2015-09-09 06:00

2015-09-09 06:00

Rör inte gåvo-avdraget

På blott en dag samlade Radiohjälpen in över fyra miljoner kronor till flyktinghjälp. Röda korset, Läkare utan gränser och andra humanitära organisationer har också mottagit direkta bidrag från människor som vill göra något för att hjälpa människor på flykt från krig och förtryck. Samtidigt meddelade den rödgröna regeringen att den vill ta bort skatteavdraget för gåvor.

Sannolikt hade alla de personer som i dagarna skänkt några hundralappar var till hjälparbetet gjort det ändå. Engagemanget bygger på en betydligt starkare drivkraft än möjligheten att få avdrag, men i regeringens agerande finns en osund inställning till civilsamhället.

Genom att slopa skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet från och med årsskiftet räknar regeringen med att öka skatteintäkterna med 250 miljoner kronor. Den summan är en liten del av den totala statsbudgeten, men vittnar ändå om att gåvoavdraget som infördes av alliansregeringen 2012 var en välkommen reform.

Året efter att reformen började gälla hade det kommit in över en miljard kronor till avdragsberättigade organisationer. Enligt Skatteverkets statistik var det en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Över 700 000 personer har använt avdraget. Gåvoavdraget kan alltså sägas ha haft betydelse för det ökade stödet till frivilligorganisationers arbete med socialt stöd, läxhjälp, språkundervisning, flyktinghjälp och annat.

Leif Jakobsson, som är Socialdemokraternas ledande företrädare och vice ordförande i riksdagens skatteutskott, menade häromdagen att det inte finns ”rum för olika avdrag” (SvD, 2/9). Hade regeringen valt att ta bort gåvoavdraget till fördel för ett mer enhetligt skattesystem med sänkta inkomstskatter hade det väl varit en sak, men nu slopar den avdragsrätten, höjer skattetrycket och minskar samtidigt möjligheterna för folk att stödja ideella verksamheter.

Av vänsterdebattörer har frivilliga bidrag föraktfullt ofta kallats för allmosor och avlatsbrev. Det synsättet förringar civilsamhällesaktörernas arbete. Att bidra med ett par hundralappar handlar inte om att stilla sitt samvete. Att skänka en slant eller hjälpa till på något annat sätt handlar om att visa medmänsklighet och agera när våldsmän genom krig och terror river upp människors tillvaro.

Det handlar om att göra det man kan, särskilt när det politiska ledarskapet tryter, och att bygga våra samhällen starkare. Därför blir det så fel när regeringens signal till medborgarna är att det inte finns rum för deras engagemang.

Amelie Langby/SNB

På blott en dag samlade Radiohjälpen in över fyra miljoner kronor till flyktinghjälp. Röda korset, Läkare utan gränser och andra humanitära organisationer har också mottagit direkta bidrag från människor som vill göra något för att hjälpa människor på flykt från krig och förtryck. Samtidigt meddelade den rödgröna regeringen att den vill ta bort skatteavdraget för gåvor.

Sannolikt hade alla de personer som i dagarna skänkt några hundralappar var till hjälparbetet gjort det ändå. Engagemanget bygger på en betydligt starkare drivkraft än möjligheten att få avdrag, men i regeringens agerande finns en osund inställning till civilsamhället.

Genom att slopa skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet från och med årsskiftet räknar regeringen med att öka skatteintäkterna med 250 miljoner kronor. Den summan är en liten del av den totala statsbudgeten, men vittnar ändå om att gåvoavdraget som infördes av alliansregeringen 2012 var en välkommen reform.

Året efter att reformen började gälla hade det kommit in över en miljard kronor till avdragsberättigade organisationer. Enligt Skatteverkets statistik var det en ökning med 36 procent jämfört med föregående år. Över 700 000 personer har använt avdraget. Gåvoavdraget kan alltså sägas ha haft betydelse för det ökade stödet till frivilligorganisationers arbete med socialt stöd, läxhjälp, språkundervisning, flyktinghjälp och annat.

Leif Jakobsson, som är Socialdemokraternas ledande företrädare och vice ordförande i riksdagens skatteutskott, menade häromdagen att det inte finns ”rum för olika avdrag” (SvD, 2/9). Hade regeringen valt att ta bort gåvoavdraget till fördel för ett mer enhetligt skattesystem med sänkta inkomstskatter hade det väl varit en sak, men nu slopar den avdragsrätten, höjer skattetrycket och minskar samtidigt möjligheterna för folk att stödja ideella verksamheter.

Av vänsterdebattörer har frivilliga bidrag föraktfullt ofta kallats för allmosor och avlatsbrev. Det synsättet förringar civilsamhällesaktörernas arbete. Att bidra med ett par hundralappar handlar inte om att stilla sitt samvete. Att skänka en slant eller hjälpa till på något annat sätt handlar om att visa medmänsklighet och agera när våldsmän genom krig och terror river upp människors tillvaro.

Det handlar om att göra det man kan, särskilt när det politiska ledarskapet tryter, och att bygga våra samhällen starkare. Därför blir det så fel när regeringens signal till medborgarna är att det inte finns rum för deras engagemang.

Amelie Langby/SNB