2015-02-11 06:00

2015-02-11 06:00

Stäng inte dörren

Närmare en miljon människor beräknas nu vara på flykt från kriget i Ukraina. Det är en humanitär och politisk kris som har eskalerat i östra Europa sedan Ryssland annekterade Krim för snart ett år sedan. Det är angeläget för säkerhetsläget i hela Europa att konflikten får ett slut.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande, har i dagarna fört samtal med Rysslands president Vladimir Putin i syfte att förhandla fram ett fredsavtal. Allvaret i förhandlingarna har betonats av flera ledande politiker i Europa, särskilt som tidigare försök har gått i stå.

Det så kallade Minskavtalet, om bland annat vapenstillestånd, som slöts i Vitrysslands huvudstad i september förra året, sattes snabbt ur spel. Striderna och lidandet i östra Ukraina har fortsatt. Mot den bakgrunden är det inte särskilt förvånande att Angela Merkel har tonat ned förväntningarna inför de fortsatta förhandlingar som nu väntar under onsdagen, också de i den vitryska huvudstaden Minsk. Där ska även Ukrainas president Petro Porosjenko delta.

En av frågorna som har diskuterats är huruvida USA och länder i EU ska stötta Ukraina militärt. Merkel har varit av hållningen att vapen inte är lösningen. Både demokrater och republikaner i USA har emellertid drivit på för militärt stöd, och det var sannolikt ett av de ämnen som avhandlades mer ingående när Merkel på måndagen träffade USA:s president Barack Obama i Washington.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) tror inte att vapen är lösningen, utan att det som behövs är att tillförseln av ryska vapen stoppas. Det är en rimlig hållning så till den grad att konflikten till sist kommer att kräva en politisk lösning. Samtidigt finns en skevhet då Ryssland aktivt stöttar rebellerna medan Ukraina står ensamt.

Argumentationslinjen som förekommit, om att vapen från väst skulle bidra till en ökad upptrappning av konflikten också mellan Ryssland och Nato, håller inte. Det är en rysk bildsättning, då den sidan av konflikten har allt att vinna på att Ukraina försvagas militärt. Argumenten känns igen från den svenska säkerhetspolitiska debatten i övrigt.

Företrädare i regeringen har upprepat att det vore osäkert att lyfta frågan om svenskt Nato-medlemskap nu –eftersom det skulle riskera att anstränga ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Det framstår snarast som mer riskfyllt att liksom regeringen drastiskt täppa till möjligheterna att utreda den frågan, i vilken det ju råder delade meningar och ett bredare faktaunderlag därför vore önskvärt.

De internationella politiska växlingarna handlar också om vilka signaler som skickas. Även om ett vapenstöd från väst till Ukraina eventuellt inte är den främsta lösningen i nuläget vore det mycket oklokt att göra utfästelser om att det skulle vara uteslutet. Om inte en lösning kan nås i Minsk och Ryssland stoppar sitt militära stöd finns få andra lösningar. Den svenska regeringen får således inte göra samma misstag som i Nato-frågan, då den helt stängde en dörr.

Amelie Langby/SNB

Närmare en miljon människor beräknas nu vara på flykt från kriget i Ukraina. Det är en humanitär och politisk kris som har eskalerat i östra Europa sedan Ryssland annekterade Krim för snart ett år sedan. Det är angeläget för säkerhetsläget i hela Europa att konflikten får ett slut.

Tysklands förbundskansler Angela Merkel och Frankrikes president François Hollande, har i dagarna fört samtal med Rysslands president Vladimir Putin i syfte att förhandla fram ett fredsavtal. Allvaret i förhandlingarna har betonats av flera ledande politiker i Europa, särskilt som tidigare försök har gått i stå.

Det så kallade Minskavtalet, om bland annat vapenstillestånd, som slöts i Vitrysslands huvudstad i september förra året, sattes snabbt ur spel. Striderna och lidandet i östra Ukraina har fortsatt. Mot den bakgrunden är det inte särskilt förvånande att Angela Merkel har tonat ned förväntningarna inför de fortsatta förhandlingar som nu väntar under onsdagen, också de i den vitryska huvudstaden Minsk. Där ska även Ukrainas president Petro Porosjenko delta.

En av frågorna som har diskuterats är huruvida USA och länder i EU ska stötta Ukraina militärt. Merkel har varit av hållningen att vapen inte är lösningen. Både demokrater och republikaner i USA har emellertid drivit på för militärt stöd, och det var sannolikt ett av de ämnen som avhandlades mer ingående när Merkel på måndagen träffade USA:s president Barack Obama i Washington.

Sveriges utrikesminister Margot Wallström (S) tror inte att vapen är lösningen, utan att det som behövs är att tillförseln av ryska vapen stoppas. Det är en rimlig hållning så till den grad att konflikten till sist kommer att kräva en politisk lösning. Samtidigt finns en skevhet då Ryssland aktivt stöttar rebellerna medan Ukraina står ensamt.

Argumentationslinjen som förekommit, om att vapen från väst skulle bidra till en ökad upptrappning av konflikten också mellan Ryssland och Nato, håller inte. Det är en rysk bildsättning, då den sidan av konflikten har allt att vinna på att Ukraina försvagas militärt. Argumenten känns igen från den svenska säkerhetspolitiska debatten i övrigt.

Företrädare i regeringen har upprepat att det vore osäkert att lyfta frågan om svenskt Nato-medlemskap nu –eftersom det skulle riskera att anstränga ett spänt säkerhetspolitiskt läge. Det framstår snarast som mer riskfyllt att liksom regeringen drastiskt täppa till möjligheterna att utreda den frågan, i vilken det ju råder delade meningar och ett bredare faktaunderlag därför vore önskvärt.

De internationella politiska växlingarna handlar också om vilka signaler som skickas. Även om ett vapenstöd från väst till Ukraina eventuellt inte är den främsta lösningen i nuläget vore det mycket oklokt att göra utfästelser om att det skulle vara uteslutet. Om inte en lösning kan nås i Minsk och Ryssland stoppar sitt militära stöd finns få andra lösningar. Den svenska regeringen får således inte göra samma misstag som i Nato-frågan, då den helt stängde en dörr.

Amelie Langby/SNB