2017-05-19 06:00

2017-05-19 06:00

Föredrar försäljning

Kemab: Är det bäst att sälja eller ha kvar?

En eventuell försäljning av KEMAB (egentligen delar av KEMAB) har skapat en het debatt med olika argument för och emot.

Detta är en stor och komplicerad fråga att ta ställning till. Jag har därför ägnat en hel del tid att ta reda på bakgrundsinformation som kan hjälpa mig att ta ställning. Detta är, kortfattat beskrivet, skälen till mitt ställningstagande.

Värmekraftverket med fjärrvärme och elproduktion

Värmekraftverket är en gammal anläggning, 32 år. En analys av de långsiktiga kraven på investeringar visar på stora investeringsbehov (ca. 100 mkr/år) under de närmaste 15 åren, totalt 1.500 mkr. Det har framförts synpunkter på att man kan skjuta på dessa investeringar och det är säkert sant. Men vi vet nog alla att har vi en gammal bil blir underhållskostnaderna allt högre och bilens återstående livslängd blir allt kortare så någon gång måste man ta beslutet. Det kan till och med vara ekonomiskt fördelaktigt att ta lån för att byta bil innan den är helt slut.

Taxan för fjärrvärme sätts på marknadsmässiga grunder. I dag har bergvärme blivit ett prismässigt attraktivt alternativ. Detta gör att utrymmet för prishöjningar blir begränsat.

El-nätet

El-nätet i Karlskoga är i många delar gammalt och står också i behov av ökade investeringar. Ett sk. nuanskaffningsvärde (det man får betala i dag för varje del som skall ersättas) har tagits fram som ligger på ca. 1,5 miljarder kr. Generellt anses att ett el-nät har en genomsnittlig livslängd på 50 år. I Karlskoga har den återstående, genomsnittliga, livslängden bedömts vara kortare (på grund av brister i underhåll?).

Det betyder investeringsbehov på mellan 25 - 30 mkr/år.

När det gäller taxan för el så är el-nätstaxan ungefär 1/3 och köpt el och skatter delar på de återstående 2/3-delarna. Taxan för el-nät begränsas dessutom av det tak som Energimyndigheten sätter. I dag ligger taxan nära det tak som Energimyndigheten satt för Karlskoga varför utrymmet för prishöjningar är begränsat.

Vattenkraften

Vattenkraftaffären var en mycket tveksam affär. Köpeskillingen var 324 mkr och i dag är bokfört värde 177 mkr. En marknadsvärdering har angett ett verkligt värde ner mot 50 mkr. Det skulle betyda att kommunen på bara några år förlorat 147 mkr och kanske upp till 274 mkr (om revisorerna kräver ytterligare nedskrivning). Vattenkraften omfattar i dag 24 mindre kraftverk och 40 friliggande dammar som vid affären var i ett så dåligt skick att de krävde och fortfarande kräver stora investeringar. Detta var känt men den informationen påverkade inte majoritetens beslut. De kommande 10 åren kommer det att krävas investeringar på minst 20 mkr/år för att hålla verksamheten i drift.

Karlskoga Stadsnät

Enligt den affärsplan som styr KEMAB:s investeringar kommer man inte att kunna nå målet i den ”Regionala digitala agendan” att minst 90% av hushållen och företagen i Karlskoga kommun skall kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. För detta krävs större investeringar än de KEMAB i dag planerat för.

Min syn på frågan, sälja eller ha kvar?

Historien har visat att kommunen är en dålig ägare till stora bolag som t.ex. KEMAB. Vi minns den sk. Gasolpannan, ett gasoldrivet kraftverk som kostade kommunen ca. 400 mkr. och inte levererade en betald kilowattimme. Andra exempel på projekt som kostat arbete och pengar är projekteringen en etanolfabrik, biogastillverkningen med bristande lönsamhet, fiskfodertillverkning , etc. riskprojekt som inte en kommun skall hålla på med.

KEMAB och dess föregångare har kostat kommunen mycket pengar. Som jag ser det kommer inte KEMAB att kunna tillföra kommunen pengar att använda i kärnverksamheten.

Karlskoga kommunkoncern är högt skuldbelastad. Frågan är om kommunen kommer att ha ett låneutrymme för att finansiera de investeringar som kommer att krävas inom KEMAB. Det var knappt när vattenkraften skulle finansieras. Till detta kommer de behov som finns i kärnverksamheterna vård, skola och omsorg.

Nu finns erbjudanden att sälja av delar av KEMAB till seriösa finansiärer och till ett pris som måste anses attraktivt. Det gör det möjligt att förstärka kommunens ekonomi och möjliggöra viktiga framtidsinvesteringar. Möjligheten finns också att betala tillbaka lite av de pengar som ”kommuninnevånarna” satsat i dåliga affärer genom en sänkning av kommunalskatten. Det ger också en möjlighet att kompensera för de taxehöjningar som kommer och som inte hade varit möjligt med kommunen som ägare.

För mig är en försäljning att föredra under förutsättning att slutfasen i analysen och förhandlingarna verifierar att KEMAB får en kompetent, långsiktig och finansiellt stark ägare. Det är bra för KEMAB, för kommunen och för oss Karlskogabor.

