2018-09-08 06:00

2018-09-08 06:00

Högerpolitiker ser bättre ut än vänsterpolitiker!

LEIF HELGE

Det var som tusan sa han och lutade sig tillbaka i skrivbordsstolen med ett snett leende. Jag var 16 år och hade precis vunnit min första (och som det skulle visa sig min enda) argumentation med min far.

Det var 1980, ett år efter Harrisburgolyckan och svenska folket skulle folkomrösta om kärnkraftens framtid. Det var ett komplicerat val och istället för ett enkelt ja eller nej fanns det tre alternativ att rösta på, linje 1,2 och 3. Hade jag haft rösträtt hade jag röstat för alternativ 3, nej till fortsatt utbyggnad och avveckling av reaktorer i drift inom högst tio år. Alternativet skulle också innebära en kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Jag lockades nämligen inte av tanken på att vi skulle behöva hantera dödliga radioaktiva ämnen någonstans och på något sätt i minst 100 000 år bara för att lösa vårt energibehov. Men då som nu styr ekonomi i det korta perspektivet och linje 2 vann. Varje land tar om hand om sitt eget radioaktiva avfall (!?) och i ett första steg förvarar vi i Sverige använt kärnbränsle i djupliggande vattenreservoarer i minst 30 år så att strålningen ska minska med cirka 90 procent. Därefter är tanken att vi förvara det i djupa hål i vår berggrund i någon kommun som är tillräckligt sugen på fler arbetstillfällen för att ”slutförvara” det radioaktiva avfallet. Vissa val påverkar alltså ens liv mer än andra och det känns som att vi är vid en sådan milstolpe igen. Den här gången handlar det om grundläggande människosyn, yttrandefrihet och demokrati, inget vi bör ta för givet.

När man är riktigt ung så är de flesta frågor enkla, det är antingen svart eller vitt och sällan något tjafs däremellan. På ålderns höst har den förmågan till tvärsäkra åsikter också en tendens att återkomma. Jag kvalar inte in i någon av åldersgrupperna, även om jag visserligen har det mesta av framtiden bakom mig. Jag skulle också vilja vara befriad från allt vad osäkerhet heter, jag vill bara rösta ja till förbättringar och nej till försämringar, punkt slut! Men ofta innebär en förbättring på ett område samtidigt en försämring för ett annat. Valkompasser i all ära men de beskriver ju inte några konsekvenser av mina svar. Jag tycker faktiskt att det går att göra de flesta frågor och val väldigt komplicerade bara man fördjupar sig lite. Mina analyser slutar ofta därför i mer gråa nyanser.

Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Han ligger bakom en studie som visar att högerpolitiker i genomsnitt ser bättre ut än vänsterpolitiker. Dessutom röstar höger-väljare i större utsträckning på vackra politiker. Även om jag är glad att vi har människor som engagerar sig politiskt så är det inte alltid så lätt att hitta skillnader mellan budskapen längre och jag skickar därför med forskningsresultatet som en extra brasklapp för dig att ta ställning till. Tänk att det alltså kan bli det som avgör om till exempel Anders Ohlsson eller Tony Ring ska få sitta på högsta pinnen i hönshuset i Karlskoga. Den valvakan kan bli en rysare!

Det var 1980, ett år efter Harrisburgolyckan och svenska folket skulle folkomrösta om kärnkraftens framtid. Det var ett komplicerat val och istället för ett enkelt ja eller nej fanns det tre alternativ att rösta på, linje 1,2 och 3. Hade jag haft rösträtt hade jag röstat för alternativ 3, nej till fortsatt utbyggnad och avveckling av reaktorer i drift inom högst tio år. Alternativet skulle också innebära en kraftigt ökad satsning på förnybara energikällor. Jag lockades nämligen inte av tanken på att vi skulle behöva hantera dödliga radioaktiva ämnen någonstans och på något sätt i minst 100 000 år bara för att lösa vårt energibehov. Men då som nu styr ekonomi i det korta perspektivet och linje 2 vann. Varje land tar om hand om sitt eget radioaktiva avfall (!?) och i ett första steg förvarar vi i Sverige använt kärnbränsle i djupliggande vattenreservoarer i minst 30 år så att strålningen ska minska med cirka 90 procent. Därefter är tanken att vi förvara det i djupa hål i vår berggrund i någon kommun som är tillräckligt sugen på fler arbetstillfällen för att ”slutförvara” det radioaktiva avfallet. Vissa val påverkar alltså ens liv mer än andra och det känns som att vi är vid en sådan milstolpe igen. Den här gången handlar det om grundläggande människosyn, yttrandefrihet och demokrati, inget vi bör ta för givet.

När man är riktigt ung så är de flesta frågor enkla, det är antingen svart eller vitt och sällan något tjafs däremellan. På ålderns höst har den förmågan till tvärsäkra åsikter också en tendens att återkomma. Jag kvalar inte in i någon av åldersgrupperna, även om jag visserligen har det mesta av framtiden bakom mig. Jag skulle också vilja vara befriad från allt vad osäkerhet heter, jag vill bara rösta ja till förbättringar och nej till försämringar, punkt slut! Men ofta innebär en förbättring på ett område samtidigt en försämring för ett annat. Valkompasser i all ära men de beskriver ju inte några konsekvenser av mina svar. Jag tycker faktiskt att det går att göra de flesta frågor och val väldigt komplicerade bara man fördjupar sig lite. Mina analyser slutar ofta därför i mer gråa nyanser.

Henrik Jordahl är docent i nationalekonomi och forskare vid Institutet för näringslivsforskning. Han ligger bakom en studie som visar att högerpolitiker i genomsnitt ser bättre ut än vänsterpolitiker. Dessutom röstar höger-väljare i större utsträckning på vackra politiker. Även om jag är glad att vi har människor som engagerar sig politiskt så är det inte alltid så lätt att hitta skillnader mellan budskapen längre och jag skickar därför med forskningsresultatet som en extra brasklapp för dig att ta ställning till. Tänk att det alltså kan bli det som avgör om till exempel Anders Ohlsson eller Tony Ring ska få sitta på högsta pinnen i hönshuset i Karlskoga. Den valvakan kan bli en rysare!

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.