2018-06-14 06:00

2018-06-14 06:00

Mer liv och rörelse

Torget i Degerfors: Ombyggnad kan ge en levande handel

Vi har visserligen mycket få butiker kvar i Degerfors centrum, men vi gläds åt att ha ett stort torg. Så kan man föreställa sig att de som nu säger nej till en förändring av torget tänker. Om de nu alls tänker några steg framåt. De senaste 20-30 åren har centrum avlövats på butiker. Titta bara på Medborgargatan. Hur många renodlade butiker finns idag? Tack och lov har flera lokaler ändå fyllts med service- och tjänsteföretag, annars hade många skyltfönster gapat tomma.

Allmänt delas handeln in i två kategorier, dagligvaror och sällanköpsvaror. Dagligvaror står våra livsmedelsbutiker, apotek och systembolaget för. När det gäller försäljning av dagligvaror ligger Degerfors rätt bra till. Av den köpkraft som finns i kommunen handlas lokalt dagligvaror för c:a 80 procent. Sämre är det när det gäller sällanköpsvaror och det speglar också det lilla utbud av den typen av varor vi har i Degerfors. Exempel på sällanköpsvaror är kläder, möbler, present- och fritidsartiklar. Just det minskade utbudet av sällanköpsvaror har under många år varit ett bekymmer. Av vår samlade köpkraft handlar vi sällanköpsvaror lokalt för endast 18 procent. Det är ungefär hälften av vad andra jämförbara kommuner kommer upp till. Butiksnedläggning i centrumkärnor är i och för sig ett generellt problem i mindre tätorter. Det är bara det att i Degerfors är vi väl hårt utsatta. Kanske är närheten till Karlskoga och Storängen en orsak. Men kan vi förhindra den nedåtgående trenden? Jag tror det. En idé som kommunen jobbat med de senaste 15 åren är att skapa butiksytor i anslutning till dagligvaruhandeln. Det handlar om att utnyttja det stora kundflödet hos våra två stora livsmedelsbutiker. Det var en av anledningarna till att biblioteket flyttades till Folkets hus. Då skapades bra affärslägen intill Kronhallen. Och detsamma gäller nu i andra änden av Medborgargatan. Om Konsum Värmland får möjlighet att genomföra sin nysatsning vid torget frigörs lokaler för butiker med sällanköpsvaror. Detta eftersom Coop drar ner på butiksytan för att satsa huvudsakligen på livsmedel. Då frigörs c:a 600 kvm för andra butiker i direkt anslutning till Coop. Bättre affärsläge i Degerfors är svårt att hitta. Enligt Konsum Värmland och fastighetsägarens förslag kommer även Bröllopspalatset i källarvåningen att göras tillgängligt från markplan inuti fastigheten. För mig handlar inte förändringen av torgmiljön enbart om Coop. Det handlar även om att ha kvar ett utbud av mindre butiker med sällanköpsvaror och inte minst, få hela Coopfastigheten uppsnyggad. För vad jag förstår kommer en satsning på ny infart vara villkorad att fastighetsägaren investerar i en rejäl uppfräschning av hela fastigheten.

Vi får heller inte glömma att vi pratar arbetstillfällen. Coop har 13 anställda och jag har varit med där kommunen i politisk enighet gjort radikalare insatser än vad vi nu diskuterar för att rädda verkstadsföretag med lika många anställda. I fallet med torget handlar det om att skapa bra förutsättningar för handeln, på samma sätt som vi bygger nytt industriområde för att skapa bra förutsättningar för industriföretagen. Och anställningar inom handeln ska väl inte vara mindre värda. Eller?

Politiskt har det här ärendet varit ett skådespel. När jag jobbade på näringslivskontoret föredrog jag tillsammans med Degerforsbyggens vd detta ärende några gånger för kommunstyrelsen. Och vad jag kan minnas fanns inget politiskt motstånd om de planer som skulle förändra torgmiljön. Vid ett annat tillfälle i kommunstyrelsens arbetsutskott kom dock en fråga från moderaternas representant om det fanns risk att en satsning på ny infartsväg med ett antal p-platser kunde snedvrida konkurrensen. Jag kunde då svara att kommunen tidigare gjort liknande insatser mot butiker och andra företag och att det denna gång skulle hanteras på samma rättssäkra sätt. Det vill säga genom en kostnadsfördelning utifrån den enskilda butikens/fastighetsägarens nytta av insatsen och kommunens/allmänhetens nytta. Socialdemokraternas representant var vid detta tillfälle fortfarande mycket positiv till projektet. Det var först när ärendet kort senare blev ett detaljplaneärende, som socialdemokraterna i Bygg- och miljönämnden sa nej till ombyggnaden av torget. En smått häpnadsväckande vändning. Man började prata om miljöproblem med en infart. Men ingen kan väl på fullaste allvar mena att miljöproblemen skulle öka med en ny infart som trafiksituationen på Medborgargatan ser ut. Jag vill påstå att detta röstfiske. Och nu verkar flera partier tro att de flesta röstberättigade är emot projektet och att man kan göra politisk vinst av detta. Kanske till och med ge något parti en plats i fullmäktige.

Vad är det som upprör så med en förändring av torgmiljön? Infartsvägen med ett 10-tal parkeringsplatser tar visserligen en del av torgets yta, men en stor öppen yta kommer ju att finnas kvar och räcka till åt den lilla torghandel som förekommer i dag. Och ska det vara någon större aktivitet på torget kan infartsväg och parkering stängas av under tiden. Så gör man i flera kommuner. Fontänen kommer inte att flyttas på. En ny entré mot torget innebär mer liv och rörelse på torget och kan lugna ner det stök som inte sällan ses på platsen.

Så vad väljer du? Ett stort torg utan en levande handel? Eller ett något mindre torg och en levande handel?

