2015-07-30 06:00

2015-07-30 06:00

Bra under-visning ger jämlikhet

Sveriges skolpolitiska utmaningar med fallande kunskapsnivåer har de senaste åren –med rätta –ägnats otaliga utredningar, debattinlägg och lösningsförslag. Det har även blivit en del reformer, men problemet kan knappast sägas vara löst.

Det finns visserligen ingen universallösning, trots att många politiker har torgfört mer resurser som en. Det är rimligare att anta att resultatförsämringarna har många orsaker, vilka dock är svåra att empiriskt bevisa. Skolpolitiken har således i hög grad kunnat domineras av ideologiskt drivna idéer.

En faktor som vetenskapligt går att härleda till de fallande resultaten är att den ökade andelen elever med utrikesbakgrund har påverkat resultaten negativt i Pisaundersökningarna. Detta visar forskaren Gabriel Heller Sahlgren i den nya rapporten ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”(Institutet för näringslivsforskning).

Om urvalet begränsas till elever vars föräldrar är födda i Sverige försvinner 29 procent av resultatförsämringen i Pisa mellan 2000 och 2012. Invandringen är således inte heller den någon universalförklaring till att Sveriges resultat i Pisamätningarna har fallit så kraftigt. Däremot bör den ges större uppmärksamhet än vad som hittills har varit fallet.

En förklaring till varför elever med utländsk bakgrund presterar sämre än infödda är svårigheten att lära sig det svenska språket. Det kan gälla även om barnet är fött i Sverige om språket i hemmet är ett annat än svenska. Men att prestationsskillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är större i Sverige än OECD-snittet går knappast att skylla på att det svenska språket skulle vara särdeles svårgripbart.

Föga förvånande består OECD:s kritik främst i att kvalitén på undervisningen i klassrummen måste höjas, vilket forskning visar underlättas av strukturerad och lärarledd undervisning. För det behövs det fler skickliga lärare, något de av Alliansregeringen införda karriärtjänsterna syftade till. Dessvärre vill den rödgröna regeringen dra in på dessa. Detta trots att det torde finnas ett särskilt behov av skickliga lärare givet den förändrade elevsammansättningen.

I grund och botten handlar det om att alla elever ska ges en rimlig chans att gå ut grundskolan med godkända betyg, samt ges möjlighet till bildning. Det är centralt för delaktighet i både demokratin och på arbetsmarknaden. Eleverna bör helt enkelt, oavsett bakgrund, ges bättre möjligheter än i dag att rusta sig inför vuxenlivet.

Erik Hagström/SNB

Det finns visserligen ingen universallösning, trots att många politiker har torgfört mer resurser som en. Det är rimligare att anta att resultatförsämringarna har många orsaker, vilka dock är svåra att empiriskt bevisa. Skolpolitiken har således i hög grad kunnat domineras av ideologiskt drivna idéer.

En faktor som vetenskapligt går att härleda till de fallande resultaten är att den ökade andelen elever med utrikesbakgrund har påverkat resultaten negativt i Pisaundersökningarna. Detta visar forskaren Gabriel Heller Sahlgren i den nya rapporten ”Invandringen och Sveriges resultatfall i Pisa”(Institutet för näringslivsforskning).

Om urvalet begränsas till elever vars föräldrar är födda i Sverige försvinner 29 procent av resultatförsämringen i Pisa mellan 2000 och 2012. Invandringen är således inte heller den någon universalförklaring till att Sveriges resultat i Pisamätningarna har fallit så kraftigt. Däremot bör den ges större uppmärksamhet än vad som hittills har varit fallet.

En förklaring till varför elever med utländsk bakgrund presterar sämre än infödda är svårigheten att lära sig det svenska språket. Det kan gälla även om barnet är fött i Sverige om språket i hemmet är ett annat än svenska. Men att prestationsskillnaden mellan elever med svensk och utländsk bakgrund är större i Sverige än OECD-snittet går knappast att skylla på att det svenska språket skulle vara särdeles svårgripbart.

Föga förvånande består OECD:s kritik främst i att kvalitén på undervisningen i klassrummen måste höjas, vilket forskning visar underlättas av strukturerad och lärarledd undervisning. För det behövs det fler skickliga lärare, något de av Alliansregeringen införda karriärtjänsterna syftade till. Dessvärre vill den rödgröna regeringen dra in på dessa. Detta trots att det torde finnas ett särskilt behov av skickliga lärare givet den förändrade elevsammansättningen.

I grund och botten handlar det om att alla elever ska ges en rimlig chans att gå ut grundskolan med godkända betyg, samt ges möjlighet till bildning. Det är centralt för delaktighet i både demokratin och på arbetsmarknaden. Eleverna bör helt enkelt, oavsett bakgrund, ges bättre möjligheter än i dag att rusta sig inför vuxenlivet.

Erik Hagström/SNB