2015-08-31 06:00

2015-08-31 06:00

Ge polisen elpistoler

KT-LEDARE

Nyligen tvingades polisen i Visby öppna eld mot en man i samband med att han angripit dem med kniv. Detta är något som händer då och då. En av de mer uppmärksammade händelserna var när polisen år 2013 sköt en knivbeväpnad man i Stockholmsförorten Husby, något som kom att bidra till omfattande kravaller.

Av det statliga våldsmonopolet följer att polisen har rätt använda våld för att skydda sig själv och övriga medborgare. I den bästa av världar skulle detta aldrig behövas. Respekten för lagens män skulle vara så stor att en tillsägelse från polisen skulle räcka för att en våldsverkare skulle lägga ner sitt tillhygge och utan knot bli belagd med handfängsel. Nu ser inte verkligheten ut så.

Den som väljer att med vapen i hand uppträda hotfullt eller gå till attack mot poliser måste vara beredd på att polisen kommer försvara sig, i värsta fall med dödligt våld. I möjligaste mån försöker polisen att använda annat än sina pistoler. I dag har de att tillgå sin batong och, sedan 2004, den så kallade pepparsprejen.

Polisens utrustning bör kompletteras med elpistoler. Detta är något som polisfacket länge önskat och som bland annat stöds av den pensionerade professorn i rättsmedicin, Lennart Rammer, som utrett frågan åt Rikspolisstyrelsen.

Många av de som angriper polisen lider av psykisk sjukdom eller är påverkade av narkotika. De utgör en fara för både polis och allmänhet, men dödligt våld bör alltid undvikas. Elpistoler skjuter iväg pilar mellan vilka det pulserar ström under några sekunder vilket gör att den träffade tillfälligt förlorar kontrollen över musklerna i kroppen. Elpistolen är mer effektiv än pepparsprejen eftersom en angripare kan fullfölja en attack även fast vederbörande är förblindad av sprej. Den som träffats av elpistolen kommer däremot med nästan fullständig sannolikhet falla till marken. Dessutom går det att framgångsrikt använda en elpistol på längre avstånd än pepparsprejen.

Den finns naturligtvis risker med att träffas av en elpistol. Hjärtstillestånd kan under olyckliga omständigheter bli en följd, men fortfarande är risken för dödlig utgång ofantligt mycket lägre än om polisen skjuter skarpt.

En vanligt förekommande invändning mot elpistolen är att den leder till mer våldsamma polisingripanden då poliser, enligt kritikerna, frestas att använda elpistolen istället för att förhandla med den som ska gripas. Det är en invändning som är värd att tas på allvar. Men samma risk föreligger med en vanlig pistol. Om en polis missbedömer en situation och överskattar faran så är det naturligtvis bättre att en elpistol används än att kulor avlossas.

Elpistoler räddar liv och bör ingå i polisens utrustning.

Jonatan Lönnqvist/SNB

Nyligen tvingades polisen i Visby öppna eld mot en man i samband med att han angripit dem med kniv. Detta är något som händer då och då. En av de mer uppmärksammade händelserna var när polisen år 2013 sköt en knivbeväpnad man i Stockholmsförorten Husby, något som kom att bidra till omfattande kravaller.

Av det statliga våldsmonopolet följer att polisen har rätt använda våld för att skydda sig själv och övriga medborgare. I den bästa av världar skulle detta aldrig behövas. Respekten för lagens män skulle vara så stor att en tillsägelse från polisen skulle räcka för att en våldsverkare skulle lägga ner sitt tillhygge och utan knot bli belagd med handfängsel. Nu ser inte verkligheten ut så.

Den som väljer att med vapen i hand uppträda hotfullt eller gå till attack mot poliser måste vara beredd på att polisen kommer försvara sig, i värsta fall med dödligt våld. I möjligaste mån försöker polisen att använda annat än sina pistoler. I dag har de att tillgå sin batong och, sedan 2004, den så kallade pepparsprejen.

Polisens utrustning bör kompletteras med elpistoler. Detta är något som polisfacket länge önskat och som bland annat stöds av den pensionerade professorn i rättsmedicin, Lennart Rammer, som utrett frågan åt Rikspolisstyrelsen.

Många av de som angriper polisen lider av psykisk sjukdom eller är påverkade av narkotika. De utgör en fara för både polis och allmänhet, men dödligt våld bör alltid undvikas. Elpistoler skjuter iväg pilar mellan vilka det pulserar ström under några sekunder vilket gör att den träffade tillfälligt förlorar kontrollen över musklerna i kroppen. Elpistolen är mer effektiv än pepparsprejen eftersom en angripare kan fullfölja en attack även fast vederbörande är förblindad av sprej. Den som träffats av elpistolen kommer däremot med nästan fullständig sannolikhet falla till marken. Dessutom går det att framgångsrikt använda en elpistol på längre avstånd än pepparsprejen.

Den finns naturligtvis risker med att träffas av en elpistol. Hjärtstillestånd kan under olyckliga omständigheter bli en följd, men fortfarande är risken för dödlig utgång ofantligt mycket lägre än om polisen skjuter skarpt.

En vanligt förekommande invändning mot elpistolen är att den leder till mer våldsamma polisingripanden då poliser, enligt kritikerna, frestas att använda elpistolen istället för att förhandla med den som ska gripas. Det är en invändning som är värd att tas på allvar. Men samma risk föreligger med en vanlig pistol. Om en polis missbedömer en situation och överskattar faran så är det naturligtvis bättre att en elpistol används än att kulor avlossas.

Elpistoler räddar liv och bör ingå i polisens utrustning.

Jonatan Lönnqvist/SNB