2014-12-17 06:00

2015-01-20 23:17

En klart sevärd utställning

KONST: Sista dagarna med Konstnärsföreningen Lidan

Konstnärsföreningen Lidan ställer ut i Karlskoga konsthall och den här helgen är sista chansen att bilda sig en uppfattning om konstlivet i Lidköping. Och ska man döma av den här utställningen är det vid påfallande god vigör.

Lidan är en förening för aktiva konstnärer och den som vill bli medlem får förlita sig på att det egna konstnärskapet håller en tillräckligt hög nivå eftersom det är inval som gäller. Föreningen har 25 aktiva medlemmar och en hedersmedlem och 17 av de aktiva är representerade i Karlskoga konsthall. De visar måleri i olja och akryl, akvareller, skulpturer och grafik. Ingen står för ett bildspråk som avviker särskilt långt från konstens breda europavägar men alla är goda hantverkare och verken är snyggt arrangerade så det är en gedigen och fin utställning. Alltså klart sevärd. En annan iakttagelse är att bladguld som material i målningar tycks vara populärt inom Lidan.

Börje Eriksson är väl den som är mest känd i trakten efter sina många år som bildlärare i Karlskoga och Degerfors. Under dessa år arbetade han också som konstnär och gjorde bland annat en serie målningar med fotbollspelare som motiv. Men han har även gjort filmer och provat än den ena än den andra tekniken. Den här gången visar han huvudsakligen rakubränd keramik och några av de ansikten som förekommer ingår i det han kallar Bakom leendet-projektet. Det är uttrycksfulla ansikten där sprickorna i leran kan ses som djupa fåror, spår av oro och bekymmer. Det är också något av det bästa jag sett av Börje Eriksson och ett stort konstnärligt steg framåt sedan han flyttade från trakten för sju, åtta år sedan.

Salomonisk rättvisa

Bakom leendet-projektet har även utmynnat i en bok om mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet och ska bli teater. Boken finns redan och där varvar Börje Eriksson sin egen berättelse med andra drabbades. Men till skillnad mot många andra kan Börje Eriksson luta sig mot ett utlåtande från Förvaltningsdomstolen där det framgår att han under sin tid som bildlärare i Karlskoga, av ledningen och inblandade parter, utsattes för mobbning och kränkande särbehandling. Det handlar alltså om personer inom barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga. Möjligen kan det ses som någon sorts salomonisk rättvisa att personer från kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga nu köper in ett par verk ur Bakom leendet-projektet. Kanske ska dessa härjade ansikten ställas på någon förvaltning för att påminna om det som varit och undvika att det upprepas.

Tony Abrahamsson visar även han keramiska skulpturer men av en helt annan karaktär. Hans långsmala figurer föreställande djur och människor är mycket uttrycksfulla och väl värda att studera.

Sensuellt

May Britt Östman Ljung och Suzanne Öhlén visar urtjusiga bilder som det är mycket lätt att tycka om. Detsamma gäller Marianne Björns skenbart naivistiska motiv som framför allt är drivet måleri.

Och på tal om drivet så måste Ingan Linde nämnas. I ett par målningar arbetar han med färger och ytor som ställs mot varandra medan han i målningen Dance me to the end of love låter svarta linjer dansa över en het röd botten. Läckert och sublimt men framför allt sensuellt.

Lidan är en förening för aktiva konstnärer och den som vill bli medlem får förlita sig på att det egna konstnärskapet håller en tillräckligt hög nivå eftersom det är inval som gäller. Föreningen har 25 aktiva medlemmar och en hedersmedlem och 17 av de aktiva är representerade i Karlskoga konsthall. De visar måleri i olja och akryl, akvareller, skulpturer och grafik. Ingen står för ett bildspråk som avviker särskilt långt från konstens breda europavägar men alla är goda hantverkare och verken är snyggt arrangerade så det är en gedigen och fin utställning. Alltså klart sevärd. En annan iakttagelse är att bladguld som material i målningar tycks vara populärt inom Lidan.

Börje Eriksson är väl den som är mest känd i trakten efter sina många år som bildlärare i Karlskoga och Degerfors. Under dessa år arbetade han också som konstnär och gjorde bland annat en serie målningar med fotbollspelare som motiv. Men han har även gjort filmer och provat än den ena än den andra tekniken. Den här gången visar han huvudsakligen rakubränd keramik och några av de ansikten som förekommer ingår i det han kallar Bakom leendet-projektet. Det är uttrycksfulla ansikten där sprickorna i leran kan ses som djupa fåror, spår av oro och bekymmer. Det är också något av det bästa jag sett av Börje Eriksson och ett stort konstnärligt steg framåt sedan han flyttade från trakten för sju, åtta år sedan.

Salomonisk rättvisa

Bakom leendet-projektet har även utmynnat i en bok om mobbning och kränkande särbehandling i arbetslivet och ska bli teater. Boken finns redan och där varvar Börje Eriksson sin egen berättelse med andra drabbades. Men till skillnad mot många andra kan Börje Eriksson luta sig mot ett utlåtande från Förvaltningsdomstolen där det framgår att han under sin tid som bildlärare i Karlskoga, av ledningen och inblandade parter, utsattes för mobbning och kränkande särbehandling. Det handlar alltså om personer inom barn- och utbildningsförvaltningen i Karlskoga. Möjligen kan det ses som någon sorts salomonisk rättvisa att personer från kultur- och föreningsförvaltningen i Karlskoga nu köper in ett par verk ur Bakom leendet-projektet. Kanske ska dessa härjade ansikten ställas på någon förvaltning för att påminna om det som varit och undvika att det upprepas.

Tony Abrahamsson visar även han keramiska skulpturer men av en helt annan karaktär. Hans långsmala figurer föreställande djur och människor är mycket uttrycksfulla och väl värda att studera.

Sensuellt

May Britt Östman Ljung och Suzanne Öhlén visar urtjusiga bilder som det är mycket lätt att tycka om. Detsamma gäller Marianne Björns skenbart naivistiska motiv som framför allt är drivet måleri.

Och på tal om drivet så måste Ingan Linde nämnas. I ett par målningar arbetar han med färger och ytor som ställs mot varandra medan han i målningen Dance me to the end of love låter svarta linjer dansa över en het röd botten. Läckert och sublimt men framför allt sensuellt.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga.