2015-06-17 06:00

2015-06-17 06:00

Oro förframtiden

I veckan har både Karlskoga och Degerfors kommunfullmäktige antagit sina budgetar för 2016 och riktlinjer för 2017-2018.

Det ser OK ut, kan man väl säga.

Men för båda kommunerna tornar orosmolnen upp sig.

För Karlskoga är det framför allt socialnämnden som uttrycker oro för framtiden.

Kostnaderna för att ta hand om barn och ungdomar som far illa ökar lavinartat. Det handlar om fler barn som ska utredas, som kanske ska fosterhemsplaceras och i värsta fall beredas plats på någon form av institution. Att anställa fler socionomer och betala de institutioner som tar hand om våra trasiga barn och ungdomar kostar mycket pengar. Dessutom ökar kostnaden för försörjningsstöd. De fyra första månaderna i år betalades det ut två miljoner kronor mer än under samma tid förra året.

Och som om detta inte vore nog så planeras nya föreskrifter när det handlar om nattbemanningen inom äldreomsorgen. Inga beslut har fattats centralt ännu, och när de nya reglerna träder i kraft är ännu osäkert. Men redan i dag görs inspektioner som bygger på de regler som komma skall – och de innebär en ökad kostnad för Karlskoga kommun med 30 miljoner kronor. Och de pengarna finns så vitt jag vet ingenstans, konstaterade socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

Lägg till detta en skolverksamhet med växtvärk och nya Karlskogabor som ska tas om hand på bästa sätt så inser man att det inte saknas utmaningar i framtiden.

I Degerfors antog man budgeten trots att det ännu är oklart vad gäller de generella statsbidragen och kostnadsutjämningssystemet – något som påverkar kommunen väldigt mycket.

Även i Degerfors har skolan allt större problem och kommer att behöva ytterligare resurser – trots de satsningar som gjorts.

Annika Engelbrektsson (S) uttryckte sin oro för att minskade bidrag kan betyda besparingar på i värsta fall 30 miljoner på tre år. Därför ville hon och hennes partigrupp att man skall anlita experter från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att se över hur kommunen hanterar sina pengar.

Roland Halvarsson litar fullt och fast på den nya regeringen och tyckte därför att det var onödigt. Han fick majoriteten med sig och förslaget om en extern utredning röstades ner.

Men extern expertgrupp eller inte.

Det står väldigt klart att båda kommunerna under de kommande åren har tuffa utmaningar att övervinna.

Frågan är hur det ska gå till.

Catarina Forsberg

I veckan har både Karlskoga och Degerfors kommunfullmäktige antagit sina budgetar för 2016 och riktlinjer för 2017-2018.

Det ser OK ut, kan man väl säga.

Men för båda kommunerna tornar orosmolnen upp sig.

För Karlskoga är det framför allt socialnämnden som uttrycker oro för framtiden.

Kostnaderna för att ta hand om barn och ungdomar som far illa ökar lavinartat. Det handlar om fler barn som ska utredas, som kanske ska fosterhemsplaceras och i värsta fall beredas plats på någon form av institution. Att anställa fler socionomer och betala de institutioner som tar hand om våra trasiga barn och ungdomar kostar mycket pengar. Dessutom ökar kostnaden för försörjningsstöd. De fyra första månaderna i år betalades det ut två miljoner kronor mer än under samma tid förra året.

Och som om detta inte vore nog så planeras nya föreskrifter när det handlar om nattbemanningen inom äldreomsorgen. Inga beslut har fattats centralt ännu, och när de nya reglerna träder i kraft är ännu osäkert. Men redan i dag görs inspektioner som bygger på de regler som komma skall – och de innebär en ökad kostnad för Karlskoga kommun med 30 miljoner kronor. Och de pengarna finns så vitt jag vet ingenstans, konstaterade socialnämndens ordförande Ingegerd Bennysson (S).

Lägg till detta en skolverksamhet med växtvärk och nya Karlskogabor som ska tas om hand på bästa sätt så inser man att det inte saknas utmaningar i framtiden.

I Degerfors antog man budgeten trots att det ännu är oklart vad gäller de generella statsbidragen och kostnadsutjämningssystemet – något som påverkar kommunen väldigt mycket.

Även i Degerfors har skolan allt större problem och kommer att behöva ytterligare resurser – trots de satsningar som gjorts.

Annika Engelbrektsson (S) uttryckte sin oro för att minskade bidrag kan betyda besparingar på i värsta fall 30 miljoner på tre år. Därför ville hon och hennes partigrupp att man skall anlita experter från SKL (Sveriges Kommuner och Landsting) för att se över hur kommunen hanterar sina pengar.

Roland Halvarsson litar fullt och fast på den nya regeringen och tyckte därför att det var onödigt. Han fick majoriteten med sig och förslaget om en extern utredning röstades ner.

Men extern expertgrupp eller inte.

Det står väldigt klart att båda kommunerna under de kommande åren har tuffa utmaningar att övervinna.

Frågan är hur det ska gå till.

Catarina Forsberg