2018-02-07 06:00

2018-02-07 06:00

Vill förändra bilden av hemlandet

AZERBAJDZJAN: "Vi kan inte titta bakåt, vi måste se framåt"

Eljar Kuliev från Azerbajdzjan har bott i Sverige sedan 2002. Han brinner starkt för sitt hemland, men har märkt landet har fått en negativ betoning att det finns personer som inte ens kan bokstavera landets namn.
– Jag vill att man ska börja titta på det positiva med Azerbajdzjan, säger han.

På Sandvikens lokala konditori träffar tidningens utsände Eljar Kuliev. Han bjuder på en kopp kaffe och berättar att han tycker att det är trevligt fik. Anledningen till att han vill berätta mer om sitt hemland Azerbajdzjan sträcker sig tillbaka till kvällen den 28 januari i år. Musikprogrammet ”Så ska det låta” var på TV och en fråga om hans hemland dök upp.

– Ingen av deltagarna kunde stava till namnet, inte ens programledaren kunde. Jag blev ledsen, speciellt eftersom jag gillar det programmet mycket. Det är många i Sverige som inte vet någonting om Azerbajdzjan.

Med närmare tio miljoner invånare är Azerbajdzjan belägrat längs det Kaspiska havet i västra Asien. Landet, som i samband med Sovjetunionens upplösning blev självständigt 1991, är formellt en demokrati men enligt Utrikespolitiska institutet styrs Azerbajdzjan som en diktatur av presidenten Ilham Aliyev. En post Aliyev tog över efter sin far 2003.

Året innan, i januari, hade Eljar Kuliev tagit med sin familj från hemstaden tillika huvudstaden Baku till Sverige.

Det positiva

Trots landets problematik med korruption kring val och granskande journalister som fängslas, och omständigheterna som gjorde att Eljar tvingades fly väljer han ändå att se det positiva i landet. Han talar med stor passion och det märks att viljan att förändra bilden av sitt hemland är stark.

– Vi kan inte hela tiden tänka på det negativa. Vi tänker bara på politiken och när alla hör vissa länders namn så dömer alla direkt, berättar Eljar.

– Saker som sker i Azerbajdzjan sker överallt i världen, i Sverige också, men här är det ingen som pratar om det. Jag vet att det finns dåliga saker men hur ska man kunna utveckla något om man bara tittar på det negativa. Det finns massvis med positivt med Azerbajdzjan som ingen ens vet om.

Till exempel?

– Azerbajdzjan har varit en av världens största producent av olja. Vi var först i världen med att utvinna olja med industrimetod 1847. Det är heller ingen som vet att vi byggde den största och första havsbaserade oljeplattformen i världen 1949.

– Landet har bidragit mycket till fred och utveckling i världen med hjälp av sin olja, bland annat i andra världskriget. Och vi fortsätter i detta nu att göra det, vi har bra samarbete med flera länder och levererar olja och gas till stora nationer. Landet är i stor utveckling.

– Dessutom måste man titta på människorna i landet. Om vi exempelvis jämför Sverige med Azerbajdzjan, säger Eljar samtidigt som han avbryter sig själv för ta en sipp av kaffet.

– Det finns exempelvis inte den kriminalitet i landet så som det finns i Sverige. Så mycket skottlossningar som det har varit i Sverige har det inte varit i Azerbajdzjan. De som styr i Azerbajdzjan behöver aldrig gå ut och försöka styra bort några kriminella ligor eller liknade, men i Sverige händer det dagligen. Men här väljer man ibland att blunda för problemet.

Bröderna Nobel

Det finns en sak som han har väldigt svårt att fortstå när det kommer till svenskarnas och karlskogabornas okunskap kring hans hemland – Nobelfamiljen.

– När jag kom till Karlskoga och besökte Alfred Nobels museum såg jag ingenting om Baku eller Azerbajdzjan så jag frågade om dom visste någonting om det men de hade inte en aning. Och så är det med de flesta här i Karlskoga och Sverige. Det är bara det mest pålästa som vet någonting om kopplingen mellan Nobel och Azerbajdzjan.

Hur känns det?

– Det är klart att det inte är kul. Jag tycker att om man tar sig tid och läser på om andra länder och kulturer som man möter i vardagen så är det ett tecken på respekt.

Eljar, som har haft flera högt uppsatta jobb i sitt hemland, är väldigt historieintresserad och berättar om när bröderna Nobel kom till Baku och byggde ett oljeimperium på 1800–talet.

– Eftersom Baku var en ledande stad inom oljeindustrin kom familjen med planer att utvinna och sälja oljan. Robert och Ludvig (Nobel) arbetade där och skapade världens största oljeföretag. Man kan säga att vi var de som öppnade dörrarna för Nobels framgång. I Azerbajdzjan har vi museum och till och med en gata som har fått sitt namn efter Nobel.

Robert Nobel var teknisk innovatör och hans broder Ludvig var organisatör. Karlskoga kommuns frontfigur Alfred Nobel finansierade företaget.

– Att inte många vet detta visar ju på hur lite kunskap det finns om landet. Visst, Azerbajdzjan ligger inte i Europa så det kan vara en anledning, men det jag vill är att man måste lära sig att se det positiva.

– Vi kan inte, säger Eljar medan han pekar med tummen över ryggen, titta bakåt, vi måste se framåt. Jag menar, titta på flera nationer där utveckling pågår, de ser inte likadana ut som för 15–20 år sedan. De har inte utvecklats genom att se det negativa, de har utvecklats genom att skaffa sig kunskap och ta vara på det positiva.

