2017-11-13 17:24

2017-11-13 17:24

Allvarliga brister i nationella prov

UTBILDNING: Forskare i Karlstad underkänner läsproven i årskurs 9

De nationella proven för årskurs 9 i svenska och svenska som andraspråk har så allvarliga brister att de inte är tillförlitlig grund för betygsättning, enligt en ny studie från Karlstads universitet.

Forskare vid Karlstads universitet har studerat tillförlitligheten i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk som görs i årskurs 9.

Provet består av 20 frågor om fem eller sex texter av olika längd och ska ge en god bild av elevens läsförmåga inom olika områden. Det ska också resultera i ett delprovsbetyg som i sin tur ligger till grund för provbetyget.

– När provresultat har stor betydelse för eleverna eller för skolan är det viktigt att provet kan garantera en hög mätsäkerhet, säger docent Michael Tengberg vid Karlstad universitet i ett pressmeddelande.

Enligt studien hänger inte uppgifterna samman på ett sätt som man kan förvänta sig av prov med så omfattande betydelse för systemet som nationella prov och tillförlitligheten är väsentligt lägre än hos motsvarande läsprov i andra länder eller i PISA.

Dessutom visar undersökningen att uppgifterna i läsprovet är dåligt matchade mot elevernas kunskapsnivå vilket innebär att provet inte med tillförlitlighet kan skilja på elever i mer än två olika kategorier.

– Något förenklat kan man uttrycka det som att provet förmår skilja på dem som har lite bättre läsförmåga från dem som har lite sämre läsförmåga, säger försteamanuens Gustaf B. Skar vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet som också deltagit i studien.

Forskarna slutsats är att provens konstruktion måste göras om och kvalitetssäkras.

Forskare vid Karlstads universitet har studerat tillförlitligheten i det läsprov som ingår i det nationella provet i svenska och svenska som andraspråk som görs i årskurs 9.

Provet består av 20 frågor om fem eller sex texter av olika längd och ska ge en god bild av elevens läsförmåga inom olika områden. Det ska också resultera i ett delprovsbetyg som i sin tur ligger till grund för provbetyget.

– När provresultat har stor betydelse för eleverna eller för skolan är det viktigt att provet kan garantera en hög mätsäkerhet, säger docent Michael Tengberg vid Karlstad universitet i ett pressmeddelande.

Enligt studien hänger inte uppgifterna samman på ett sätt som man kan förvänta sig av prov med så omfattande betydelse för systemet som nationella prov och tillförlitligheten är väsentligt lägre än hos motsvarande läsprov i andra länder eller i PISA.

Dessutom visar undersökningen att uppgifterna i läsprovet är dåligt matchade mot elevernas kunskapsnivå vilket innebär att provet inte med tillförlitlighet kan skilja på elever i mer än två olika kategorier.

– Något förenklat kan man uttrycka det som att provet förmår skilja på dem som har lite bättre läsförmåga från dem som har lite sämre läsförmåga, säger försteamanuens Gustaf B. Skar vid Norges teknisk-naturvitenskapelige universitet som också deltagit i studien.

Forskarna slutsats är att provens konstruktion måste göras om och kvalitetssäkras.