2017-07-14 06:00

2017-07-14 06:00

Örebro läns lägenheter använder för mycket energi

MILJÖ: Bostäder och lokaler står i dag för upp till 40 procent av Sveriges totala energianvändning

Om vi ska nå Sveriges klimat- och energimål måste bostädernas energianvändning minska kraftigt. Men mellan 2013 och 2015 minskade inte energianvändningen i Örebro läns lägenheter över huvud taget, skriver Mats Björs, vd för Swedisol.

Hösten 2015 slöt världens länder Parisavtalet, som ska begränsa den globala uppvärmningen till två grader. För att bidra till detta mål röstade riksdagen den 15 juni i år igenom ett historiskt klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.

För att minska utsläppen av växthusgaser har den parlamentariska energikommissionen satt upp ett mål om att Sverige till år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Dessa ambitiösa klimat- och energimål kräver kraftfulla och samordnade insatser från politiker, myndigheter och näringsliv i alla samhällssektorer.

Bostäder och lokaler står i dag för upp till 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Om vi ska nå Sveriges klimat- och energimål måste bostädernas energianvändning halveras. Men Swedisols nya index om energieffektivisering, som baseras på information från Sveriges kommuner, visar att energianvändningen i Örebro läns lägenheter mellan 2013 och 2015 i princip är oförändrad.

Djupintervjuer med 100 fastighetsägare över hela landet, med ett bostadsbestånd om totalt 500 000 lägenheter, visar att mer än hälften av fastigheterna är i behov av energieffektivisering. Under 2016 investerades 537 miljoner kronor i renoveringar av Örebro läns flerbostadshus. Det låter mycket, men motsvarar egentligen bara 8 000 kronor per lägenhet.

Nu bör energiminister Ibrahim Baylan (S) och bostadsminister Peter Eriksson (MP) samarbeta för att öka takten i energieffektiviserande renoveringar. De behöver se till att både Energimyndighetens renoveringsstrategi och Boverkets byggregler tydligt styr mot klimat- och energimålen. Swedisol föreslår följande konkreta åtgärdsförslag:

• Hitta modeller för att återföra delar av samhällsekonomiska vinster med energieffektiviserande renoveringar, såsom nya jobb, förebyggande av klimatförändringar och minskad segregation, tillbaka till de som stått för investeringarna. Ett exempel på detta är så kallade utfallskontrakt.

• Inför differentierad fastighetsskatt så att fastigheter med lägre energianvändning får lägre skatt.

• Skapa förutsättningar för fastighetsägare att låna till bättre villkor för energieffektiviserande renoveringar.

Klimatmålet och energieffektiviseringsmålet ger Eriksson och Baylan mandat att satsa på långsiktiga strategier för att energieffektivisera byggnadsbeståndet. Det är en chans de inte får missa.

Mats Björs

Vd Swedisol

Hösten 2015 slöt världens länder Parisavtalet, som ska begränsa den globala uppvärmningen till två grader. För att bidra till detta mål röstade riksdagen den 15 juni i år igenom ett historiskt klimatpolitiskt ramverk som innebär att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till år 2045.

För att minska utsläppen av växthusgaser har den parlamentariska energikommissionen satt upp ett mål om att Sverige till år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005. Dessa ambitiösa klimat- och energimål kräver kraftfulla och samordnade insatser från politiker, myndigheter och näringsliv i alla samhällssektorer.

Bostäder och lokaler står i dag för upp till 40 procent av Sveriges totala energianvändning. Om vi ska nå Sveriges klimat- och energimål måste bostädernas energianvändning halveras. Men Swedisols nya index om energieffektivisering, som baseras på information från Sveriges kommuner, visar att energianvändningen i Örebro läns lägenheter mellan 2013 och 2015 i princip är oförändrad.

Djupintervjuer med 100 fastighetsägare över hela landet, med ett bostadsbestånd om totalt 500 000 lägenheter, visar att mer än hälften av fastigheterna är i behov av energieffektivisering. Under 2016 investerades 537 miljoner kronor i renoveringar av Örebro läns flerbostadshus. Det låter mycket, men motsvarar egentligen bara 8 000 kronor per lägenhet.

Nu bör energiminister Ibrahim Baylan (S) och bostadsminister Peter Eriksson (MP) samarbeta för att öka takten i energieffektiviserande renoveringar. De behöver se till att både Energimyndighetens renoveringsstrategi och Boverkets byggregler tydligt styr mot klimat- och energimålen. Swedisol föreslår följande konkreta åtgärdsförslag:

• Hitta modeller för att återföra delar av samhällsekonomiska vinster med energieffektiviserande renoveringar, såsom nya jobb, förebyggande av klimatförändringar och minskad segregation, tillbaka till de som stått för investeringarna. Ett exempel på detta är så kallade utfallskontrakt.

• Inför differentierad fastighetsskatt så att fastigheter med lägre energianvändning får lägre skatt.

• Skapa förutsättningar för fastighetsägare att låna till bättre villkor för energieffektiviserande renoveringar.

Klimatmålet och energieffektiviseringsmålet ger Eriksson och Baylan mandat att satsa på långsiktiga strategier för att energieffektivisera byggnadsbeståndet. Det är en chans de inte får missa.

Mats Björs

Vd Swedisol

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.