På Sandvikens lokala konditori träffar tidningens utsände Eljar Kuliev. Han bjuder på en kopp kaffe och berättar att han tycker att det är trevligt fik. Anledningen till att han vill berätta mer om sitt hemland Azerbajdzjan sträcker sig tillbaka till kvällen den 28 januari i år. Musikprogrammet ”Så ska det låta” var på TV och en fråga om hans hemland dök upp.

– Ingen av deltagarna kunde stava till namnet, inte ens programledaren kunde. Jag blev ledsen, speciellt eftersom jag gillar det programmet mycket. Det är många i Sverige som inte vet någonting om Azerbajdzjan.

Med närmare tio miljoner invånare är Azerbajdzjan belägrat längs det Kaspiska havet i västra Asien. Landet, som i samband med Sovjetunionens upplösning blev självständigt 1991, är formellt en demokrati men enligt Utrikespolitiska institutet styrs Azerbajdzjan som en diktatur av presidenten Ilham Aliyev. En post Aliyev tog över efter sin far 2003.

Året innan, i januari, hade Eljar Kuliev tagit med sin familj från hemstaden tillika huvudstaden Baku till Sverige.

Det positiva

Trots landets problematik med korruption kring val och granskande journalister som fängslas, och omständigheterna som gjorde att Eljar tvingades fly väljer han ändå att se det positiva i landet. Han talar med stor passion och det märks att viljan att förändra bilden av sitt hemland är stark.

– Vi kan inte hela tiden tänka på det negativa. Vi tänker bara på politiken och när alla hör vissa länders namn så dömer alla direkt, berättar Eljar.

– Saker som sker i Azerbajdzjan sker överallt i världen, i Sverige också, men här är det ingen som pratar om det. Jag vet att det finns dåliga saker men hur ska man kunna utveckla något om man bara tittar på det negativa. Det finns massvis med positivt med Azerbajdzjan som ingen ens vet om.

Till exempel?

– Azerbajdzjan har varit en av världens största producent av olja. Vi var först i världen med att utvinna olja med industrimetod 1847. Det är heller ingen som vet att vi byggde den största och första havsbaserade oljeplattformen i världen 1949.

– Landet har bidragit mycket till fred och utveckling i världen med hjälp av sin olja, bland annat i andra världskriget. Och vi fortsätter i detta nu att göra det, vi har bra samarbete med flera länder och levererar olja och gas till stora nationer. Landet är i stor utveckling.

– Dessutom måste man titta på människorna i landet. Om vi exempelvis jämför Sverige med Azerbajdzjan, säger Eljar samtidigt som han avbryter sig själv för ta en sipp av kaffet.

– Det finns exempelvis inte den kriminalitet i landet så som det finns i Sverige. Så mycket skottlossningar som det har varit i Sverige har det inte varit i Azerbajdzjan. De som styr i Azerbajdzjan behöver aldrig gå ut och försöka styra bort några kriminella ligor eller liknade, men i Sverige händer det dagligen. Men här väljer man ibland att blunda för problemet.

Bröderna Nobel

Det finns en sak som han har väldigt svårt att fortstå när det kommer till svenskarnas och karlskogabornas okunskap kring hans hemland – Nobelfamiljen.

– När jag kom till Karlskoga och besökte Alfred Nobels museum såg jag ingenting om Baku eller Azerbajdzjan så jag frågade om dom visste någonting om det men de hade inte en aning. Och så är det med de flesta här i Karlskoga och Sverige. Det är bara det mest pålästa som vet någonting om kopplingen mellan Nobel och Azerbajdzjan.

Hur känns det?

– Det är klart att det inte är kul. Jag tycker att om man tar sig tid och läser på om andra länder och kulturer som man möter i vardagen så är det ett tecken på respekt.

Eljar, som har haft flera högt uppsatta jobb i sitt hemland, är väldigt historieintresserad och berättar om när bröderna Nobel kom till Baku och byggde ett oljeimperium på 1800–talet.

– Eftersom Baku var en ledande stad inom oljeindustrin kom familjen med planer att utvinna och sälja oljan. Robert och Ludvig (Nobel) arbetade där och skapade världens största oljeföretag. Man kan säga att vi var de som öppnade dörrarna för Nobels framgång. I Azerbajdzjan har vi museum och till och med en gata som har fått sitt namn efter Nobel.

Robert Nobel var teknisk innovatör och hans broder Ludvig var organisatör. Karlskoga kommuns frontfigur Alfred Nobel finansierade företaget.

– Att inte många vet detta visar ju på hur lite kunskap det finns om landet. Visst, Azerbajdzjan ligger inte i Europa så det kan vara en anledning, men det jag vill är att man måste lära sig att se det positiva.

– Vi kan inte, säger Eljar medan han pekar med tummen över ryggen, titta bakåt, vi måste se framåt. Jag menar, titta på flera nationer där utveckling pågår, de ser inte likadana ut som för 15–20 år sedan. De har inte utvecklats genom att se det negativa, de har utvecklats genom att skaffa sig kunskap och ta vara på det positiva.

  • Carl Bolinder

Har du synpunkter på det som sägs i texten? Skriv då gärna en kommentar via tjänsten Ifrågasätt men tänk på att hålla dig till ämnet och diskutera i god ton. Visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Kritisera och bemöt gärna argumenten men tänk på att inte angripa personen bakom åsikten. Vi förbehåller oss rätten att ta bort kommentarer vi bedömer som olämpliga samt publicera kommentar i papperstidningen.