2017-06-19 06:00

2017-06-19 06:00

Mer krävs för fossiloberoende 2030!

Miljö: Behövs en tempoökning

Den 15 juni antogs klimatlagen, med målet att nå en fossiloberoende fordonsflotta med 70 procent minskad klimatpåverkan år 2030. Sju partier står bakom, men dagens politik räcker inte för att nå dem.

2030-sekretariatets indikatorer visar att omställningen av transportsektorn tappar fart, tvärtemot den tempoökning som skulle behövas för att nå målet.

Bonus-malus beskattningen av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar ger en bonus för de grönaste fordonen betald av höjd skatt på de med högre utsläpp. Men en maximal premie på 45 000 gör ingen avgörande skillnad, inte heller gasbilspremien på 7 500 kronor. Menar regeringen allvar med att omställningen ska skjuta fart, behöver premierna höjas och ges även till den som kör på etanol eller biodiesel. Därtill behövs liknande stimulans för tunga fordon; nu finns en premie för elbussar, men inget för andra tunga miljöfordon.

Bränslebytet är regeringens främsta svar på hur andelen förnybart ska öka i transportsektorn. År för år ska klimatpåverkan minskas från de drivmedel som säljs genom att öka andelen biodrivmedel med låg klimatpåverkan och fasa ut fossil bensin och diesel. 2018 ska utsläppsminskningen jämfört med fossilt vara 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel - nivåer marknaden redan passerat. Ambitionsnivån måste kraftigt höjas och förtydligas för att omställningen ska skjuta fart och lägga grunden för en starkare inhemsk biodrivmedelsproduktion.

Beteendeförändringarna kan tyvärr inte ståta med kraftfullare förändringar - tvärtom.

Körsträckorna per bil ökar nu åter, delvis för att kollektivtrafiken inte upplevs som tillräckligt tillförlitlig och hänvisas till projektbaserade medel snarare än att få generell stimulans. Cyklandets andel långsiktigt minskat, och regeringens förslag till cykelstrategi är för oprecis och blygsam för att vända trenden. Prestigesatsningar som höghastighetståget invigs tidigast 2035, och saknar alltså relevans för 2030-målet, där sänkta eller differentierade banavgifter skulle öka konkurrenskraften i närtid.

Även för privatpersoner pekar styrmedlen fel; trots att alla sju partier i landsbygdskommittén slog fast att reseavdraget missgynnar glesbygden och försvårar omställningen till hållbara transporter har regeringen inte föreslagit någon förändring.

Vi tvingas alltså konstatera att styrmedlen inom Bilen, Bränslet och Beteendet är för svaga för att ge den påskyndade omställningen som krävs för att gå i mål 2030, om blott 13 år. Regeringen måste lägga förslag till riksdagen på hur omställningen ska ta fart; heltäckande, vasst och i närtid.

Mattias Goldmann, VD Fores med 2030-sekretariatetHenrik Brodin, Projektledare, SödraOlle Johansson, VD PowercircleMikael Kilter, VD Move About bilpoolerChrister Ljungberg, VD TrivectorMaria Malmkvist, VD Energigas SverigeTomas Nilsson, VD SekabMarkus Norström, affärsområdeschef Energi, Rise forskningsinstitutAlarik Sandrup, näringspolitisk chef, LantmännenHilde Wahl, VD ST1Björn Westerberg, VD Tågoperatörerna

 

2030-sekretariatets indikatorer visar att omställningen av transportsektorn tappar fart, tvärtemot den tempoökning som skulle behövas för att nå målet.

Bonus-malus beskattningen av nya personbilar, lätta lastbilar och minibussar ger en bonus för de grönaste fordonen betald av höjd skatt på de med högre utsläpp. Men en maximal premie på 45 000 gör ingen avgörande skillnad, inte heller gasbilspremien på 7 500 kronor. Menar regeringen allvar med att omställningen ska skjuta fart, behöver premierna höjas och ges även till den som kör på etanol eller biodiesel. Därtill behövs liknande stimulans för tunga fordon; nu finns en premie för elbussar, men inget för andra tunga miljöfordon.

Bränslebytet är regeringens främsta svar på hur andelen förnybart ska öka i transportsektorn. År för år ska klimatpåverkan minskas från de drivmedel som säljs genom att öka andelen biodrivmedel med låg klimatpåverkan och fasa ut fossil bensin och diesel. 2018 ska utsläppsminskningen jämfört med fossilt vara 2,6 procent för bensin och 19,3 procent för diesel - nivåer marknaden redan passerat. Ambitionsnivån måste kraftigt höjas och förtydligas för att omställningen ska skjuta fart och lägga grunden för en starkare inhemsk biodrivmedelsproduktion.

Beteendeförändringarna kan tyvärr inte ståta med kraftfullare förändringar - tvärtom.

Körsträckorna per bil ökar nu åter, delvis för att kollektivtrafiken inte upplevs som tillräckligt tillförlitlig och hänvisas till projektbaserade medel snarare än att få generell stimulans. Cyklandets andel långsiktigt minskat, och regeringens förslag till cykelstrategi är för oprecis och blygsam för att vända trenden. Prestigesatsningar som höghastighetståget invigs tidigast 2035, och saknar alltså relevans för 2030-målet, där sänkta eller differentierade banavgifter skulle öka konkurrenskraften i närtid.

Även för privatpersoner pekar styrmedlen fel; trots att alla sju partier i landsbygdskommittén slog fast att reseavdraget missgynnar glesbygden och försvårar omställningen till hållbara transporter har regeringen inte föreslagit någon förändring.

Vi tvingas alltså konstatera att styrmedlen inom Bilen, Bränslet och Beteendet är för svaga för att ge den påskyndade omställningen som krävs för att gå i mål 2030, om blott 13 år. Regeringen måste lägga förslag till riksdagen på hur omställningen ska ta fart; heltäckande, vasst och i närtid.

Mattias Goldmann, VD Fores med 2030-sekretariatetHenrik Brodin, Projektledare, SödraOlle Johansson, VD PowercircleMikael Kilter, VD Move About bilpoolerChrister Ljungberg, VD TrivectorMaria Malmkvist, VD Energigas SverigeTomas Nilsson, VD SekabMarkus Norström, affärsområdeschef Energi, Rise forskningsinstitutAlarik Sandrup, näringspolitisk chef, LantmännenHilde Wahl, VD ST1Björn Westerberg, VD Tågoperatörerna

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.