2015-09-18 06:00

2015-09-18 06:00

Symbol-politik

För att vara en regering med uttalade ambitioner på klimatområdet har fokus på frågorna hitintills varit begränsat.

På onsdagen hade statsminister Stefan Löfven (S), energiminister Ibrahim Baylan (S), miljöminister Åsa Romson (MP) och biståndsminister Isabella Lövin (MP) emellertid samlat sig för att presentera höstbudgetens klimatpaket.

Löfvens sifferbingo om klimatmålen i riksdagens EU-nämnd förra hösten, som spreds via Youtube, väckte frågan om regeringen egentligen hade koll på sin miljöpolitik. Förhoppningsvis har förberedelserna skett mer noggrant inför vad Löfven på en pressträff beskrev som en viktig klimathöst. I nästa vecka ska de nya globala utvecklings- och hållbarhetsmålen antas av FN i New York och i början av december håller FN den stora klimatkonferensen COP21 i Paris.

Sverige tillhör de länder som internationellt ligger i ledningen vad gäller miljöarbetet. De rödgröna vill gärna framhålla att deras ambitioner på området är högre än den förra regeringens, men i själva verket är Sveriges internationella agenda för att minska klimatutsläppen överlag brett förankrad. Däremot har de rödgröna ett uppskruvat tonläge i miljöfrågorna.

På onsdagens pressträff presenterades klimatsubventioner och åtgärdsprogram för 4,5 miljarder kronor för nästa år. Ministrarna gjorde sitt bästa för att sälja in förslagen enligt principen att slå två flugor i en smäll. Det blir två i en, menade Löfven och syftade på att klimatpengarna både är moraliskt rättfärdiga och ekonomiskt smarta. Romson framhöll att budgetsatsningen gagnar både regeringens mål om att minska klimatpåverkan och om att skapa jobb. Riktigt så enkelt är det dock inte.

Vid sidan av en ny cykelstrategi och ökat klimatbistånd föreslog regeringen bland annat att subventionerna till installation av solceller höjs från 50 till 390 miljoner kronor per år. Denna typ av klimatinvesteringspengar har dock testats förut, men till stor del dömts ut. Styrningen tenderar att bli ineffektiv, administrationskostnaderna att skjuta i höjden och incitamentsstrukturen att snedvridas.

För några år sedan kom Konjunkturinstitutet fram till att miljontals kronor som lagts på klimatstöd hade kunnat användas mer effektivt. Minst 432 miljoner kronor, ca 39 procent av bidragen, hade kunnat fördelas mer kostnadseffektivt och då minskat koldioxidutsläppen med närmare 73 000 ton ytterligare. Således kan man undra om regeringens klimatsatsningar är så offensiva som de låter eller om det mesta är dyr symbolpolitik?

”Ett typiskt resultat är att om man använder sig av ineffektiva regleringar eller ansatser kommer det att fördubbla kostnaderna för att möta miljömålen”, citeras nationalekonomen William Nordhaus i Mattias Svenssons bok Miljöpolitik för moderater (Fores, 2015). Det kan vara värt att ha i åtanke nästa gång Löfven pratar om smarta lösningar.

Amelie Langby/SNB

På onsdagen hade statsminister Stefan Löfven (S), energiminister Ibrahim Baylan (S), miljöminister Åsa Romson (MP) och biståndsminister Isabella Lövin (MP) emellertid samlat sig för att presentera höstbudgetens klimatpaket.

Löfvens sifferbingo om klimatmålen i riksdagens EU-nämnd förra hösten, som spreds via Youtube, väckte frågan om regeringen egentligen hade koll på sin miljöpolitik. Förhoppningsvis har förberedelserna skett mer noggrant inför vad Löfven på en pressträff beskrev som en viktig klimathöst. I nästa vecka ska de nya globala utvecklings- och hållbarhetsmålen antas av FN i New York och i början av december håller FN den stora klimatkonferensen COP21 i Paris.

Sverige tillhör de länder som internationellt ligger i ledningen vad gäller miljöarbetet. De rödgröna vill gärna framhålla att deras ambitioner på området är högre än den förra regeringens, men i själva verket är Sveriges internationella agenda för att minska klimatutsläppen överlag brett förankrad. Däremot har de rödgröna ett uppskruvat tonläge i miljöfrågorna.

På onsdagens pressträff presenterades klimatsubventioner och åtgärdsprogram för 4,5 miljarder kronor för nästa år. Ministrarna gjorde sitt bästa för att sälja in förslagen enligt principen att slå två flugor i en smäll. Det blir två i en, menade Löfven och syftade på att klimatpengarna både är moraliskt rättfärdiga och ekonomiskt smarta. Romson framhöll att budgetsatsningen gagnar både regeringens mål om att minska klimatpåverkan och om att skapa jobb. Riktigt så enkelt är det dock inte.

Vid sidan av en ny cykelstrategi och ökat klimatbistånd föreslog regeringen bland annat att subventionerna till installation av solceller höjs från 50 till 390 miljoner kronor per år. Denna typ av klimatinvesteringspengar har dock testats förut, men till stor del dömts ut. Styrningen tenderar att bli ineffektiv, administrationskostnaderna att skjuta i höjden och incitamentsstrukturen att snedvridas.

För några år sedan kom Konjunkturinstitutet fram till att miljontals kronor som lagts på klimatstöd hade kunnat användas mer effektivt. Minst 432 miljoner kronor, ca 39 procent av bidragen, hade kunnat fördelas mer kostnadseffektivt och då minskat koldioxidutsläppen med närmare 73 000 ton ytterligare. Således kan man undra om regeringens klimatsatsningar är så offensiva som de låter eller om det mesta är dyr symbolpolitik?

”Ett typiskt resultat är att om man använder sig av ineffektiva regleringar eller ansatser kommer det att fördubbla kostnaderna för att möta miljömålen”, citeras nationalekonomen William Nordhaus i Mattias Svenssons bok Miljöpolitik för moderater (Fores, 2015). Det kan vara värt att ha i åtanke nästa gång Löfven pratar om smarta lösningar.

Amelie Langby/SNB