2015-09-05 06:00

2015-09-05 06:00

Validering väg till jobb

På jobbfronten har Sverige flera utmaningar. Arbetslösheten ligger omkring sju procent enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Samtidigt rapporterar företagen återkommande att de vill anställa, men har svårt att hitta rätt kompetens. Parallellt med detta finns vetskapen om att många nyanlända har utbildning och erfarenhet inom bristyrken. Det tar dock lång tid att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har flera gånger talat om vikten av att ta tillvara nyanländas kompetens. Bland annat lyfte Johansson i februari fram ett förslag om så kallade snabbspår. Tanken är att förkorta tiden till jobb för nyanlända som har kompetens inom bristyrken.

Kritiken som kom när förslaget om snabbspår lades fram –och som kvarstår –handlade egentligen mindre om förslaget i sig, och mer att regeringen varit för fåordig i integrationsfrågan. Förslaget om tidigare etablering på arbetsmarknaden och bättre processer för validering av kompetens är det många som ser positivt på. Att förkorta vägarna till ett välmatchat jobb har dock hitintills gått långsamt.

Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, talade om regeringens arbete på området under ett seminarium anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, den 3 september. Wennemo kunde inte uttala sig om några summor, men uttryckte tydligt att det i regeringens höstbudgetproposition kommer att finnas medel avsatta för valideringsarbetet. Samtidigt visade statssekreteraren medvetenhet kring att det inte räcker ”att bara hälla pengar över systemet”.

Historiskt sett har ett problem varit att valideringen snarast har tenderat att bli ytterligare en höjd tröskel in på arbetsmarknaden. Wennemo var emellertid inriktad på att sådana oavsedda konsekvenser skulle undvikas. Hon lyfte fram att de samtal som arbetsmarknadens parter fört om yrkesintroduktionsanställningar, YA-jobb, på initiativ av den förra regeringen banat väg för att förbättra valideringsmetoderna, eftersom man satt sig ner och diskuterat vad det är viktigt att kunna inom en viss bransch.

Patricia Kempff, chef för Swedbanks arbete med samhällsengagemang, och Ingegerd Green, vd på Skärteknikcentrum, som också deltog vid seminariet, framhöll att betydelsen av bättre validering främst handlar om att förbättra rekryteringsarbetet och kompetensförsörjningen ur ett affärsintresse. Det är en sund utgångspunkt för integration då den bygger på ömsesidigt intresse.

Förhoppningsvis kan regeringens arbete leda till att nyanlända snabbare får sin utbildning och erfarenhet validerad och kommer in på arbetsmarknaden. Faktum kvarstår dock att regeringen fortfarande inte har tagit något bredare grepp om integrationsfrågorna, än mindre om att i grunden förändra en arbetsmarknad präglad av höga trösklar och höga skatter på jobb.

Amelie Langby/SNB

På jobbfronten har Sverige flera utmaningar. Arbetslösheten ligger omkring sju procent enligt Statistiska centralbyrån, SCB. Samtidigt rapporterar företagen återkommande att de vill anställa, men har svårt att hitta rätt kompetens. Parallellt med detta finns vetskapen om att många nyanlända har utbildning och erfarenhet inom bristyrken. Det tar dock lång tid att komma in och etablera sig på arbetsmarknaden.

Arbetsmarknadsminister Ylva Johansson (S) har flera gånger talat om vikten av att ta tillvara nyanländas kompetens. Bland annat lyfte Johansson i februari fram ett förslag om så kallade snabbspår. Tanken är att förkorta tiden till jobb för nyanlända som har kompetens inom bristyrken.

Kritiken som kom när förslaget om snabbspår lades fram –och som kvarstår –handlade egentligen mindre om förslaget i sig, och mer att regeringen varit för fåordig i integrationsfrågan. Förslaget om tidigare etablering på arbetsmarknaden och bättre processer för validering av kompetens är det många som ser positivt på. Att förkorta vägarna till ett välmatchat jobb har dock hitintills gått långsamt.

Irene Wennemo, statssekreterare på Arbetsmarknadsdepartementet, talade om regeringens arbete på området under ett seminarium anordnat av Studieförbundet näringsliv och samhälle, SNS, den 3 september. Wennemo kunde inte uttala sig om några summor, men uttryckte tydligt att det i regeringens höstbudgetproposition kommer att finnas medel avsatta för valideringsarbetet. Samtidigt visade statssekreteraren medvetenhet kring att det inte räcker ”att bara hälla pengar över systemet”.

Historiskt sett har ett problem varit att valideringen snarast har tenderat att bli ytterligare en höjd tröskel in på arbetsmarknaden. Wennemo var emellertid inriktad på att sådana oavsedda konsekvenser skulle undvikas. Hon lyfte fram att de samtal som arbetsmarknadens parter fört om yrkesintroduktionsanställningar, YA-jobb, på initiativ av den förra regeringen banat väg för att förbättra valideringsmetoderna, eftersom man satt sig ner och diskuterat vad det är viktigt att kunna inom en viss bransch.

Patricia Kempff, chef för Swedbanks arbete med samhällsengagemang, och Ingegerd Green, vd på Skärteknikcentrum, som också deltog vid seminariet, framhöll att betydelsen av bättre validering främst handlar om att förbättra rekryteringsarbetet och kompetensförsörjningen ur ett affärsintresse. Det är en sund utgångspunkt för integration då den bygger på ömsesidigt intresse.

Förhoppningsvis kan regeringens arbete leda till att nyanlända snabbare får sin utbildning och erfarenhet validerad och kommer in på arbetsmarknaden. Faktum kvarstår dock att regeringen fortfarande inte har tagit något bredare grepp om integrationsfrågorna, än mindre om att i grunden förändra en arbetsmarknad präglad av höga trösklar och höga skatter på jobb.

Amelie Langby/SNB

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.