2018-07-12 06:00

2018-07-12 09:25

Alla behöver äta mer svenskt kött

Väder: Trycket på landets slakterier är mycket högt och avsättningen måste öka

Torkan slår nu hårt mot landets lantbrukare och djurbönder.
Situationen är på gränsen till katastrofal, betena och vallarna torkar ner och man stödutfodrar nu med det foder som skulle finnas till vintern.

Spannmålsskördarna beräknas bli halverade på grund av torkan. Djurägarna anmäler sina djur till slakt för att klara situationen och slaktköerna är nu mycket långa. Trycket på landets slakterier är mycket högt och avsättningen måste öka. För att hjälpa till i denna kris är det viktigt att konsumenterna väljer att köpa mer svenskt kött.

Sveriges bönder kan vara stolta över att vi har ett av världens renaste lantbruk med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning men ändå importerar vi cirka 50 procent av vår mat.

Att svenska bönder blir extra utsatta när vädret blir extremt och missväxt hotar, beror på att Sveriges lantbrukare redan i dag har för låg lönsamhet på grund av för höga skatter samt hårdare och mer kostsamma regelverk. Detta ger en betydligt sämre konkurrenskraft och sämre lönsamhet än sina kollegor i EU och att man dessutom inte får ut sina EU-ersättningar i tid försämrar förutsättningarna ännu mer.

Att vädret har stor påverkan på landets lantbrukare är alla väl medvetna om, osäkra väderförhållanden ingår i bönders riskkalkyl. Men att Sveriges djurägare och lantbrukare som producerar bland Europas miljövänligaste mat och har den bästa djuromsorgen ska ha EU:s högsta skatter på sin produktion är inte rimligt. Att betala höga dieselskatter och dessutom inte få ut sina EU-ersättningar i tid gör situationen ännu tuffare för Sveriges bönder. Särskilt påtagligt blir det i år när väderförhållandena varit extrema.

Det är bra att Jordbruksverket, LRF och regeringen har en dialog för att hitta lösningar för att underlätta situationen. Det handlar om fler dispenser, fraktstöd vid fodertransporter, stöd ifrån EUs krisfond, stängselstöd för nya beten, kunna nyttja strand-,skogs- och kommunala marker till bete och möjligheten att slakta och frysa in kött. En annan viktig fråga som måste lyftas är att man nu inte inför bevattningsförbud för foderproduktion.

Men det handlar också om att dieselskatterna måste sänkas och att EU-ersättningarna betalas ut i tid och att man tidigarelägger utbetalningarna av årets EU-stöd. Detta för att höja likviditeten och göra det möjligt för landets djurägare att kunna köpa grovfoder för att klara behovet och därmed minska utslaktningen.

Vad regeringen och Jordbruksverket behöver ägna sig åt nu är att börja betala ut EU-ersättningarna och att omgående fatta beslut om alla de dispenser som kan behövas för att underlätta i denna krissituation. Detta behöver ske omgående så att djurägare och lantbrukare utifrån det kan fatta långsiktiga beslut om sina verksamheter. Annars är risken stor att man tvingar lantbrukarna att fokusera på hur man ska avveckla sin djurbesättning. Sveriges egen livsmedelsproduktion riskerar då att försvinna.

Sveriges lantbrukare och djurägare måste få lägre skatter, bättre konkurrenskraft och kunna öka sin lönsamhet och därmed minska sårbarheten. Vi måste ge Sveriges lantbrukare bättre förutsättningar så att de kan producera mer mat och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Det är bra för miljön, landsbygden, jobben och tillväxten.

Lotta Olsson (M) Försvarsutskottet Riksdagsledamot Örebro Län

Sten Bergheden (M) Landsbygdspolitisk talesperson Riksdagsledamot Skaraborg

Spannmålsskördarna beräknas bli halverade på grund av torkan. Djurägarna anmäler sina djur till slakt för att klara situationen och slaktköerna är nu mycket långa. Trycket på landets slakterier är mycket högt och avsättningen måste öka. För att hjälpa till i denna kris är det viktigt att konsumenterna väljer att köpa mer svenskt kött.

Sveriges bönder kan vara stolta över att vi har ett av världens renaste lantbruk med god djuromsorg och låg antibiotikaanvändning men ändå importerar vi cirka 50 procent av vår mat.

Att svenska bönder blir extra utsatta när vädret blir extremt och missväxt hotar, beror på att Sveriges lantbrukare redan i dag har för låg lönsamhet på grund av för höga skatter samt hårdare och mer kostsamma regelverk. Detta ger en betydligt sämre konkurrenskraft och sämre lönsamhet än sina kollegor i EU och att man dessutom inte får ut sina EU-ersättningar i tid försämrar förutsättningarna ännu mer.

Att vädret har stor påverkan på landets lantbrukare är alla väl medvetna om, osäkra väderförhållanden ingår i bönders riskkalkyl. Men att Sveriges djurägare och lantbrukare som producerar bland Europas miljövänligaste mat och har den bästa djuromsorgen ska ha EU:s högsta skatter på sin produktion är inte rimligt. Att betala höga dieselskatter och dessutom inte få ut sina EU-ersättningar i tid gör situationen ännu tuffare för Sveriges bönder. Särskilt påtagligt blir det i år när väderförhållandena varit extrema.

Det är bra att Jordbruksverket, LRF och regeringen har en dialog för att hitta lösningar för att underlätta situationen. Det handlar om fler dispenser, fraktstöd vid fodertransporter, stöd ifrån EUs krisfond, stängselstöd för nya beten, kunna nyttja strand-,skogs- och kommunala marker till bete och möjligheten att slakta och frysa in kött. En annan viktig fråga som måste lyftas är att man nu inte inför bevattningsförbud för foderproduktion.

Men det handlar också om att dieselskatterna måste sänkas och att EU-ersättningarna betalas ut i tid och att man tidigarelägger utbetalningarna av årets EU-stöd. Detta för att höja likviditeten och göra det möjligt för landets djurägare att kunna köpa grovfoder för att klara behovet och därmed minska utslaktningen.

Vad regeringen och Jordbruksverket behöver ägna sig åt nu är att börja betala ut EU-ersättningarna och att omgående fatta beslut om alla de dispenser som kan behövas för att underlätta i denna krissituation. Detta behöver ske omgående så att djurägare och lantbrukare utifrån det kan fatta långsiktiga beslut om sina verksamheter. Annars är risken stor att man tvingar lantbrukarna att fokusera på hur man ska avveckla sin djurbesättning. Sveriges egen livsmedelsproduktion riskerar då att försvinna.

Sveriges lantbrukare och djurägare måste få lägre skatter, bättre konkurrenskraft och kunna öka sin lönsamhet och därmed minska sårbarheten. Vi måste ge Sveriges lantbrukare bättre förutsättningar så att de kan producera mer mat och skapa fler arbetstillfällen i Sverige. Det är bra för miljön, landsbygden, jobben och tillväxten.

Lotta Olsson (M) Försvarsutskottet Riksdagsledamot Örebro Län

Sten Bergheden (M) Landsbygdspolitisk talesperson Riksdagsledamot Skaraborg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.