2018-10-13 06:00

2018-10-13 06:00

”Ett flöde av människokärlek”

KARIN BJÖRZÉN

För ett par veckor sedan följde jag riksmötets öppnande på TV.

Det hade inletts med en gudstjänst i Storkyrkan. En före detta Karlskogapräst predikade. Jag lyckades via Internet hitta den predikan som hölls i kyrkan, och jag blev så glad. Så mycket klokhet i positiv anda! Predikan hölls av Domprost Hans Ulfvebrand i Storkyrkan, Stockholm, inför Riksmötets öppnande.

”Predikan – högtidstal 20180925

Sverige har varit ett kristet land i 1000 år. Detta har på djupet präglat våra värderingar, vår lagstiftning och vår kultur. Det har starkt bidragit till att skapa det enhetssamhälle vi har varit i många hundra år. Vi står nu i en ny situation när allt vad enhetlighet heter håller på att förändras till följd av vetenskapens landvinningar i upplysningstidens anda, den individualism som demokratins framväxt och vår välfärd banat väg för och den mångfald som öppenheten mot omvärlden bidragit till. Inte minst alla nysvenskar har tillfört synsätt och levnadsvanor utifrån andra perspektiv än dem vi varit vana vid.”

... ”När jag tänker på denna utveckling blir jag för det mesta glad. Gruppmässigt slentriantänkande försvåras till förmån för personliga ställningstaganden. Religiösa grupperingar och företrädare kan inte stödja sig på yttre makt utan är hänvisade till det sakliga övertygandets styrka. Jag som präst utmanas hela tiden att inte förutsätta något som självklart utan får förlita mig på argumentens bärkraft och min personliga trovärdighet i förmedlandet av den kristna tron.”

... ”Mycket ofog och många maktövergrepp har skett i trons namn genom tiderna tyvärr också i vår egen tid. Det kan inte förnekas eller döljas. Där får vi, trons företrädare, lita till samma nåd och förlåtelse som vi själva predikar. Samtidigt finns det en underström av ett helt annat slag. Det är omsorgen om människors väl och ve och värnandet om varje människas unika värde. Återigen: även den som inte delar tron kan ändå se utflödet av den grundläggande kristna trosföreställningen att varje människa är skapad till Guds avbild. Ingen människa skulle därför behöva känna sig mindervärdig. Och ingen människa har rätt att uppfatta sig vara överlägsen någon annan. Denna syn på människan rider spärr mot själviskhet, egoism och maktanspråk i linje med Jesusordet ’Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare’... Här ligger trons skarpaste samhällskritik. Makt och vinst på andras bekostnad kan aldrig accepteras som drivkraft och norm.”

... ”Det är trons drivkraft som ligger bakom framväxten av sjukvård och socialt ansvarstagande. Våra sjukhus hette länge inte för inte lasarett mot bakgrund av Jesu omsorg om Lasarus, han som sedermera blev sinnebilden för sjukdom, lidande och död i kristen tradition.”

”Det är med tacksamhet vi idag kan se hur vi står i detta flöde av människokärlek, omsorg och barmhärtighet starkt rotad i den Abrahamitiska traditionen. Vi må vara troende eller inte, förpliktelsen mot det goda vi fått med oss innebär att vi med lyhördhet och beslutsamhet vill gå vidare i samma anda för människors och samhällets bästa” .

Det hade inletts med en gudstjänst i Storkyrkan. En före detta Karlskogapräst predikade. Jag lyckades via Internet hitta den predikan som hölls i kyrkan, och jag blev så glad. Så mycket klokhet i positiv anda! Predikan hölls av Domprost Hans Ulfvebrand i Storkyrkan, Stockholm, inför Riksmötets öppnande.

”Predikan – högtidstal 20180925

Sverige har varit ett kristet land i 1000 år. Detta har på djupet präglat våra värderingar, vår lagstiftning och vår kultur. Det har starkt bidragit till att skapa det enhetssamhälle vi har varit i många hundra år. Vi står nu i en ny situation när allt vad enhetlighet heter håller på att förändras till följd av vetenskapens landvinningar i upplysningstidens anda, den individualism som demokratins framväxt och vår välfärd banat väg för och den mångfald som öppenheten mot omvärlden bidragit till. Inte minst alla nysvenskar har tillfört synsätt och levnadsvanor utifrån andra perspektiv än dem vi varit vana vid.”

... ”När jag tänker på denna utveckling blir jag för det mesta glad. Gruppmässigt slentriantänkande försvåras till förmån för personliga ställningstaganden. Religiösa grupperingar och företrädare kan inte stödja sig på yttre makt utan är hänvisade till det sakliga övertygandets styrka. Jag som präst utmanas hela tiden att inte förutsätta något som självklart utan får förlita mig på argumentens bärkraft och min personliga trovärdighet i förmedlandet av den kristna tron.”

... ”Mycket ofog och många maktövergrepp har skett i trons namn genom tiderna tyvärr också i vår egen tid. Det kan inte förnekas eller döljas. Där får vi, trons företrädare, lita till samma nåd och förlåtelse som vi själva predikar. Samtidigt finns det en underström av ett helt annat slag. Det är omsorgen om människors väl och ve och värnandet om varje människas unika värde. Återigen: även den som inte delar tron kan ändå se utflödet av den grundläggande kristna trosföreställningen att varje människa är skapad till Guds avbild. Ingen människa skulle därför behöva känna sig mindervärdig. Och ingen människa har rätt att uppfatta sig vara överlägsen någon annan. Denna syn på människan rider spärr mot själviskhet, egoism och maktanspråk i linje med Jesusordet ’Den som är störst bland er ska vara de andras tjänare’... Här ligger trons skarpaste samhällskritik. Makt och vinst på andras bekostnad kan aldrig accepteras som drivkraft och norm.”

... ”Det är trons drivkraft som ligger bakom framväxten av sjukvård och socialt ansvarstagande. Våra sjukhus hette länge inte för inte lasarett mot bakgrund av Jesu omsorg om Lasarus, han som sedermera blev sinnebilden för sjukdom, lidande och död i kristen tradition.”

”Det är med tacksamhet vi idag kan se hur vi står i detta flöde av människokärlek, omsorg och barmhärtighet starkt rotad i den Abrahamitiska traditionen. Vi må vara troende eller inte, förpliktelsen mot det goda vi fått med oss innebär att vi med lyhördhet och beslutsamhet vill gå vidare i samma anda för människors och samhällets bästa” .

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.