2017-09-13 06:00

2017-09-13 06:00

Per Saxholm om arbetet som präst

KYRKOVALET: "Jag är lojal mot bekännelsen"

Per Saxholm, präst och teolog, anser att Svenska kyrkan har en identitetskris. Innehållet i den augsburgska bekännelsen från 1530 får stå tillbaka för det han kallar kommunal service och sekularism.

Per Saxholm väljer orden noga och sätter egentligen inte det ena före det andra, han vill inte använda ord som bättre eller sämre utan nöjer sig med att slå fast vad som är viktigt för honom.

Per Saxholm har fyllt 58 år. Han har arbetat som präst sedan 1985, prästvigd av dåvarande biskopen Sven Ingebrand, och har bland annat verkat i Karlskoga församling. Men där fick han nog och sade 2001 upp sig för att börja forska. För några år sedan återvände han till prästyrket och arbetar numera halvtid i Filipstads församling med ansvar för kyrkan i Gåsborn. Han talar om skillnaden i tänkesätt mellan stad och landsbygd och återkommer till begreppet kritisk lojalitet, ett begrepp som - säger han - myntats av den katolske teologen Karl Rahner.

– Jag började läsa för professor Henry Cöster vid Karlstads universitet och efter ett halvår förstod jag att det är två helt olika spår att läsa teologi och arbeta som präst.

– Jag läste systematisk teologi, det som ibland kallas dogmatik, som handlar om innehåll och tog en teol.lic innan jag fortsatte till Åbo akademi där jag bland annat studerade för professor Gunnar af Hällström, tillägger Per Saxholm och konstaterar att han tvingades välja lojalitet. Skulle han vara lojal mot magistratet, professorerna, eller skulle han vara lojal mot institutionen Svenska kyrkan?

Valde lojalitet

– Det är väldigt svårt att vara lojal mot båda och jag valde att vara lojal mot den lutherska evangeliska kristendomen, säger Per Saxholm och visar boken Confessio Augustana som är en orientering i den lutherska reformationens grundtankar.

– Luther förhåller sig till den katolska och ortodoxa kyrkan som Buddha förhåller sig till hinduismen, säger Per Saxholm och poängterar att han inte kan tänka sig Luther på ett annat sätt än utifrån den klassiska teologin.

– Formellt gäller den augsburgska bekännelsen i Svenska kyrkan men inte i praktiken. Svenska kyrkan är mer politisk eller samhällsorienterad än religiös och eftersom jag är en försiktig general vill jag inte återge vad professorerna sagt om institutionen Svenska kyrkan

– Kyrkan är, som jag ser det, lika splittrad som samhället i övrigt, tillägger han.

Per Saxholm har ingen uppfattning om andan i Karlskoga församling i dag men klimatet på hans tid styrdes av vad han kallar Hollywoodfeminism och kommunalt servicearbete.

– Det är inte fel i sig men det har ingenting med klassisk teologi att göra, konstaterar han och berättar att det fanns en rad olika intressen i församlingen som inte styrde åt samma håll.

– Det är inte typiskt för Karlskoga församling utan gäller i hög utsträckning för stora delar av Svenska kyrkan. Jag anser att församlingsarbetet fått slagsida åt samhällsengagemang medan det ses som gammaldags att ägna sig åt innehållet, bekännelsen.

– Men det löfte jag gav till biskop Sven Ingebrand, som var en klassisk teolog, var löftet till själva bekännelsen och inte till institutionen Svenska kyrkan.

Inte samma sak

Per Saxholm anser att Degerfors och Filipstad är exempel på församlingar som sätter teologin främst.

– Jag har ansvar för Gåsborn där man är väldigt intresserad av teologi så jag har kommit rätt. Men det är upp till varje församling att välja vad de vill ha för innehåll, tillägger han och betonar än en gång att han inte ser det ena som ont och det andra som gott. Han vill hålla en låg profil och är nöjd med att ha insett vad som är viktigast för honom.