Alf Rosberg

 

 

 

Detta är en stor och komplicerad fråga att ta ställning till. Jag har därför ägnat en hel del tid att ta reda på bakgrundsinformation som kan hjälpa mig att ta ställning. Detta är, kortfattat beskrivet, skälen till mitt ställningstagande.

Värmekraftverket med fjärrvärme och elproduktion

Värmekraftverket är en gammal anläggning, 32 år. En analys av de långsiktiga kraven på investeringar visar på stora investeringsbehov (ca. 100 mkr/år) under de närmaste 15 åren, totalt 1.500 mkr. Det har framförts synpunkter på att man kan skjuta på dessa investeringar och det är säkert sant. Men vi vet nog alla att har vi en gammal bil blir underhållskostnaderna allt högre och bilens återstående livslängd blir allt kortare så någon gång måste man ta beslutet. Det kan till och med vara ekonomiskt fördelaktigt att ta lån för att byta bil innan den är helt slut.

Taxan för fjärrvärme sätts på marknadsmässiga grunder. I dag har bergvärme blivit ett prismässigt attraktivt alternativ. Detta gör att utrymmet för prishöjningar blir begränsat.

El-nätet

El-nätet i Karlskoga är i många delar gammalt och står också i behov av ökade investeringar. Ett sk. nuanskaffningsvärde (det man får betala i dag för varje del som skall ersättas) har tagits fram som ligger på ca. 1,5 miljarder kr. Generellt anses att ett el-nät har en genomsnittlig livslängd på 50 år. I Karlskoga har den återstående, genomsnittliga, livslängden bedömts vara kortare (på grund av brister i underhåll?).

Det betyder investeringsbehov på mellan 25 - 30 mkr/år.

När det gäller taxan för el så är el-nätstaxan ungefär 1/3 och köpt el och skatter delar på de återstående 2/3-delarna. Taxan för el-nät begränsas dessutom av det tak som Energimyndigheten sätter. I dag ligger taxan nära det tak som Energimyndigheten satt för Karlskoga varför utrymmet för prishöjningar är begränsat.

Vattenkraften

Vattenkraftaffären var en mycket tveksam affär. Köpeskillingen var 324 mkr och i dag är bokfört värde 177 mkr. En marknadsvärdering har angett ett verkligt värde ner mot 50 mkr. Det skulle betyda att kommunen på bara några år förlorat 147 mkr och kanske upp till 274 mkr (om revisorerna kräver ytterligare nedskrivning). Vattenkraften omfattar i dag 24 mindre kraftverk och 40 friliggande dammar som vid affären var i ett så dåligt skick att de krävde och fortfarande kräver stora investeringar. Detta var känt men den informationen påverkade inte majoritetens beslut. De kommande 10 åren kommer det att krävas investeringar på minst 20 mkr/år för att hålla verksamheten i drift.

Karlskoga Stadsnät

Enligt den affärsplan som styr KEMAB:s investeringar kommer man inte att kunna nå målet i den ”Regionala digitala agendan” att minst 90% av hushållen och företagen i Karlskoga kommun skall kunna erbjudas en överföringshastighet på minst 100Mbit/s. För detta krävs större investeringar än de KEMAB i dag planerat för.

Min syn på frågan, sälja eller ha kvar?

Historien har visat att kommunen är en dålig ägare till stora bolag som t.ex. KEMAB. Vi minns den sk. Gasolpannan, ett gasoldrivet kraftverk som kostade kommunen ca. 400 mkr. och inte levererade en betald kilowattimme. Andra exempel på projekt som kostat arbete och pengar är projekteringen en etanolfabrik, biogastillverkningen med bristande lönsamhet, fiskfodertillverkning , etc. riskprojekt som inte en kommun skall hålla på med.

KEMAB och dess föregångare har kostat kommunen mycket pengar. Som jag ser det kommer inte KEMAB att kunna tillföra kommunen pengar att använda i kärnverksamheten.

Karlskoga kommunkoncern är högt skuldbelastad. Frågan är om kommunen kommer att ha ett låneutrymme för att finansiera de investeringar som kommer att krävas inom KEMAB. Det var knappt när vattenkraften skulle finansieras. Till detta kommer de behov som finns i kärnverksamheterna vård, skola och omsorg.

Nu finns erbjudanden att sälja av delar av KEMAB till seriösa finansiärer och till ett pris som måste anses attraktivt. Det gör det möjligt att förstärka kommunens ekonomi och möjliggöra viktiga framtidsinvesteringar. Möjligheten finns också att betala tillbaka lite av de pengar som ”kommuninnevånarna” satsat i dåliga affärer genom en sänkning av kommunalskatten. Det ger också en möjlighet att kompensera för de taxehöjningar som kommer och som inte hade varit möjligt med kommunen som ägare.

För mig är en försäljning att föredra under förutsättning att slutfasen i analysen och förhandlingarna verifierar att KEMAB får en kompetent, långsiktig och finansiellt stark ägare. Det är bra för KEMAB, för kommunen och för oss Karlskogabor.

Alf Rosberg

 

 

 

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.