2015-06-16 06:00

2015-06-16 06:00

Myten om staten

Det blir inte billigare om staten skulle bygga egna asylboenden. Det slog Statskontoret fast i rapporten ”Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser”som presenterades i maj.

Det finns en hel del att ta fasta på i rapporten. Inte minst de svårigheter Statskontorets utredare hade att ens slå fast kostnaderna för dagens asylboenden. Migrationsverket, MV, redovisar till exempel inte bemanningstid vilket omöjliggjorde en rättvis bedömning av de olika boendeformernas kostnader utöver personal.

Statskontoret menar också att MV inte har utnyttjat marknadsmekanismerna tillräckligt. Det gäller framförallt de tillfälliga anläggningsboendena, det vill säga exempelvis hotell och vandrarhem som hyrs när övriga boenden inte räcker till. Det är korta kontrakt om 3-4 månader vilket sannolikt leder till högre priser än om MV tecknade kontrakt för längre perioder. Det finns helt klart pengar att spara. Det bör göras. Kostnaderna för mottagandet ökar i takt med mottagandet och det finns ingen anledning att slösa med offentliga medel.

Vad gäller frågan om statligt ägda boenden kommer Statskontoret fram till att det inte blir några besparingar. Det kommer att kosta ungefär lika mycket som i nuläget. Om man därtill tar hänsyn till att det är långt ifrån ovanligt att offentliga byggprojekt överskrider budget med 20-30 procent är det sannolikt att det faktiskt skulle kosta ännu mer.

Möjligen kan vi därmed lämna tanken på staten som överlägsen utförare bakom oss. Det är en felaktig tanke och har alltid varit det. Det finns visserligen områden där staten behövs. Rikets ledning och inre och yttre försvar är tydliga exempel på detta.

I många fall är det dock inte ett rationellt val att låta staten utföra verksamheter på egen hand. Friskolor har visat att det privata är bättre även på utbildning. Undersökningar från äldrevården visar att de som har valt på privata alternativ är mer nöjda. Staten fungerar bäst när den har en tillsynsroll, inte när den är utövare.

Ändå tror många att någonting blir bättre om det sköts av staten. Det har sannolikt att göra med det långa socialdemokratiska maktinnehavet under 1900-talet. S samlade medvetet mycket makt och många verksamheter hos staten och det offentliga och spred en positiv bild kring detta. Men det finns inget sakligt stöd för den sortens agerande. Det är en politisk preferens, något man vill göra. Då ska man även stå för att det lär bli såväl dyrare som sämre.

Det är en naturlig effekt. Staten har inga egna pengar. När något ska göras måste den ta pengar från medborgarna. Varje steg i processen kräver handläggare och tjänstemän som gör detta, och de kostar pengar. Det fördyrar. När det väl är dags att verkställa infinner sig problemet att det offentliga sällan har den kompetens som behövs. Det är exempelvis därför offentliga upphandlingar ofta blir dåligt utförda.

Förhoppningsvis kan Statskontorets rapport tjäna till att vi äntligen lämnar myten om den offentliga effektiviteten bakom oss. Det vore inte en dag för tidigt.

Daniel Persson/SNB

Det blir inte billigare om staten skulle bygga egna asylboenden. Det slog Statskontoret fast i rapporten ”Statligt ägda asylbostäder? Kostnader och konsekvenser”som presenterades i maj.

Det finns en hel del att ta fasta på i rapporten. Inte minst de svårigheter Statskontorets utredare hade att ens slå fast kostnaderna för dagens asylboenden. Migrationsverket, MV, redovisar till exempel inte bemanningstid vilket omöjliggjorde en rättvis bedömning av de olika boendeformernas kostnader utöver personal.

Statskontoret menar också att MV inte har utnyttjat marknadsmekanismerna tillräckligt. Det gäller framförallt de tillfälliga anläggningsboendena, det vill säga exempelvis hotell och vandrarhem som hyrs när övriga boenden inte räcker till. Det är korta kontrakt om 3-4 månader vilket sannolikt leder till högre priser än om MV tecknade kontrakt för längre perioder. Det finns helt klart pengar att spara. Det bör göras. Kostnaderna för mottagandet ökar i takt med mottagandet och det finns ingen anledning att slösa med offentliga medel.

Vad gäller frågan om statligt ägda boenden kommer Statskontoret fram till att det inte blir några besparingar. Det kommer att kosta ungefär lika mycket som i nuläget. Om man därtill tar hänsyn till att det är långt ifrån ovanligt att offentliga byggprojekt överskrider budget med 20-30 procent är det sannolikt att det faktiskt skulle kosta ännu mer.

Möjligen kan vi därmed lämna tanken på staten som överlägsen utförare bakom oss. Det är en felaktig tanke och har alltid varit det. Det finns visserligen områden där staten behövs. Rikets ledning och inre och yttre försvar är tydliga exempel på detta.

I många fall är det dock inte ett rationellt val att låta staten utföra verksamheter på egen hand. Friskolor har visat att det privata är bättre även på utbildning. Undersökningar från äldrevården visar att de som har valt på privata alternativ är mer nöjda. Staten fungerar bäst när den har en tillsynsroll, inte när den är utövare.

Ändå tror många att någonting blir bättre om det sköts av staten. Det har sannolikt att göra med det långa socialdemokratiska maktinnehavet under 1900-talet. S samlade medvetet mycket makt och många verksamheter hos staten och det offentliga och spred en positiv bild kring detta. Men det finns inget sakligt stöd för den sortens agerande. Det är en politisk preferens, något man vill göra. Då ska man även stå för att det lär bli såväl dyrare som sämre.

Det är en naturlig effekt. Staten har inga egna pengar. När något ska göras måste den ta pengar från medborgarna. Varje steg i processen kräver handläggare och tjänstemän som gör detta, och de kostar pengar. Det fördyrar. När det väl är dags att verkställa infinner sig problemet att det offentliga sällan har den kompetens som behövs. Det är exempelvis därför offentliga upphandlingar ofta blir dåligt utförda.

Förhoppningsvis kan Statskontorets rapport tjäna till att vi äntligen lämnar myten om den offentliga effektiviteten bakom oss. Det vore inte en dag för tidigt.

Daniel Persson/SNB