2015-06-08 06:00

2015-06-08 06:00

Skolket ska minska

LEDARE

Skolinspektionen är oroad över elevernas skolkande –och det med all rätt. I en artikel i Dagens Nyheter (2/6) belyser statistik den olovliga, och anmärkningsvärda, frånvaron.

Hur illa det är ställt med den långvariga frånvaron i dag är det ingen som vet. Den senaste undersökningen är från år 2010. Enligt den så hade 1 650 elever i landet lång ogiltig frånvaro, alltså en sammanhängande frånvaro om minst en månad. Det finns tyvärr inga skäl att tro att den långa frånvaron har minskat under de senast fem åren. Skolverket måste undersöka det aktuella tillståndet snarast.

De dåliga PISA-resultaten har förstärkt bilden av en skola i kris. Eleverna når inte kunskapsmålen och Sverige tappar prestige som kunskapsnation. Detta i en tid då hög utbildningsnivå och högteknologi är det som förväntas ge oss en ekonomi som har råd med nuvarande välfärdsnivå. Men hur ska eleverna kunna lära sig något om de inte ens dyker upp på lektionerna?

Det kan finnas vissa förståeliga skäl till att elever skolkar. För alltför många är skoldagen ett helvete på grund av mobbing. Skolorna har ansvar för att se till att mobbing inte förekommer. Tyvärr har det i uppmärksammade rättsfall visat sig vara lite si och så med skolornas insatser på området.

Neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism kan också vara anledningar till att skoldagen inte fungerar för en del elever. Om problem i skolan kan misstänkas bero på det är det viktigt att eleven diagnostiseras snabbt, och får den hjälp som behövs för att eleven ska få den undervisning denne har rätt till.

Det är inte bara skolan som har ett ansvar för att eleverna verkligen går i skolan. Eleverna själva och deras föräldrar har också ett ansvar som ofta kommer lite i skymundan. Vi har skolplikt i Sverige och grundskolan är inte frivillig.

Närhelst en elev skolkar måste frånvaron följas upp. Varför är eleven borta och finns det något eleven, skolan och föräldrarna kan göra åt anledningen till frånvaron?

Av 73 ärenden om skolplikt, där elever olovligen frånvarat, som Skolinspektionen beslutat om sedan mars har 34 fall lett till krav på åtgärder. I sex fall har det lett till viten, som skolorna kan undvika om de åtgärdar bristerna. Bland de senare märks en elev i sjuan med 86 procentig frånvaro och en elev i årskurs nio utan ett enda godkänt betyg sedan sjuan.

Hur är detta möjligt? Hur en elev kan flyttas upp en klass varje år ut att ha tillräckliga förkunskaper övergår nog de flestas förstånd. Är det så konstigt att man skolkar om man ändå inte har förutsättningar att ta till sig vad som sägs på lektionerna?

Det är inte elakt att slå ned på frånvaro direkt, det är snarare en omsorg om eleverna. Men det förutsätter att skolan tar reda på anledningen till skolket och gör något åt saken, så att alla elever kan få den utbildning de har rätt till.


Greger Ekman/SNB

Hur illa det är ställt med den långvariga frånvaron i dag är det ingen som vet. Den senaste undersökningen är från år 2010. Enligt den så hade 1 650 elever i landet lång ogiltig frånvaro, alltså en sammanhängande frånvaro om minst en månad. Det finns tyvärr inga skäl att tro att den långa frånvaron har minskat under de senast fem åren. Skolverket måste undersöka det aktuella tillståndet snarast.

De dåliga PISA-resultaten har förstärkt bilden av en skola i kris. Eleverna når inte kunskapsmålen och Sverige tappar prestige som kunskapsnation. Detta i en tid då hög utbildningsnivå och högteknologi är det som förväntas ge oss en ekonomi som har råd med nuvarande välfärdsnivå. Men hur ska eleverna kunna lära sig något om de inte ens dyker upp på lektionerna?

Det kan finnas vissa förståeliga skäl till att elever skolkar. För alltför många är skoldagen ett helvete på grund av mobbing. Skolorna har ansvar för att se till att mobbing inte förekommer. Tyvärr har det i uppmärksammade rättsfall visat sig vara lite si och så med skolornas insatser på området.

Neuropsykiatriska diagnoser som adhd och autism kan också vara anledningar till att skoldagen inte fungerar för en del elever. Om problem i skolan kan misstänkas bero på det är det viktigt att eleven diagnostiseras snabbt, och får den hjälp som behövs för att eleven ska få den undervisning denne har rätt till.

Det är inte bara skolan som har ett ansvar för att eleverna verkligen går i skolan. Eleverna själva och deras föräldrar har också ett ansvar som ofta kommer lite i skymundan. Vi har skolplikt i Sverige och grundskolan är inte frivillig.

Närhelst en elev skolkar måste frånvaron följas upp. Varför är eleven borta och finns det något eleven, skolan och föräldrarna kan göra åt anledningen till frånvaron?

Av 73 ärenden om skolplikt, där elever olovligen frånvarat, som Skolinspektionen beslutat om sedan mars har 34 fall lett till krav på åtgärder. I sex fall har det lett till viten, som skolorna kan undvika om de åtgärdar bristerna. Bland de senare märks en elev i sjuan med 86 procentig frånvaro och en elev i årskurs nio utan ett enda godkänt betyg sedan sjuan.

Hur är detta möjligt? Hur en elev kan flyttas upp en klass varje år ut att ha tillräckliga förkunskaper övergår nog de flestas förstånd. Är det så konstigt att man skolkar om man ändå inte har förutsättningar att ta till sig vad som sägs på lektionerna?

Det är inte elakt att slå ned på frånvaro direkt, det är snarare en omsorg om eleverna. Men det förutsätter att skolan tar reda på anledningen till skolket och gör något åt saken, så att alla elever kan få den utbildning de har rätt till.


Greger Ekman/SNB