2015-09-11 06:00

2015-09-11 06:00

Får aldrig acceptera hot och våld

Vi lever i ett öppet samhälle. Det är i alla fall det vi vill tro. Det är i alla fall den bild jag klamrar mig fast vid.

Men samtidigt känns det som att detta med yttrandefrihet för allt fler handlar om att de ska kunna få säga vad de vill utan att någon annan ska få uttrycka en avvikande åsikt. Att de ska kunna häva ur sig vad som helst utan att någon ifrågasätter eller granskar deras yttranden eller verksamhet.

Och det är så fruktansvärt fel!

Media har ett stort ansvar när det gäller att låta alla sidor komma till tals. Men vi har ett lika stort ansvar när det gäller att granska både uttalanden, myndigheter och andra maktfaktorer i vårt samhälle.

Det är därför vi har ansvariga utgivare. I motsats till mycket som florerar på nätet kan vi inte publicera rykten, skrönor eller ”känslor”. Vi måste så långt det är möjligt försöka ta reda på fakta och publicera dem.

Men det är inte alla som accepterar detta.

Den rasistiska bloggerskan ”Julia Cesar” kände sig oerhört kränkt, förföljd och uthängd när några reportrar försökte få en intervju med henne. Att hennes identitet röjdes gjorde henne väldigt upprörd – trots att hon själv hängt ut folk på sin blogg.

I går blev Gefle Dagblad bombhotat – enligt uppgift på grund av den pågående granskningen av moskén i Gävle.

Men det spelar egentligen ingen som helst roll vem det är som känner sig hotad/uthängd/förorättad eller orättvist behandlad.

För det första är det en tidnings jobb att så långt man kan granska den verklighet som omger den.

För det andra kan det aldrig, aldrig, aldrig vara acceptabelt att med våld eller hot om våld försöka tysta media.

För ganska exakt ett år sedan var det Solveig Voyce – före detta medarbetare på KT och nu chefredaktör på Säffle tidning – som fick sitt hus vandaliserat efter att hon skrivit positivt om invandring.

Märk väl – hon hade inte ens gett sig på något parti eller någon person.

Hon var positiv till att människor med skyddsbehov ska få en möjlighet till ett liv värt namnet.

Nyligen hotade Soheila Fors till livet för att hon publicerat en dikt om förtryck av kvinnor.

Gefle Dagblad gör sitt jobb som tidning. Solveig Voyce och Soheila Fors har utövat sin medborgerliga rättighet att uttrycka sin åsikt.

Och det ska alla kunna göra utan att riskera repressalier i någon form.

Det är det som är definitionen av demokrati.

Det är det som är definitionen av yttrandefrihet.

Det är det vi ska sluta ta för givet och vara beredda att slåss för.

Men med ord - inte med våld och hot om våld.

 

Catarina Forsberg

 

 

Men samtidigt känns det som att detta med yttrandefrihet för allt fler handlar om att de ska kunna få säga vad de vill utan att någon annan ska få uttrycka en avvikande åsikt. Att de ska kunna häva ur sig vad som helst utan att någon ifrågasätter eller granskar deras yttranden eller verksamhet.

Och det är så fruktansvärt fel!

Media har ett stort ansvar när det gäller att låta alla sidor komma till tals. Men vi har ett lika stort ansvar när det gäller att granska både uttalanden, myndigheter och andra maktfaktorer i vårt samhälle.

Det är därför vi har ansvariga utgivare. I motsats till mycket som florerar på nätet kan vi inte publicera rykten, skrönor eller ”känslor”. Vi måste så långt det är möjligt försöka ta reda på fakta och publicera dem.

Men det är inte alla som accepterar detta.

Den rasistiska bloggerskan ”Julia Cesar” kände sig oerhört kränkt, förföljd och uthängd när några reportrar försökte få en intervju med henne. Att hennes identitet röjdes gjorde henne väldigt upprörd – trots att hon själv hängt ut folk på sin blogg.

I går blev Gefle Dagblad bombhotat – enligt uppgift på grund av den pågående granskningen av moskén i Gävle.

Men det spelar egentligen ingen som helst roll vem det är som känner sig hotad/uthängd/förorättad eller orättvist behandlad.

För det första är det en tidnings jobb att så långt man kan granska den verklighet som omger den.

För det andra kan det aldrig, aldrig, aldrig vara acceptabelt att med våld eller hot om våld försöka tysta media.

För ganska exakt ett år sedan var det Solveig Voyce – före detta medarbetare på KT och nu chefredaktör på Säffle tidning – som fick sitt hus vandaliserat efter att hon skrivit positivt om invandring.

Märk väl – hon hade inte ens gett sig på något parti eller någon person.

Hon var positiv till att människor med skyddsbehov ska få en möjlighet till ett liv värt namnet.

Nyligen hotade Soheila Fors till livet för att hon publicerat en dikt om förtryck av kvinnor.

Gefle Dagblad gör sitt jobb som tidning. Solveig Voyce och Soheila Fors har utövat sin medborgerliga rättighet att uttrycka sin åsikt.

Och det ska alla kunna göra utan att riskera repressalier i någon form.

Det är det som är definitionen av demokrati.

Det är det som är definitionen av yttrandefrihet.

Det är det vi ska sluta ta för givet och vara beredda att slåss för.

Men med ord - inte med våld och hot om våld.

 

Catarina Forsberg