2015-02-21 06:00

2015-02-21 06:00

Regeringen saknar svar

Efter sex månaders tassande tog regeringen under torsdagen sina första stapplande steg i integrationsdebatten. Ordet integration vill regeringsföreträdarna förvisso inte ta i sin mun. Möjligen då det skulle kunna ge vid handen att det finns ett behov av en integrationsminister, vilket regeringen som bekant saknar. I stället är det etablering som gäller.

På Dagens Nyheters debattsida (19/2) skriver Stefan Löfven (S), Åsa Romson (MP), Gustav Fridolin (MP) och Ylva Johansson (S) om fyra områden som de vill förbättra för att påskynda nyanländas etablering i Sverige. Det handlar om arbetsmarknads- och utbildningspolitik, att alla kommuner ska bidra i mottagandet samt stöd till det civila samhället.

Med hänsyn till splittringen inom regeringen är det kanske klokt att den rödgröna regeringen börjar med att plocka lågt hängande frukter, vilket författandet av en debattartikel helt utan förslag på åtgärder måste sägas vara. Vi får åtminstone veta att regeringen har börjat diskutera dessa frågor internt.

Vad gäller arbetsmarknadspolitiken gjorde arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ett försök till konkretion. Den centrala idén är att regeringen ska bjuda in arbetsmarknadens parter för att tillsammans med dem ta fram så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden. Regeringen har rätt i att det tar alldeles för lång tid för invandare att få sitt första jobb. Det finns en outnyttjad potential då vissa invandrare har kompetens inom bristyrken, såsom omsorgspersonal och byggarbetare. Bättre matchning vore onekligen bra.

Hur dessa snabbspår faktiskt ska vara utformade är för tidigt att säga menar Johansson. Hon nämner snabbare validering av betyg, kompletterande utbildningar och yrkespraktik som exempel. Allt detta kommer att kosta pengar, åtminstone på kort sikt. Regeringen säger att skattemedel ska frigöras i och med att etableringslotsarna slopas. Detta kräver ett riksdagsbeslut. Att regeringen får en majoritet med sig i den frågan är långt ifrån självklart.

Den verkligt akuta frågan just nu är bostadsbristen vilken om något försvårar nyanländas etablering. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) gavs i Dagens Samhälle (19/2) tillfälle att lägga ut texten om hur bostadsbristen kan åtgärdas. Många ord blev det, men konkretare än en morot till byggvilliga kommuner på 500 miljoner till kollektivtrafik blev det inte.

Migrations- och integrationsfrågor har debatterats friskt under flera månader, och integrationsproblemen har varit kända längre än så. Men det enda regeringen bekräftar i och med sitt utspel i DN är att utmaningarna inte kommer att bli mindre, då den ambitiösa migrationspolitiken ligger fast. Att se till att matcha nyanländas kunskaper mot arbetsmarknaden är en bra idé. En bättre matchning mellan migrations- och integrationspolitiken kräver dock mer än så.

Erik Hagström/SNB

Efter sex månaders tassande tog regeringen under torsdagen sina första stapplande steg i integrationsdebatten. Ordet integration vill regeringsföreträdarna förvisso inte ta i sin mun. Möjligen då det skulle kunna ge vid handen att det finns ett behov av en integrationsminister, vilket regeringen som bekant saknar. I stället är det etablering som gäller.

På Dagens Nyheters debattsida (19/2) skriver Stefan Löfven (S), Åsa Romson (MP), Gustav Fridolin (MP) och Ylva Johansson (S) om fyra områden som de vill förbättra för att påskynda nyanländas etablering i Sverige. Det handlar om arbetsmarknads- och utbildningspolitik, att alla kommuner ska bidra i mottagandet samt stöd till det civila samhället.

Med hänsyn till splittringen inom regeringen är det kanske klokt att den rödgröna regeringen börjar med att plocka lågt hängande frukter, vilket författandet av en debattartikel helt utan förslag på åtgärder måste sägas vara. Vi får åtminstone veta att regeringen har börjat diskutera dessa frågor internt.

Vad gäller arbetsmarknadspolitiken gjorde arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) ett försök till konkretion. Den centrala idén är att regeringen ska bjuda in arbetsmarknadens parter för att tillsammans med dem ta fram så kallade snabbspår in på arbetsmarknaden. Regeringen har rätt i att det tar alldeles för lång tid för invandare att få sitt första jobb. Det finns en outnyttjad potential då vissa invandrare har kompetens inom bristyrken, såsom omsorgspersonal och byggarbetare. Bättre matchning vore onekligen bra.

Hur dessa snabbspår faktiskt ska vara utformade är för tidigt att säga menar Johansson. Hon nämner snabbare validering av betyg, kompletterande utbildningar och yrkespraktik som exempel. Allt detta kommer att kosta pengar, åtminstone på kort sikt. Regeringen säger att skattemedel ska frigöras i och med att etableringslotsarna slopas. Detta kräver ett riksdagsbeslut. Att regeringen får en majoritet med sig i den frågan är långt ifrån självklart.

Den verkligt akuta frågan just nu är bostadsbristen vilken om något försvårar nyanländas etablering. Bostadsminister Mehmet Kaplan (MP) gavs i Dagens Samhälle (19/2) tillfälle att lägga ut texten om hur bostadsbristen kan åtgärdas. Många ord blev det, men konkretare än en morot till byggvilliga kommuner på 500 miljoner till kollektivtrafik blev det inte.

Migrations- och integrationsfrågor har debatterats friskt under flera månader, och integrationsproblemen har varit kända längre än så. Men det enda regeringen bekräftar i och med sitt utspel i DN är att utmaningarna inte kommer att bli mindre, då den ambitiösa migrationspolitiken ligger fast. Att se till att matcha nyanländas kunskaper mot arbetsmarknaden är en bra idé. En bättre matchning mellan migrations- och integrationspolitiken kräver dock mer än så.

Erik Hagström/SNB