2015-05-08 06:00

2015-05-08 06:00

Myndighet utan gränser

LEDARE

I februari presenterade Skatteverket, SKV, promemorian Beskattningsdatabasen, bouppteckning och äktenskapsregister. I den föreslogs bland annat att uppgifter som anses behövas i myndighetens förebyggande verksamhet inom skatteområdet ska få behandlas i beskattningsdatabasen.

Innebörden är att SKV vill gå längre än myndigheten i dag får göra. Detta motiveras bland annat med behovet att tydliggöra för upphandlande verksamheter såsom kommuner om deras funktion i att förebygga fusk och illojal konkurrens. En god sak. Däremot är den faktiska innebörden av det presenterade förslaget något helt annat.

Av förslaget framgår inte vilka uppgifter som är tänkta att kunna behandlas för den förebyggande verksamheten, utan innebär att Skatteverket självt ska kunna välja detta fritt. Inte heller preciseras i vilken omfattning eller i vilka syften som uppgifterna ska kunna användas.

En av de remissinstanser som har kritiserat förslaget är Datainspektionen, DI. Det lever inte upp till EU:s dataskyddsdirektiv, och kan ”medföra att stora mängder integritetskänsliga uppgifter kan behandlas utan några särskilda restriktioner”. Det är en tydligt varnande skrivning. Kritik riktas även mot att myndigheten enligt förslaget skulle kunna samla in nya sorters uppgifter för det förebyggande arbetet som sedan blir generellt tillgängliga i beskattningsverksamheten.

Datainspektionen jämför dessutom med SKV:s samt polisens brottsbekämpande verksamhet. DI anser att förslaget ger beskattningsverksamheten ”möjlighet att sammanställa, analysera och följa enskilda individer på ett sätt som är vidare än vad som är möjligt i den brottsbekämpande verksamheten och långt utöver vad som kan anses berättigat ur ett integritetsperspektiv”.

I sin iver att förebygga skattefusk eller bara enkla fel föreslår alltså Skatteverket att myndigheten ska ges långtgående befogenheter att registrera och behandla uppgifter om människor. Förslaget skulle kunna ge upphov till en uppgiftslagring utan tidigare motsvarighet –som verket sedan kan använda i alla sin verksamhet. Det är extremt i sin brist på begränsningar, vilka uppgifter som helst som bedöms ”behövliga”kan samlas in. Det är ett skandalöst förslag.

Förslaget om uppgiftsinsamling och -hantering bör inte bara avslås med hänvisning till integritetsproblem. Regeringen måste även aktivt bryta den destruktiva organisationskulturen på SKV. Medborgare har rätt att antas vara laglydiga och ska inte spioneras på –om det inte finns konkreta skäl att anta något annat.


Daniel Persson/SNB

Innebörden är att SKV vill gå längre än myndigheten i dag får göra. Detta motiveras bland annat med behovet att tydliggöra för upphandlande verksamheter såsom kommuner om deras funktion i att förebygga fusk och illojal konkurrens. En god sak. Däremot är den faktiska innebörden av det presenterade förslaget något helt annat.

Av förslaget framgår inte vilka uppgifter som är tänkta att kunna behandlas för den förebyggande verksamheten, utan innebär att Skatteverket självt ska kunna välja detta fritt. Inte heller preciseras i vilken omfattning eller i vilka syften som uppgifterna ska kunna användas.

En av de remissinstanser som har kritiserat förslaget är Datainspektionen, DI. Det lever inte upp till EU:s dataskyddsdirektiv, och kan ”medföra att stora mängder integritetskänsliga uppgifter kan behandlas utan några särskilda restriktioner”. Det är en tydligt varnande skrivning. Kritik riktas även mot att myndigheten enligt förslaget skulle kunna samla in nya sorters uppgifter för det förebyggande arbetet som sedan blir generellt tillgängliga i beskattningsverksamheten.

Datainspektionen jämför dessutom med SKV:s samt polisens brottsbekämpande verksamhet. DI anser att förslaget ger beskattningsverksamheten ”möjlighet att sammanställa, analysera och följa enskilda individer på ett sätt som är vidare än vad som är möjligt i den brottsbekämpande verksamheten och långt utöver vad som kan anses berättigat ur ett integritetsperspektiv”.

I sin iver att förebygga skattefusk eller bara enkla fel föreslår alltså Skatteverket att myndigheten ska ges långtgående befogenheter att registrera och behandla uppgifter om människor. Förslaget skulle kunna ge upphov till en uppgiftslagring utan tidigare motsvarighet –som verket sedan kan använda i alla sin verksamhet. Det är extremt i sin brist på begränsningar, vilka uppgifter som helst som bedöms ”behövliga”kan samlas in. Det är ett skandalöst förslag.

Förslaget om uppgiftsinsamling och -hantering bör inte bara avslås med hänvisning till integritetsproblem. Regeringen måste även aktivt bryta den destruktiva organisationskulturen på SKV. Medborgare har rätt att antas vara laglydiga och ska inte spioneras på –om det inte finns konkreta skäl att anta något annat.


Daniel Persson/SNB