2014-12-19 06:00

2015-01-20 22:44

Rubel och rabalder

LEDARE

Gissa vem som blev årets man i Ryssland. Rätt svar är president Vladimir Putin. Vem annars? För femtonde gången på raken och med 68 procent av rösterna.

Inte illa för en president som tack vare sin aggressiva utrikespolitik dragit på Ryssland ekonomiska sanktioner från både EU och USA. Sanktioner som USA kommer att trappa upp inom kort. EU borde följa efter. Ockupationen av Krim och krigföringen i östra Ukraina kan inte tillåtas passera.

USA överväger att sända militärt bistånd till Ukraina på 350 miljoner dollar samt införa hinder för investeringar i den ryska energisektorn och krediter till energijätten Gazprom. Dessa sanktioner biter bra nu när den ryska ekonomin är på fallrepet.

I tisdags höjde den ryska centralbanken sin styrränta från 10,5 till 17 procent i ett desperat försök att hindra rubelraset. Åtgärden bet inte och rubeln noterade ett historiskt lågt värde gentemot dollarn. 80 rubel fick ryssarna betala för en dollar. Under onsdagen genomförde centralbanken stödköp av rubel, med sin än så länge stora reserv av utländsk valuta, vilket stöttade upp rubeln till 68 rubel per dollar.

Ingen av dessa åtgärder kommer dock att rädda den ryska ekonomin. De ryska företagen lär inte klara av så här höga räntor under någon längre tid. Tvärtom behöver ekonomin stimuleras av lägre räntor. Stödköpen kommer inte heller att räcka hur länge som helst. Nu har Ryssland förvisso byggt upp en stor guldreserv men inte heller den kan stå emot de påfrestningar som ett lågt oljepris utsätter ekonomin för.

Ett oljeprisfall på tio dollar per fat innebär en minskning av de ryska exportinkomsterna med två procent av BNP. Håller sig oljepriset kring dagens nivå strax under 60 dollar per fat så kan den ryska ekonomin krympa med fyra, fem procent i år.

Det kan bli mycket värre för ryssarnas del då oljekartellen OPEC aviserat att de kan tänka sig att låta oljepriset falla till 40 dollar per fat. Ett oljepris på 100 dollar brukar anges som det lägsta oljepris Ryssland behöver för att få statsbudgeten att gå ihop.

På ett år har rubeln tappat omkring hälften av sitt värde gentemot dollarn. Det innebär inte bara att importerade varor blir dyrare i Ryssland utan också att utlandsskulden växer kraftigt. Den ryska ekonomin har halverats mätt i dollar och motsvarar nu ungefär halva Italiens BNP.

På motsvarande sätt har utlandsskulden blivit dubbelt så stor och motsvarar nu cirka 70 procent av BNP. Skuldräntan blir också dubbelt så dyr. Lägg därtill att intresset för att låna ut pengar till Ryssland för närvarande är mist sagt svalt.

Oljepriset rår inte ett enstaka land över men sanktionerna som drabbat Ryssland hade kunnat undvikas. Överfallet på Ukraina kan knappast ha varit värt det ekonomiska och politiska priset, inte ens för Kreml.

Att den ryska björnen är skadad, arg och hotfull är inget argument för att inte trappa upp sanktionerna. Nu när de, tack vare det låga oljepriset, börjar bita på allvar kanske det kommer att gå upp för den hårt prövade ryska allmänheten att Putin gjort landet tillräckligt mycket skada.


Greger Ekman

SNB

Inte illa för en president som tack vare sin aggressiva utrikespolitik dragit på Ryssland ekonomiska sanktioner från både EU och USA. Sanktioner som USA kommer att trappa upp inom kort. EU borde följa efter. Ockupationen av Krim och krigföringen i östra Ukraina kan inte tillåtas passera.

USA överväger att sända militärt bistånd till Ukraina på 350 miljoner dollar samt införa hinder för investeringar i den ryska energisektorn och krediter till energijätten Gazprom. Dessa sanktioner biter bra nu när den ryska ekonomin är på fallrepet.

I tisdags höjde den ryska centralbanken sin styrränta från 10,5 till 17 procent i ett desperat försök att hindra rubelraset. Åtgärden bet inte och rubeln noterade ett historiskt lågt värde gentemot dollarn. 80 rubel fick ryssarna betala för en dollar. Under onsdagen genomförde centralbanken stödköp av rubel, med sin än så länge stora reserv av utländsk valuta, vilket stöttade upp rubeln till 68 rubel per dollar.

Ingen av dessa åtgärder kommer dock att rädda den ryska ekonomin. De ryska företagen lär inte klara av så här höga räntor under någon längre tid. Tvärtom behöver ekonomin stimuleras av lägre räntor. Stödköpen kommer inte heller att räcka hur länge som helst. Nu har Ryssland förvisso byggt upp en stor guldreserv men inte heller den kan stå emot de påfrestningar som ett lågt oljepris utsätter ekonomin för.

Ett oljeprisfall på tio dollar per fat innebär en minskning av de ryska exportinkomsterna med två procent av BNP. Håller sig oljepriset kring dagens nivå strax under 60 dollar per fat så kan den ryska ekonomin krympa med fyra, fem procent i år.

Det kan bli mycket värre för ryssarnas del då oljekartellen OPEC aviserat att de kan tänka sig att låta oljepriset falla till 40 dollar per fat. Ett oljepris på 100 dollar brukar anges som det lägsta oljepris Ryssland behöver för att få statsbudgeten att gå ihop.

På ett år har rubeln tappat omkring hälften av sitt värde gentemot dollarn. Det innebär inte bara att importerade varor blir dyrare i Ryssland utan också att utlandsskulden växer kraftigt. Den ryska ekonomin har halverats mätt i dollar och motsvarar nu ungefär halva Italiens BNP.

På motsvarande sätt har utlandsskulden blivit dubbelt så stor och motsvarar nu cirka 70 procent av BNP. Skuldräntan blir också dubbelt så dyr. Lägg därtill att intresset för att låna ut pengar till Ryssland för närvarande är mist sagt svalt.

Oljepriset rår inte ett enstaka land över men sanktionerna som drabbat Ryssland hade kunnat undvikas. Överfallet på Ukraina kan knappast ha varit värt det ekonomiska och politiska priset, inte ens för Kreml.

Att den ryska björnen är skadad, arg och hotfull är inget argument för att inte trappa upp sanktionerna. Nu när de, tack vare det låga oljepriset, börjar bita på allvar kanske det kommer att gå upp för den hårt prövade ryska allmänheten att Putin gjort landet tillräckligt mycket skada.


Greger Ekman

SNB