2015-01-24 06:00

2015-01-24 06:00

Saneringar stoppas

BUDGETEN: Förorenad mark en stor hälsofara

Runt om i Sverige finns en stor mängd förorenad mark.

De utgör en hälsofara för människor som bor i närheten. Det kan också finnas risk att dricksvatten förgiftas. Nu stoppas flera saneringar på grund av nedskärningar i den borgerliga budgeten.

En inventering som länsstyrelsen här i Örebro nyligen gjort visar att det här i länet finns 4230 potentiellt förorenade områden. Av dessa är 43 i den högsta och farligaste riskklassen. Det handlar om platser där det tidigare har legat industrier som orsakat giftutsläpp, ofta på grund av den tidens okunskap om miljöproblem. Nu stoppas flera saneringar på grund av att den borgerliga budgeten, med stöd från Sverigedemokraterna, innebär en kraftig nedskärning av pengar för att sanera dessa tomter.

Om dessa tomter inte kan saneras förhindras också användningen av marken till nya industrier och nya jobb. Det blir helt enkelt svårare med nya företagsetableringar och den regionala utvecklingen påverkas negativt. Den typen av hinder för en nyindustrialisering av Sverige är det viktigt att vi undanröjer.

Finansieringen av saneringsarbetet landar ofta på staten, då de i många fall orsakats av företag som lagts ned eller industrier som försvann för flera decennier sedan. Det rör sig t.ex. om kemiska industrier, träimpregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk, som har orsakat giftiga ämnen i mark och vatten. Riksdagens har beslutat om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och enligt det ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverkets inventering har gett oss en bra bild av var de förorenade markerna finns och vad som behöver göras för att uppnå miljökvalitetsmålet. Det finns drygt 1000 områden i Sverige som bedöms ha den största riskklassen. När läget sammanfattades av Naturvårdsverket i våras konstaterade verket att det behövs mer pengar till sanering av mark i statens budget.

Med bakgrund i detta föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen en kraftig ökning av anslaget från drygt 400 miljoner till drygt 600 miljoner i syfte att skapa nya arbetstillfällen och skydda människors hälsa. En självklar prioritering trodde vi. De borgerliga partierna gjorde dessvärre en annan bedömning när de med stöd från Sverigedemokraterna röstade ned anslagsökningen i regeringens budgetförslag.

Läget är i och med det allvarligt. Prioriteringen måste ske mycket hårdare och många planerade saneringar stoppas på grund av de borgerliga partiernas okunskap om allvaret i problemet. Det handlar om nya etableringar av företag och jobb som inte kan komma till, det handlar om människor som dagligen utsätts för hälsofara.

Regeringen har gett i uppdrag till flera myndigheter att intensifiera arbetet med att upptäcka och begränsa spridningen av högfluorerade ämnen i miljön. Vi arbetar också för nya budgetar i framtiden som kan finansiera ett ökat antal saneringar av förorenad mark. Men vi har förlorat ett år som vi inte kan ta igen.

Matilda Ernkrans (S)

miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot Örebro län

De utgör en hälsofara för människor som bor i närheten. Det kan också finnas risk att dricksvatten förgiftas. Nu stoppas flera saneringar på grund av nedskärningar i den borgerliga budgeten.

En inventering som länsstyrelsen här i Örebro nyligen gjort visar att det här i länet finns 4230 potentiellt förorenade områden. Av dessa är 43 i den högsta och farligaste riskklassen. Det handlar om platser där det tidigare har legat industrier som orsakat giftutsläpp, ofta på grund av den tidens okunskap om miljöproblem. Nu stoppas flera saneringar på grund av att den borgerliga budgeten, med stöd från Sverigedemokraterna, innebär en kraftig nedskärning av pengar för att sanera dessa tomter.

Om dessa tomter inte kan saneras förhindras också användningen av marken till nya industrier och nya jobb. Det blir helt enkelt svårare med nya företagsetableringar och den regionala utvecklingen påverkas negativt. Den typen av hinder för en nyindustrialisering av Sverige är det viktigt att vi undanröjer.

Finansieringen av saneringsarbetet landar ofta på staten, då de i många fall orsakats av företag som lagts ned eller industrier som försvann för flera decennier sedan. Det rör sig t.ex. om kemiska industrier, träimpregnering, massa- och pappersindustri och glasbruk, som har orsakat giftiga ämnen i mark och vatten. Riksdagens har beslutat om miljökvalitetsmålet Giftfri miljö och enligt det ska förorenade områden vara åtgärdade i så stor utsträckning att de inte utgör något hot mot människors hälsa eller miljön.

Länsstyrelsen och Naturvårdsverkets inventering har gett oss en bra bild av var de förorenade markerna finns och vad som behöver göras för att uppnå miljökvalitetsmålet. Det finns drygt 1000 områden i Sverige som bedöms ha den största riskklassen. När läget sammanfattades av Naturvårdsverket i våras konstaterade verket att det behövs mer pengar till sanering av mark i statens budget.

Med bakgrund i detta föreslog den socialdemokratiskt ledda regeringen en kraftig ökning av anslaget från drygt 400 miljoner till drygt 600 miljoner i syfte att skapa nya arbetstillfällen och skydda människors hälsa. En självklar prioritering trodde vi. De borgerliga partierna gjorde dessvärre en annan bedömning när de med stöd från Sverigedemokraterna röstade ned anslagsökningen i regeringens budgetförslag.

Läget är i och med det allvarligt. Prioriteringen måste ske mycket hårdare och många planerade saneringar stoppas på grund av de borgerliga partiernas okunskap om allvaret i problemet. Det handlar om nya etableringar av företag och jobb som inte kan komma till, det handlar om människor som dagligen utsätts för hälsofara.

Regeringen har gett i uppdrag till flera myndigheter att intensifiera arbetet med att upptäcka och begränsa spridningen av högfluorerade ämnen i miljön. Vi arbetar också för nya budgetar i framtiden som kan finansiera ett ökat antal saneringar av förorenad mark. Men vi har förlorat ett år som vi inte kan ta igen.

Matilda Ernkrans (S)

miljöpolitisk talesperson och riksdagsledamot Örebro län

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.