– Volvo och Toyota är inte samma sak även om båda är bilar. Men jag måste jobba med det jag kan och tror på.

Per Saxholm väljer orden noga och sätter egentligen inte det ena före det andra, han vill inte använda ord som bättre eller sämre utan nöjer sig med att slå fast vad som är viktigt för honom.

Per Saxholm har fyllt 58 år. Han har arbetat som präst sedan 1985, prästvigd av dåvarande biskopen Sven Ingebrand, och har bland annat verkat i Karlskoga församling. Men där fick han nog och sade 2001 upp sig för att börja forska. För några år sedan återvände han till prästyrket och arbetar numera halvtid i Filipstads församling med ansvar för kyrkan i Gåsborn. Han talar om skillnaden i tänkesätt mellan stad och landsbygd och återkommer till begreppet kritisk lojalitet, ett begrepp som - säger han - myntats av den katolske teologen Karl Rahner.

– Jag började läsa för professor Henry Cöster vid Karlstads universitet och efter ett halvår förstod jag att det är två helt olika spår att läsa teologi och arbeta som präst.

– Jag läste systematisk teologi, det som ibland kallas dogmatik, som handlar om innehåll och tog en teol.lic innan jag fortsatte till Åbo akademi där jag bland annat studerade för professor Gunnar af Hällström, tillägger Per Saxholm och konstaterar att han tvingades välja lojalitet. Skulle han vara lojal mot magistratet, professorerna, eller skulle han vara lojal mot institutionen Svenska kyrkan?

Valde lojalitet

– Det är väldigt svårt att vara lojal mot båda och jag valde att vara lojal mot den lutherska evangeliska kristendomen, säger Per Saxholm och visar boken Confessio Augustana som är en orientering i den lutherska reformationens grundtankar.

– Luther förhåller sig till den katolska och ortodoxa kyrkan som Buddha förhåller sig till hinduismen, säger Per Saxholm och poängterar att han inte kan tänka sig Luther på ett annat sätt än utifrån den klassiska teologin.

– Formellt gäller den augsburgska bekännelsen i Svenska kyrkan men inte i praktiken. Svenska kyrkan är mer politisk eller samhällsorienterad än religiös och eftersom jag är en försiktig general vill jag inte återge vad professorerna sagt om institutionen Svenska kyrkan

– Kyrkan är, som jag ser det, lika splittrad som samhället i övrigt, tillägger han.

Per Saxholm har ingen uppfattning om andan i Karlskoga församling i dag men klimatet på hans tid styrdes av vad han kallar Hollywoodfeminism och kommunalt servicearbete.

– Det är inte fel i sig men det har ingenting med klassisk teologi att göra, konstaterar han och berättar att det fanns en rad olika intressen i församlingen som inte styrde åt samma håll.

– Det är inte typiskt för Karlskoga församling utan gäller i hög utsträckning för stora delar av Svenska kyrkan. Jag anser att församlingsarbetet fått slagsida åt samhällsengagemang medan det ses som gammaldags att ägna sig åt innehållet, bekännelsen.

– Men det löfte jag gav till biskop Sven Ingebrand, som var en klassisk teolog, var löftet till själva bekännelsen och inte till institutionen Svenska kyrkan.

Inte samma sak

Per Saxholm anser att Degerfors och Filipstad är exempel på församlingar som sätter teologin främst.

– Jag har ansvar för Gåsborn där man är väldigt intresserad av teologi så jag har kommit rätt. Men det är upp till varje församling att välja vad de vill ha för innehåll, tillägger han och betonar än en gång att han inte ser det ena som ont och det andra som gott. Han vill hålla en låg profil och är nöjd med att ha insett vad som är viktigast för honom.

– Volvo och Toyota är inte samma sak även om båda är bilar. Men jag måste jobba med det jag kan och tror på.