt mindre av att se till att alla som vill göra rätt för sig har en chans att göra det.

Folkpartiet föreslår nu att man inrättar en ny form av yrkesskola, ett komvux där personer utan gymnasieutbildning ska kunna läsa in en yrkeskompetens. Nära samarbete med de branscher man utbildar för, samt mycket praktik är receptet för att vuxna – med eller utan invandrarbakgrund – ska kunna komma ut i arbetslivet.

Detta är ett mycket bra förslag. Utbildningar som tas fram i samarbete med näringslivet har bättre förutsättningar att ge den kompetens som arbetsgivarna verkligen efterfrågar. Möjligheten till praktik ger den som aldrig haft ett jobb en möjlighet att visa att vederbörande faktiskt kan och vill jobba.

Den senaste tiden har det varit mycket diskussioner om hur vi bättre och snabbare ska kunna validera invandrares utbildningar så att exempelvis en syrisk läkare ska kunna börja jobba på en svensk vårdcentral. Det är en viktig fråga. Men vill vi verkligen komma till rätta med det stora sysselsättningsgapet mellan inrikes och utrikes födda så får vi heller inte glömma de enklare jobben.

Jonatan Lönnqvist/SNB