2015-03-20 06:00

2015-03-20 06:00

Öppning för Alliansen

Utbildning. I onsdags fick Alliansen igenom en rad förslag i riksdagen.

Det mest uppmärksammade var det angående utökad matematikundervisning i högstadiet. Målet är att eleverna ska få en timme mer undervisning i veckan.

Förslaget har lyfts ur en överenskommelse mellan partierna att se över grundskolans timplan. Socialdemokraterna är kritiska till Alliansens och Sverigedemokraternas agerande. Lena Hallengren som är socialdemokratisk ordförande i utbildningsutskottet, hade hellre sett att läroplanen utreds i ett stycke och hävdar att oppositionen jagar billiga poänger med sitt agerande.

Problemet med hennes beskrivning är den svenska skolan. Resultaten i PISA-undersökningen blev för många en kalldusch och det finns ingen anledning att dra ut på lösningen. Mellan partierna finns en samsyn på att matematikundervisningen behöver öka och att den behöver öka snarast möjligt. Av prestigeskäl vill Socialdemokraterna dra ut på processen, deras utredning gäller ju hela läroplanen.

Utan att vara allt för dramatisk kan man konstatera att väntan går ut över eleverna. För att få till reformen så snabbt som möjligt formulerades det av oppositionen som ett tillkännagivande.

Tillkännagivanden i riksdagen är en viktig aspekt av relationen mellan regering och riksdag. Det är en möjlighet för utskotten att vägleda regeringen i beredelsearbetet. Det är praxis för regeringen att alltid följa riksdagens förslag som formulerats på detta sätt även om de inte följer regeringens linje. Tillkännagivandena har därför fått en styvmoderlig behandling från regeringshåll. En sammanställning gjord av Thomas Larue i Svensk Juristidning 2015 tyder på att regeringen ofta låter tillkännagivanden som går emot regeringen ta längre tid att behandla. För att hindra dagens rödgröna regering från att obstruera riksdagsarbetet bör Allianspartierna se till att tillkännagivandena ges en juridiskt genomarbetad form. Om riksdagskanslierna för Allianspartierna anlitar en mindre grupp beredningsjurister för att vässa förslagen skulle regeringen inte kunna skylla ifrån sig när beredningen drar ut på tiden.

Det är riksdagen som är Sveriges lagstiftande församling. Att utskottens tillkännagivanden skulle ges en mer juridisk prägel kommer inte vara ett problem då regeringens uppgift är att förse riksdagen med lagförslag. Om regeringen inte har tillräckligt stöd i riksdagen så kommer det hända att de ibland får komma med lagförslag som de inte vill ska drivas igenom. Med nuvarande regering kommer vi nog få se mer av detta, i alla fall om de tänker fortsätta låta prestige gå före angelägna reformer.

Jacob Sidenvall /SNB

Det mest uppmärksammade var det angående utökad matematikundervisning i högstadiet. Målet är att eleverna ska få en timme mer undervisning i veckan.

Förslaget har lyfts ur en överenskommelse mellan partierna att se över grundskolans timplan. Socialdemokraterna är kritiska till Alliansens och Sverigedemokraternas agerande. Lena Hallengren som är socialdemokratisk ordförande i utbildningsutskottet, hade hellre sett att läroplanen utreds i ett stycke och hävdar att oppositionen jagar billiga poänger med sitt agerande.

Problemet med hennes beskrivning är den svenska skolan. Resultaten i PISA-undersökningen blev för många en kalldusch och det finns ingen anledning att dra ut på lösningen. Mellan partierna finns en samsyn på att matematikundervisningen behöver öka och att den behöver öka snarast möjligt. Av prestigeskäl vill Socialdemokraterna dra ut på processen, deras utredning gäller ju hela läroplanen.

Utan att vara allt för dramatisk kan man konstatera att väntan går ut över eleverna. För att få till reformen så snabbt som möjligt formulerades det av oppositionen som ett tillkännagivande.

Tillkännagivanden i riksdagen är en viktig aspekt av relationen mellan regering och riksdag. Det är en möjlighet för utskotten att vägleda regeringen i beredelsearbetet. Det är praxis för regeringen att alltid följa riksdagens förslag som formulerats på detta sätt även om de inte följer regeringens linje. Tillkännagivandena har därför fått en styvmoderlig behandling från regeringshåll. En sammanställning gjord av Thomas Larue i Svensk Juristidning 2015 tyder på att regeringen ofta låter tillkännagivanden som går emot regeringen ta längre tid att behandla. För att hindra dagens rödgröna regering från att obstruera riksdagsarbetet bör Allianspartierna se till att tillkännagivandena ges en juridiskt genomarbetad form. Om riksdagskanslierna för Allianspartierna anlitar en mindre grupp beredningsjurister för att vässa förslagen skulle regeringen inte kunna skylla ifrån sig när beredningen drar ut på tiden.

Det är riksdagen som är Sveriges lagstiftande församling. Att utskottens tillkännagivanden skulle ges en mer juridisk prägel kommer inte vara ett problem då regeringens uppgift är att förse riksdagen med lagförslag. Om regeringen inte har tillräckligt stöd i riksdagen så kommer det hända att de ibland får komma med lagförslag som de inte vill ska drivas igenom. Med nuvarande regering kommer vi nog få se mer av detta, i alla fall om de tänker fortsätta låta prestige gå före angelägna reformer.

Jacob Sidenvall /SNB