2015-09-01 06:00

2015-09-01 06:00

Bra mot terrorism

Sverige ska få en ny nationell strategi mot terrorism. Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i fredags huvuddragen för hur Sverige ska kunna förebygga, förhindra och försvåra terrorism.

Äntligen! Det har mycket länge behövts ett samlat grepp kring problematiken. Det handlar om allt från att myndigheterna ska kunna samverka och samarbeta utan byråkratiska hinder till att nödvändiga kriminaliseringar och straffskärpningar görs.

I stort innebär förslagen att terrorbekämpningen frångår att vara inriktad på 1970-talets västerländska problem med inhemska kommunistiska terrorceller. Utmaningen nu är att kunna möta denna tids terror, främst från islamister, med alltifrån självmordsbombare till jihadistresenärer. Den omställningen kommer inte en dag för tidigt. De stora dragen i förslagen är bra, men djävulen sitter i detaljerna. Varje enskilt förslag måste vara tillräckligt bra för att helheten ska fungera.

En pusselbit som sannolikt har mycket stor praktisk betydelse i det dagliga myndighetsarbetet är att landets underrättelseorgan, Säpo, FRA och Must, ska få lämna papperssamhället. Myndigheterna ska få utbyta information elektroniskt via NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Samtidigt verkar det orimligt att myndigheterna inte ska få utbyta materialet direkt mellan sig utan en byråkratisk överrock.

Liknande är det i fråga om att polis och militär ska kunna samverka bättre, vilket de kan sedan efterdyningarna av terrorattackerna 11 september 2001, men nu ska enheterna även öva ihop. Samtidigt krävs det att regeringen även fortsättningsvis godkänner varje enskilt tillfälle då polisen vill ta hjälp av försvaret. Följs det inte upp med tydliga delegationsordningar internt i regeringskansliet och att även regeringen övar för hur frågorna hanteras finns en uppenbar risk att den omvägen kan försena viktiga stödinsatser.

Ett relaterat område som inte berörts är problematiken med att terrorister blandar sig i strömmen av asylsökande som kommer till Sverige. Säpo har under året upprepade gånger varnat för detta. Kontrollen försvåras av att vi bland annat accepterar asylsökande utan identitetshandlingar. När reglerna mot terrorism nu skärps vore det inkonsekvent om inte reglerna i asylprocessen blir i paritet med den övriga ambitionen.

Förslagen visar på en sammanhållen vilja från regeringen att sköta rikets säkerhet. Det är långt mer än vad regeringen Reinfeldt lyckades med och så har det fortsatt för oppositionen, frågorna verkar rinna som sand mellan företrädarnas fingrar. Förslagen bidrar till att den dualistiska bilden av en märklig regering förstärks: Den klarar inte av det fortlöpande regeringsarbetet, förutom att statsformella områden som polis, säkerhet och försvar under bland annat Ygemans ledning går bra.

Per Selstam/SNB

Sverige ska få en ny nationell strategi mot terrorism. Inrikesminister Anders Ygeman presenterade i fredags huvuddragen för hur Sverige ska kunna förebygga, förhindra och försvåra terrorism.

Äntligen! Det har mycket länge behövts ett samlat grepp kring problematiken. Det handlar om allt från att myndigheterna ska kunna samverka och samarbeta utan byråkratiska hinder till att nödvändiga kriminaliseringar och straffskärpningar görs.

I stort innebär förslagen att terrorbekämpningen frångår att vara inriktad på 1970-talets västerländska problem med inhemska kommunistiska terrorceller. Utmaningen nu är att kunna möta denna tids terror, främst från islamister, med alltifrån självmordsbombare till jihadistresenärer. Den omställningen kommer inte en dag för tidigt. De stora dragen i förslagen är bra, men djävulen sitter i detaljerna. Varje enskilt förslag måste vara tillräckligt bra för att helheten ska fungera.

En pusselbit som sannolikt har mycket stor praktisk betydelse i det dagliga myndighetsarbetet är att landets underrättelseorgan, Säpo, FRA och Must, ska få lämna papperssamhället. Myndigheterna ska få utbyta information elektroniskt via NCT, Nationellt centrum för terrorhotbedömning. Samtidigt verkar det orimligt att myndigheterna inte ska få utbyta materialet direkt mellan sig utan en byråkratisk överrock.

Liknande är det i fråga om att polis och militär ska kunna samverka bättre, vilket de kan sedan efterdyningarna av terrorattackerna 11 september 2001, men nu ska enheterna även öva ihop. Samtidigt krävs det att regeringen även fortsättningsvis godkänner varje enskilt tillfälle då polisen vill ta hjälp av försvaret. Följs det inte upp med tydliga delegationsordningar internt i regeringskansliet och att även regeringen övar för hur frågorna hanteras finns en uppenbar risk att den omvägen kan försena viktiga stödinsatser.

Ett relaterat område som inte berörts är problematiken med att terrorister blandar sig i strömmen av asylsökande som kommer till Sverige. Säpo har under året upprepade gånger varnat för detta. Kontrollen försvåras av att vi bland annat accepterar asylsökande utan identitetshandlingar. När reglerna mot terrorism nu skärps vore det inkonsekvent om inte reglerna i asylprocessen blir i paritet med den övriga ambitionen.

Förslagen visar på en sammanhållen vilja från regeringen att sköta rikets säkerhet. Det är långt mer än vad regeringen Reinfeldt lyckades med och så har det fortsatt för oppositionen, frågorna verkar rinna som sand mellan företrädarnas fingrar. Förslagen bidrar till att den dualistiska bilden av en märklig regering förstärks: Den klarar inte av det fortlöpande regeringsarbetet, förutom att statsformella områden som polis, säkerhet och försvar under bland annat Ygemans ledning går bra.

Per Selstam/SNB