2018-07-06 06:00

2018-07-06 10:14

Nu krävs ledarskap

INSÄNDARE: "Vi ser att fler delar i lasarettets verksamhet utarmas"

Nu vill 34 läkare på kvinnokliniken i Örebro lägga ner BB i Karlskoga och varför det? Man har läkarbrist i Örebro och kan inte upprätthålla två ”jourlinjer” samt bedriva den forskning man önskar. Hur hänger detta ihop?

För det första: Länskliniken har drivit på att BB i Karlskoga skall stänga under sommaren i en så kallad ”sommarsamverkan”. Läkare från Karlskoga har fått ställa upp på jourtjänstgöring när jourlinjen inte kunnat bemannas. Detta skapar en otrygg och ohållbar situation för personalen. Tillsammans med en organisation och en central styrning av vad man får och inte får göra i Karlskoga gör att både läkare och sköterskor söker sig till andra arbetsgivare. Det är ju inte så att personalen självklart kommer att förstärka verksamheten i Örebro, motsatsen verkar mer trolig. Vad tänker man om detta?

Varför ser inte läkarna i Örebro att en positiv utveckling av kvinnokliniken i Karlskoga kan avlasta Örebro så att de får mer tid till den högspecialiserade vården, forskning och utbildningen? Det är ju faktiskt så att BB i Örebro skickar patienter till Karlskoga för att man själv inte har plats.

För det andra: Sjukvården i Region Örebro län har ett uppdrag att driva och utveckla Karlskoga lasarett som ett akutsjukhus med ett BB. Vad jag förstår är det mesta av den vård som sker i Karlskoga vad man kan kalla basal specialistvård. En vård som lämnat forskningsstadiet och gått över till ”produktion” med hög kvalitet och omsorg som främsta fokus. En resurs som kan hjälpa Regionen att minska stora delar av de nuvarande vårdköerna.

Ett mindre akutsjukhus är beroende av bredd i både uppdrag och kompetenser. Det är allmänt vedertaget att ett BB är en viktig del i ett fungerande akutsjukhus. Denna helhetssyn är inte något som en enskild länsklinik varken har befogenhet att eller kan styra över.

Vi ser att fler delar i lasarettets verksamhet utarmas. Bland annat har urologen lagts ner, kirurgin kringskurits med regler om vad som får och inte får göras helt utan hänsyn till den kunskap och erfarenhet som personalen faktiskt har. Detta är en skadlig utveckling som följer samma linjer som diskussionen kring BB och avd.Q i Karlskoga.

För det tredje: Regionen har investerat i lasarettets lokaler, bl.a. har avd. Q och BB fått nya och bra lokaler, senast har en anläggning för tillvaratagande av lustgas installerats vilket är en viktig miljö- och arbetsmiljöåtgärd, sju nya och moderna operationssalar har byggts, mm. Det är ett slöseri med resurser (skattemedel) att inte bemanna dessa investeringar och lasarettet som helhet. Glöm heller inte att Karlskoga lasarett genom avtal ger service åt östra Värmland vilket gör att upptagningsområdet omfattar drygt 92 000 inv. (dec. -17).

Nu krävs det ett kraftfullt ledarskap som skapar förutsättningar för en positiv utveckling i både Örebro och Karlskoga. Ett politiskt ledarskap som har en tydlig målbild för Karlskoga lasarett och kan formulera ett uppdrag för att nå måluppfyllelse och förmågan att följa upp att det man säger också blir gjort. Det krävs också en operativ ledning som respekterar politiska beslut och som kan skapa en positiv arbetsmiljö och ett respektfullt arbetsklimat.

För att vara konkret vill jag föreslå följande:

• Gör länsdelssjukhusen till självständiga organisatoriska enheter. De kan ingå i den nuvarande organisationen som till exempel ”Länskliniker för specialiserad bassjukvård” eller ... så kan de ingå som delar i respektive närsjukvårdsområde ledningsorganisation, för att spara in administration, men med motsvarande uppdrag.

• Tillsätt en lokalt placerad chef som får i uppdrag att ta fram ett förslag på vad lasarettet skall ha för resurser, budget och bemanning för att kunna fullgöra uppdraget som ett akutsjukhus inkluderande BB och kvinnosjukvård. Använd de erfarenheter som gav Karlskoga lasarett utmärkelsen ”God kvalitet”.

