2017-03-18 21:12

2017-03-18 21:12

Hjälper upp bostadsbristen i skogarna

DEGERFORS: Naturskyddsföreningen sätter upp mesholkar

Det råder stor bostadsbrist konstaterar DNF's, Degerfors Naturskyddsförening, Åke ”Fôggel-Åke” Jansson. Föreningen gör även i år sitt för att hjälpa upp situationen.

Det handlar om bostadsbrist för fåglar. DNF har i år satt upp 50 mesholkar samt några strömstareholkar, som är en riktig specialare. Förra året satte föreningen även upp uggle- och starholkar. De har även satt upp enstaka storholkar för tornfalk och förstås även knipholkar och storskrakeholkar.

– I tusenåriga gamla urskogar fanns gott om gamla innanruttna träd och när de ramlade ihop och lade sig i kors så fanns gott om skrymslen och hur mycket som helst att bygga i. Men det är inte gott om sådana urskogar, säger Åke Jansson.

– De mesholkar vi sätter upp finns i tre varianter, en grå, en brun och en grön. I den gröna häckar blåmesen, i den grå flugsnapparen och talgoxen, sen entitan och talltitan. Även nötväckan bygger sitt bo där ibland och det syns direkt, för hon lägger små barkbitar av tall, som oblater, runt, runt i ring.

– Men det beror inte på färgen vilka som bygger där. Talgoxen skulle nog häcka även om holken vore röd med vita knutar, med rådande bostadsbrist, säger Jansson och förklarar att färgerna har de för att hålla ordning på vilken hålstorlek det är i holkarna, från 28 till 34 millimeter.

Sällsynta här

Ibland händer det att det upptäcks att arter som är ganska sällsynta här häckar inom kommunen, som då Åke Jansson 2015 fick tips om var lappugglan hade sin boning, där hon fick två ungar.

– Hon har väl hittat en ny nisch i form av stora kalhyggen. Annars har vi hornuggla, få exemplar av sparvuggla, samt förstås även pärl- och kattuggla. Kattugglan är kulturbunden, mot jordbruksmark. Men för pärlugglan ska holkarna sitta i djupaste skog och den är kräsen, den ska ha absolut tätt med en tjock front på holken så den liksom får krypa in i hålet, berättar Jansson.

Han nämner även att ett par medlemmar har upptäckt var göktytan häckar i kommunen. Ute på hyggen där svartmyran etablerat sig, vilket lockar denna annorlunda hackspett.

Tips

Det krävs markägarens tillstånd för att få sätta upp holkar. När DNF sätter upp mesholkar gör de det i en höjd så de slipper klättra i stegar.

– Det kan man göra hemma i trädgården också, bara man ser till att de inte hamnar i solen hela dagen för det blir varmt i holken. Trevligt är ju att placera en holk så man ser den från exempelvis köksfönstret, säger Jansson.

Om man har en vanlig villatomt kan man sätta ut ett par-tre holkar utan att de inkräktar på varandras revir. Janssons tips är att variera hålstorleken, så att fler arter kommer dit, och att hålla holkarna fräscha.

– Det får inte bli för vetenskapligt, fåglarna fixar en del själva, som nötväckan som murar igen om hålet är för stort. Nu är hög tid att sätta upp holkar, men det är aldrig för sent för det blir en andrakull och dessutom kommer nya häckningssäsonger.

Det handlar om bostadsbrist för fåglar. DNF har i år satt upp 50 mesholkar samt några strömstareholkar, som är en riktig specialare. Förra året satte föreningen även upp uggle- och starholkar. De har även satt upp enstaka storholkar för tornfalk och förstås även knipholkar och storskrakeholkar.

– I tusenåriga gamla urskogar fanns gott om gamla innanruttna träd och när de ramlade ihop och lade sig i kors så fanns gott om skrymslen och hur mycket som helst att bygga i. Men det är inte gott om sådana urskogar, säger Åke Jansson.

– De mesholkar vi sätter upp finns i tre varianter, en grå, en brun och en grön. I den gröna häckar blåmesen, i den grå flugsnapparen och talgoxen, sen entitan och talltitan. Även nötväckan bygger sitt bo där ibland och det syns direkt, för hon lägger små barkbitar av tall, som oblater, runt, runt i ring.

– Men det beror inte på färgen vilka som bygger där. Talgoxen skulle nog häcka även om holken vore röd med vita knutar, med rådande bostadsbrist, säger Jansson och förklarar att färgerna har de för att hålla ordning på vilken hålstorlek det är i holkarna, från 28 till 34 millimeter.

Sällsynta här

Ibland händer det att det upptäcks att arter som är ganska sällsynta här häckar inom kommunen, som då Åke Jansson 2015 fick tips om var lappugglan hade sin boning, där hon fick två ungar.

– Hon har väl hittat en ny nisch i form av stora kalhyggen. Annars har vi hornuggla, få exemplar av sparvuggla, samt förstås även pärl- och kattuggla. Kattugglan är kulturbunden, mot jordbruksmark. Men för pärlugglan ska holkarna sitta i djupaste skog och den är kräsen, den ska ha absolut tätt med en tjock front på holken så den liksom får krypa in i hålet, berättar Jansson.

Han nämner även att ett par medlemmar har upptäckt var göktytan häckar i kommunen. Ute på hyggen där svartmyran etablerat sig, vilket lockar denna annorlunda hackspett.

Tips

Det krävs markägarens tillstånd för att få sätta upp holkar. När DNF sätter upp mesholkar gör de det i en höjd så de slipper klättra i stegar.

– Det kan man göra hemma i trädgården också, bara man ser till att de inte hamnar i solen hela dagen för det blir varmt i holken. Trevligt är ju att placera en holk så man ser den från exempelvis köksfönstret, säger Jansson.

Om man har en vanlig villatomt kan man sätta ut ett par-tre holkar utan att de inkräktar på varandras revir. Janssons tips är att variera hålstorleken, så att fler arter kommer dit, och att hålla holkarna fräscha.

– Det får inte bli för vetenskapligt, fåglarna fixar en del själva, som nötväckan som murar igen om hålet är för stort. Nu är hög tid att sätta upp holkar, men det är aldrig för sent för det blir en andrakull och dessutom kommer nya häckningssäsonger.