2015-01-10 06:00

2015-01-20 22:40

Ökar fattigdomen här?

KARLSKOGA: Rapport identifierar både problem och möjligheter

Folkhälsoförvaltningen har presenterat en rapport Ekonomisk utsatthet bland barn och deras familjer i Karlskoga.

Här konstateras att 12,1% av barnen, motsvarande närmare 670 barn, i Karlskoga lever i ekonomisk utsatthet som karaktäriseras som Barnfattigdom. Det konstateras också att barnfattigdomen ökar i Karlskoga. I Rädda Barnens senaste rakning hamnar Karlskoga på plats 168 av landets 290 kommuner, att jämföras med plats 141 föregående år.

En tolkning av denna utveckling kan vara att Karlskoga socioekonomisk gått tillbaka. Det innebär att generellt sett har fler människor fått det sämre i Karlskoga än i andra kommuner i Sverige. Detta har drabbat i första hand ensamstående föräldrar och människor med utländsk bakgrund.

I rapporten lyfts också fram ekonomisk utsatthet som ett hinder för jämlik hälsa.

Här är det viktigt att inte se fattigdom enbart som ett pengamässigt problem. Det är lika viktigt att tänka på hur familjers ekonomiska resurser skapas. Att tjäna sitt eget levebröd, även om det inte leder till något överflöd, betyder mycket för en människas självkänsla och värdighet, en värdighet som är viktig för att motverka känslan av fattigdom. Det är farligt att sätta etiketter på människor och då särskilt barn, etiketter som kan förstärkas med diverse bidrag.

Rapporten identifierar ett antal problem men också möjligheter att satsa. De satsningar som nu behövs kommer säkerligen att kosta en del i pengar men också i ett förändrat sätt att driva olika verksamheter. Det kommer att krävas politiskt mod att prioritera, välja bort verksamheter som i sig kan vara värdefulla för att kunna satsa mer på det mest nödvändiga.

Skolan

I Karlskoga har under många år ett förhållandevis stort antal unga lämnat skolan med alltför låga betyg. När dessa unga sedan skall inleda sitt vuxna liv, skaffar familj och barn har de svårt att få ett jobb på grund av för dåliga skolresultat. Utan en egen försörjning är det uppenbart att deras barn får starta sitt liv i en ekonomiskt utsatt situation.

Vi ser i denna rapport resultat av den misslyckade skolpolitik som under många år bedrivits av den (s)-ledda majoriteten. De senaste exemplen är besluten om att sänka ambitionen om hur många elever som skall nå godkända betyg samt att satsa pengar på ytterligare en heltidsanställd (s)-politiker i stället för att satsa dessa pengar på kompetenta lärare.

Vill man åstadkomma en verklig förändring gäller det att göra en gedigen och extraordinär satsning på skolan och skolpersonalen. Det gäller att skapa helt nya och bättre förutsättningar för ett stimulerande och effektivt lärande. Här krävs nya och extraordinära insatser och att dessa kan göras omgående. Det finns många goda exempel att hämta från bl.a. friskolor i kommunen och i länet. Skolor som hittat nya och lockande former för utbildningen.

Tillväxt

Tillväxten inom näringslivet och kommunen har stagnerat. Kommunens stöd till utveckling av näringslivet har under många år varit satt på undantag. De stora basindustrierna minskar och ersätts inte i samma utsträckning med nya möjliga arbetsplatser.

Allt fler, inte minst kommunala och andra chefer, väljer att bosätta sig i bl.a. Örebro, Kristinehamn och Karlstad men arbetar i Karlskoga. Detta påverkar den socioekonomiska utvecklingen i kommunen negativt. Att skapa attraktiva boende- och stadsmiljöer är en utmaning för en nyanställd stadsarkitekt.

Det bör finnas nya förutsättningar med det nya näringslivsbolaget att göra en rejäl satsning på tillväxtskapande verksamheter. Det kan vara stöd till befintliga företag, nyetableringar och inte minst, att ge personal inom kommunen möjlighet att driva sin verksamhet i egen regi.

Karlskoga måste bli känd som en öppen och inbjudande tillväxtkommun.

Ett ordnat och värdigt mottagande av nyanlända invandrare

Rapporten visar att problemen med en ökad barnfattigdom hänger nära samman med den ökande andelen barn med utländsk bakgrund. Här krävs att kommunen tydliggör för staten vad kommunen har för resurser och att man kan hitta en balans som gör det möjligt att skapa ett värdigt mottagande och integration. Här som i övrigt är det viktigt att nyanlända kan komma i arbete och egen försörjning så snabbt som möjligt. För detta krävs en effektiv utbildning i god svenska samt, där så är möjligt, se hur de nyanländas befintliga kunskaper kan anpassas till svenska förhållanden. Även möjligheterna att erbjuda ett värdigt boende är i dag en begränsande faktor. För att detta skall kunna fungera krävs en balans mellan flyktingmottagandet och de resurser som kan erbjudas.

Vision 2020

Många möjligheter som kan skapa en positiv förändring finns beskrivna i Vision 2020, styrdokumentet för kommunens utveckling, och är inget nytt. Nu återstår 5 år till 2020 så nu är det hög tid att sätta in en slutspurt men, åter igen, då krävs politiskt mod och vilja att skapa förändringar, att göra verkstad av visionsarbetet. Det är våra barns framtid det gäller.