• Ta vara på personalens (även de som slutat) kunskaper och erfarenheter för att bygga en effektiv verksamhet med hög kvalitet, god patient- och arbetsmiljö och naturligtvis patientsäkerhet.

Alf Rosberg

Moderat, ledamot i Regionfullmäktige Medborgare i Karlskoga

För det första: Länskliniken har drivit på att BB i Karlskoga skall stänga under sommaren i en så kallad ”sommarsamverkan”. Läkare från Karlskoga har fått ställa upp på jourtjänstgöring när jourlinjen inte kunnat bemannas. Detta skapar en otrygg och ohållbar situation för personalen. Tillsammans med en organisation och en central styrning av vad man får och inte får göra i Karlskoga gör att både läkare och sköterskor söker sig till andra arbetsgivare. Det är ju inte så att personalen självklart kommer att förstärka verksamheten i Örebro, motsatsen verkar mer trolig. Vad tänker man om detta?

Varför ser inte läkarna i Örebro att en positiv utveckling av kvinnokliniken i Karlskoga kan avlasta Örebro så att de får mer tid till den högspecialiserade vården, forskning och utbildningen? Det är ju faktiskt så att BB i Örebro skickar patienter till Karlskoga för att man själv inte har plats.

För det andra: Sjukvården i Region Örebro län har ett uppdrag att driva och utveckla Karlskoga lasarett som ett akutsjukhus med ett BB. Vad jag förstår är det mesta av den vård som sker i Karlskoga vad man kan kalla basal specialistvård. En vård som lämnat forskningsstadiet och gått över till ”produktion” med hög kvalitet och omsorg som främsta fokus. En resurs som kan hjälpa Regionen att minska stora delar av de nuvarande vårdköerna.

Ett mindre akutsjukhus är beroende av bredd i både uppdrag och kompetenser. Det är allmänt vedertaget att ett BB är en viktig del i ett fungerande akutsjukhus. Denna helhetssyn är inte något som en enskild länsklinik varken har befogenhet att eller kan styra över.

Vi ser att fler delar i lasarettets verksamhet utarmas. Bland annat har urologen lagts ner, kirurgin kringskurits med regler om vad som får och inte får göras helt utan hänsyn till den kunskap och erfarenhet som personalen faktiskt har. Detta är en skadlig utveckling som följer samma linjer som diskussionen kring BB och avd.Q i Karlskoga.

För det tredje: Regionen har investerat i lasarettets lokaler, bl.a. har avd. Q och BB fått nya och bra lokaler, senast har en anläggning för tillvaratagande av lustgas installerats vilket är en viktig miljö- och arbetsmiljöåtgärd, sju nya och moderna operationssalar har byggts, mm. Det är ett slöseri med resurser (skattemedel) att inte bemanna dessa investeringar och lasarettet som helhet. Glöm heller inte att Karlskoga lasarett genom avtal ger service åt östra Värmland vilket gör att upptagningsområdet omfattar drygt 92 000 inv. (dec. -17).

Nu krävs det ett kraftfullt ledarskap som skapar förutsättningar för en positiv utveckling i både Örebro och Karlskoga. Ett politiskt ledarskap som har en tydlig målbild för Karlskoga lasarett och kan formulera ett uppdrag för att nå måluppfyllelse och förmågan att följa upp att det man säger också blir gjort. Det krävs också en operativ ledning som respekterar politiska beslut och som kan skapa en positiv arbetsmiljö och ett respektfullt arbetsklimat.

För att vara konkret vill jag föreslå följande:

• Gör länsdelssjukhusen till självständiga organisatoriska enheter. De kan ingå i den nuvarande organisationen som till exempel ”Länskliniker för specialiserad bassjukvård” eller ... så kan de ingå som delar i respektive närsjukvårdsområde ledningsorganisation, för att spara in administration, men med motsvarande uppdrag.

• Tillsätt en lokalt placerad chef som får i uppdrag att ta fram ett förslag på vad lasarettet skall ha för resurser, budget och bemanning för att kunna fullgöra uppdraget som ett akutsjukhus inkluderande BB och kvinnosjukvård. Använd de erfarenheter som gav Karlskoga lasarett utmärkelsen ”God kvalitet”.

• Ta vara på personalens (även de som slutat) kunskaper och erfarenheter för att bygga en effektiv verksamhet med hög kvalitet, god patient- och arbetsmiljö och naturligtvis patientsäkerhet.

Alf Rosberg

Moderat, ledamot i Regionfullmäktige Medborgare i Karlskoga

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.