2018-06-29 06:00

2018-06-29 06:00

Visst är jag en tiopoängsmamma...

KRÖNIKA

Jag har reflekterat de senaste dagarna över hur jag ser mig själv som mamma.

Jag kan ju medge att jag är relativt partisk men jag försökte verkligen se mig själv med helt neutrala ögon såklart.

Efter en hel del överläggande med mig själv här på kvällskvisten i tv-soffan när jag låg och mumsade på en chokladkaka så insåg jag att jag är nog trots allt en tiopoängare till mamma i mina ögon mätt. Opartiska ögon som sagt.

Det jag har på minuskontot som eventuellt skulle kunna dra ner tian en halvpoäng är väl mitt mindre bra humör som jag får då och då. Det kommer INTE titt som tätt som min man skulle säga utan då och då vill jag påstå. Det kan finnas en liten hypotetisk chans att barnen möjligtvis skulle kunna tycka att min städmani/hypokondri/klippa naglarnahysteri kanske kan dra ner ytterligare någon hundradel på den tiogradiga skalan men det har jag svårt att tro...

Att jag hör hur de smyger ner till sina rum och viskar att jag ”har tappat det helt” när jag står med dammtrasan i ena handen och dammsugaren i andra och maniskt gnuggar fläckar samtidigt som jag dammsuger är väl inte riktigt något jag kan hålla med om. Men om det är städdag så är det ju det faktiskt och den går inte att flytta på.

Men nåväl, jag säger inte att jag är felfri mamma men jag kan nog tycka att jag är bra nära.

Som min man säger ”Gabriella, du har aldrig fel, du är helt felfri. Du är den första människan jag stött på som aldrig i hela sitt liv haft fel”. Ibland spottar han liksom ut orden och det är nog för att han själv vet att han så ofta har fel att han på något sätt blir avundsjuk på mig. Som är så felfri. Jämt.

För att komma upp i den ansenliga tiopoängaren som mamma när jag låg och grubblade så rankade jag min snällhet väldigt högt.

Det gör mina barn också skulle jag tippa på i och med att i 99 procent av fallen ringer till mig som första val när de vill ha något eller göra något.

I de fallen jag inte svarar ringer de till Fredrik och frågar efter mig. Som de har lärt sig så säger jag ju sällan nej.

Det gäller även nutella på rostmackorna och att plocka godis från skålen oavsett dag.

Även de gångerna de har fått en sängtid 20.00 utav han som väldigt sällan har rätt och jag blinkar med ena ögat åt dem och visar med fingrarna att de får vara vakna tio minuter till.

Eller de gånger dottern vägrar att ha något annat på sig än den tylligaste prinsessklänningen på förskolan, då säger jag ja.

Snäll mamma helt enkelt. Många poäng. Med opartiska ögon.

Jag är en rolig mamma med många ideér säger mina helt opartiska ögon.

Maken tycker jag är en rolig mamma med många dyra ideér.

Ja, och visst det kan vara så att mina ideér spårar lite och det kanske är i överkant ibland med tänk så häftigt att bygga ett vattenland i trädgården. Eller en stor klättervägg längt husväggen.

Om inte det är pluspoäng så vet jag inte vad.

Sen att min man är mer realist än vad jag är det är ju en helt annan femma men det ska vi inte grotta ner oss i för mycket nu.

Så när jag sitter och summerar så har jag svårt att se vad jag eventuellt skulle kunna ändra på.

Därav mina tio poäng som förälder. Om det nu var så att det fanns en högre föräldrainstans som delade ut medaljer någonstans sittandes så skulle jag nog kunna ha känning på guldet.

Jag är rätt säker på att jag är felfri som mamma, lika felfri som jag är som fru.

Fråga bara min man.

 

GABRIELLA LAGERSTAM

Jag kan ju medge att jag är relativt partisk men jag försökte verkligen se mig själv med helt neutrala ögon såklart.

Efter en hel del överläggande med mig själv här på kvällskvisten i tv-soffan när jag låg och mumsade på en chokladkaka så insåg jag att jag är nog trots allt en tiopoängare till mamma i mina ögon mätt. Opartiska ögon som sagt.

Det jag har på minuskontot som eventuellt skulle kunna dra ner tian en halvpoäng är väl mitt mindre bra humör som jag får då och då. Det kommer INTE titt som tätt som min man skulle säga utan då och då vill jag påstå. Det kan finnas en liten hypotetisk chans att barnen möjligtvis skulle kunna tycka att min städmani/hypokondri/klippa naglarnahysteri kanske kan dra ner ytterligare någon hundradel på den tiogradiga skalan men det har jag svårt att tro...

Att jag hör hur de smyger ner till sina rum och viskar att jag ”har tappat det helt” när jag står med dammtrasan i ena handen och dammsugaren i andra och maniskt gnuggar fläckar samtidigt som jag dammsuger är väl inte riktigt något jag kan hålla med om. Men om det är städdag så är det ju det faktiskt och den går inte att flytta på.

Men nåväl, jag säger inte att jag är felfri mamma men jag kan nog tycka att jag är bra nära.

Som min man säger ”Gabriella, du har aldrig fel, du är helt felfri. Du är den första människan jag stött på som aldrig i hela sitt liv haft fel”. Ibland spottar han liksom ut orden och det är nog för att han själv vet att han så ofta har fel att han på något sätt blir avundsjuk på mig. Som är så felfri. Jämt.

För att komma upp i den ansenliga tiopoängaren som mamma när jag låg och grubblade så rankade jag min snällhet väldigt högt.

Det gör mina barn också skulle jag tippa på i och med att i 99 procent av fallen ringer till mig som första val när de vill ha något eller göra något.

I de fallen jag inte svarar ringer de till Fredrik och frågar efter mig. Som de har lärt sig så säger jag ju sällan nej.

Det gäller även nutella på rostmackorna och att plocka godis från skålen oavsett dag.

Även de gångerna de har fått en sängtid 20.00 utav han som väldigt sällan har rätt och jag blinkar med ena ögat åt dem och visar med fingrarna att de får vara vakna tio minuter till.

Eller de gånger dottern vägrar att ha något annat på sig än den tylligaste prinsessklänningen på förskolan, då säger jag ja.

Snäll mamma helt enkelt. Många poäng. Med opartiska ögon.

Jag är en rolig mamma med många ideér säger mina helt opartiska ögon.

Maken tycker jag är en rolig mamma med många dyra ideér.

Ja, och visst det kan vara så att mina ideér spårar lite och det kanske är i överkant ibland med tänk så häftigt att bygga ett vattenland i trädgården. Eller en stor klättervägg längt husväggen.

Om inte det är pluspoäng så vet jag inte vad.

Sen att min man är mer realist än vad jag är det är ju en helt annan femma men det ska vi inte grotta ner oss i för mycket nu.

Så när jag sitter och summerar så har jag svårt att se vad jag eventuellt skulle kunna ändra på.

Därav mina tio poäng som förälder. Om det nu var så att det fanns en högre föräldrainstans som delade ut medaljer någonstans sittandes så skulle jag nog kunna ha känning på guldet.

Jag är rätt säker på att jag är felfri som mamma, lika felfri som jag är som fru.

Fråga bara min man.

 

GABRIELLA LAGERSTAM

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.