Alf Rosberg

Moderat

Här konstateras att 12,1% av barnen, motsvarande närmare 670 barn, i Karlskoga lever i ekonomisk utsatthet som karaktäriseras som Barnfattigdom. Det konstateras också att barnfattigdomen ökar i Karlskoga. I Rädda Barnens senaste rakning hamnar Karlskoga på plats 168 av landets 290 kommuner, att jämföras med plats 141 föregående år.

En tolkning av denna utveckling kan vara att Karlskoga socioekonomisk gått tillbaka. Det innebär att generellt sett har fler människor fått det sämre i Karlskoga än i andra kommuner i Sverige. Detta har drabbat i första hand ensamstående föräldrar och människor med utländsk bakgrund.

I rapporten lyfts också fram ekonomisk utsatthet som ett hinder för jämlik hälsa.

Här är det viktigt att inte se fattigdom enbart som ett pengamässigt problem. Det är lika viktigt att tänka på hur familjers ekonomiska resurser skapas. Att tjäna sitt eget levebröd, även om det inte leder till något överflöd, betyder mycket för en människas självkänsla och värdighet, en värdighet som är viktig för att motverka känslan av fattigdom. Det är farligt att sätta etiketter på människor och då särskilt barn, etiketter som kan förstärkas med diverse bidrag.

Rapporten identifierar ett antal problem men också möjligheter att satsa. De satsningar som nu behövs kommer säkerligen att kosta en del i pengar men också i ett förändrat sätt att driva olika verksamheter. Det kommer att krävas politiskt mod att prioritera, välja bort verksamheter som i sig kan vara värdefulla för att kunna satsa mer på det mest nödvändiga.

Skolan

I Karlskoga har under många år ett förhållandevis stort antal unga lämnat skolan med alltför låga betyg. När dessa unga sedan skall inleda sitt vuxna liv, skaffar familj och barn har de svårt att få ett jobb på grund av för dåliga skolresultat. Utan en egen försörjning är det uppenbart att deras barn får starta sitt liv i en ekonomiskt utsatt situation.

Vi ser i denna rapport resultat av den misslyckade skolpolitik som under många år bedrivits av den (s)-ledda majoriteten. De senaste exemplen är besluten om att sänka ambitionen om hur många elever som skall nå godkända betyg samt att satsa pengar på ytterligare en heltidsanställd (s)-politiker i stället för att satsa dessa pengar på kompetenta lärare.

Vill man åstadkomma en verklig förändring gäller det att göra en gedigen och extraordinär satsning på skolan och skolpersonalen. Det gäller att skapa helt nya och bättre förutsättningar för ett stimulerande och effektivt lärande. Här krävs nya och extraordinära insatser och att dessa kan göras omgående. Det finns många goda exempel att hämta från bl.a. friskolor i kommunen och i länet. Skolor som hittat nya och lockande former för utbildningen.

Tillväxt

Tillväxten inom näringslivet och kommunen har stagnerat. Kommunens stöd till utveckling av näringslivet har under många år varit satt på undantag. De stora basindustrierna minskar och ersätts inte i samma utsträckning med nya möjliga arbetsplatser.

Allt fler, inte minst kommunala och andra chefer, väljer att bosätta sig i bl.a. Örebro, Kristinehamn och Karlstad men arbetar i Karlskoga. Detta påverkar den socioekonomiska utvecklingen i kommunen negativt. Att skapa attraktiva boende- och stadsmiljöer är en utmaning för en nyanställd stadsarkitekt.

Det bör finnas nya förutsättningar med det nya näringslivsbolaget att göra en rejäl satsning på tillväxtskapande verksamheter. Det kan vara stöd till befintliga företag, nyetableringar och inte minst, att ge personal inom kommunen möjlighet att driva sin verksamhet i egen regi.

Karlskoga måste bli känd som en öppen och inbjudande tillväxtkommun.

Ett ordnat och värdigt mottagande av nyanlända invandrare

Rapporten visar att problemen med en ökad barnfattigdom hänger nära samman med den ökande andelen barn med utländsk bakgrund. Här krävs att kommunen tydliggör för staten vad kommunen har för resurser och att man kan hitta en balans som gör det möjligt att skapa ett värdigt mottagande och integration. Här som i övrigt är det viktigt att nyanlända kan komma i arbete och egen försörjning så snabbt som möjligt. För detta krävs en effektiv utbildning i god svenska samt, där så är möjligt, se hur de nyanländas befintliga kunskaper kan anpassas till svenska förhållanden. Även möjligheterna att erbjuda ett värdigt boende är i dag en begränsande faktor. För att detta skall kunna fungera krävs en balans mellan flyktingmottagandet och de resurser som kan erbjudas.

Vision 2020

Många möjligheter som kan skapa en positiv förändring finns beskrivna i Vision 2020, styrdokumentet för kommunens utveckling, och är inget nytt. Nu återstår 5 år till 2020 så nu är det hög tid att sätta in en slutspurt men, åter igen, då krävs politiskt mod och vilja att skapa förändringar, att göra verkstad av visionsarbetet. Det är våra barns framtid det gäller.

Alf Rosberg

Moderat

Detta är en opinionstext. Skribenten svarar för de åsikter som framförs i texten.