Sören Hedberg

Vi har visserligen mycket få butiker kvar i Degerfors centrum, men vi gläds åt att ha ett stort torg. Så kan man föreställa sig att de som nu säger nej till en förändring av torget tänker. Om de nu alls tänker några steg framåt. De senaste 20-30 åren har centrum avlövats på butiker. Titta bara på Medborgargatan. Hur många renodlade butiker finns idag? Tack och lov har flera lokaler ändå fyllts med service- och tjänsteföretag, annars hade många skyltfönster gapat tomma.

Allmänt delas handeln in i två kategorier, dagligvaror och sällanköpsvaror. Dagligvaror står våra livsmedelsbutiker, apotek och systembolaget för. När det gäller försäljning av dagligvaror ligger Degerfors rätt bra till. Av den köpkraft som finns i kommunen handlas lokalt dagligvaror för c:a 80 procent. Sämre är det när det gäller sällanköpsvaror och det speglar också det lilla utbud av den typen av varor vi har i Degerfors. Exempel på sällanköpsvaror är kläder, möbler, present- och fritidsartiklar. Just det minskade utbudet av sällanköpsvaror har under många år varit ett bekymmer. Av vår samlade köpkraft handlar vi sällanköpsvaror lokalt för endast 18 procent. Det är ungefär hälften av vad andra jämförbara kommuner kommer upp till. Butiksnedläggning i centrumkärnor är i och för sig ett generellt problem i mindre tätorter. Det är bara det att i Degerfors är vi väl hårt utsatta. Kanske är närheten till Karlskoga och Storängen en orsak. Men kan vi förhindra den nedåtgående trenden? Jag tror det. En idé som kommunen jobbat med de senaste 15 åren är att skapa butiksytor i anslutning till dagligvaruhandeln. Det handlar om att utnyttja det stora kundflödet hos våra två stora livsmedelsbutiker. Det var en av anledningarna till att biblioteket flyttades till Folkets hus. Då skapades bra affärslägen intill Kronhallen. Och detsamma gäller nu i andra änden av Medborgargatan. Om Konsum Värmland får möjlighet att genomföra sin nysatsning vid torget frigörs lokaler för butiker med sällanköpsvaror. Detta eftersom Coop drar ner på butiksytan för att satsa huvudsakligen på livsmedel. Då frigörs c:a 600 kvm för andra butiker i direkt anslutning till Coop. Bättre affärsläge i Degerfors är svårt att hitta. Enligt Konsum Värmland och fastighetsägarens förslag kommer även Bröllopspalatset i källarvåningen att göras tillgängligt från markplan inuti fastigheten. För mig handlar inte förändringen av torgmiljön enbart om Coop. Det handlar även om att ha kvar ett utbud av mindre butiker med sällanköpsvaror och inte minst, få hela Coopfastigheten uppsnyggad. För vad jag förstår kommer en satsning på ny infart vara villkorad att fastighetsägaren investerar i en rejäl uppfräschning av hela fastigheten.

Vi får heller inte glömma att vi pratar arbetstillfällen. Coop har 13 anställda och jag har varit med där kommunen i politisk enighet gjort radikalare insatser än vad vi nu diskuterar för att rädda verkstadsföretag med lika många anställda. I fallet med torget handlar det om att skapa bra förutsättningar för handeln, på samma sätt som vi bygger nytt industriområde för att skapa bra förutsättningar för industriföretagen. Och anställningar inom handeln ska väl inte vara mindre värda. Eller?

Politiskt har det här ärendet varit ett skådespel. När jag jobbade på näringslivskontoret föredrog jag tillsammans med Degerforsbyggens vd detta ärende några gånger för kommunstyrelsen. Och vad jag kan minnas fanns inget politiskt motstånd om de planer som skulle förändra torgmiljön. Vid ett annat tillfälle i kommunstyrelsens arbetsutskott kom dock en fråga från moderaternas representant om det fanns risk att en satsning på ny infartsväg med ett antal p-platser kunde snedvrida konkurrensen. Jag kunde då svara att kommunen tidigare gjort liknande insatser mot butiker och andra företag och att det denna gång skulle hanteras på samma rättssäkra sätt. Det vill säga genom en kostnadsfördelning utifrån den enskilda butikens/fastighetsägarens nytta av insatsen och kommunens/allmänhetens nytta. Socialdemokraternas representant var vid detta tillfälle fortfarande mycket positiv till projektet. Det var först när ärendet kort senare blev ett detaljplaneärende, som socialdemokraterna i Bygg- och miljönämnden sa nej till ombyggnaden av torget. En smått häpnadsväckande vändning. Man började prata om miljöproblem med en infart. Men ingen kan väl på fullaste allvar mena att miljöproblemen skulle öka med en ny infart som trafiksituationen på Medborgargatan ser ut. Jag vill påstå att detta röstfiske. Och nu verkar flera partier tro att de flesta röstberättigade är emot projektet och att man kan göra politisk vinst av detta. Kanske till och med ge något parti en plats i fullmäktige.

Vad är det som upprör så med en förändring av torgmiljön? Infartsvägen med ett 10-tal parkeringsplatser tar visserligen en del av torgets yta, men en stor öppen yta kommer ju att finnas kvar och räcka till åt den lilla torghandel som förekommer i dag. Och ska det vara någon större aktivitet på torget kan infartsväg och parkering stängas av under tiden. Så gör man i flera kommuner. Fontänen kommer inte att flyttas på. En ny entré mot torget innebär mer liv och rörelse på torget och kan lugna ner det stök som inte sällan ses på platsen.

Så vad väljer du? Ett stort torg utan en levande handel? Eller ett något mindre torg och en levande handel?

Sören Hedberg

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.