2015-10-14 17:37

2015-10-14 17:37

Nya sparkrav väntar för vården nästa år

ÖREBRO LÄN: Kostnaderna för hyrläkare och köpt vård en belastning för Region Örebro län

Nu har majoriteten presenterat ett utkast till budget för Region Örebro län för 2016. Vården som väntas gå med stort underskott i år får ett tillskott på 95 miljoner kronor men måste samtidigt spara lika mycket.

Budgeten ska inte behandlas i regionstyrelsen förrän nästa vecka och i en ny anda av öppenhet hoppas majoriteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att de ska kunna föra en dialog med i första hand Alliansen innan förslaget spikas om två veckor.

– Det här är ett bra sätt att se om det finns möjlighet till breda överenskommelser, säger regionrådet Catrin Steen (MP).

Det majoriteten hoppas kunna hitta bredare samarbeten kring är hur vården kan hantera flyktingsituationen och problemen med kompetensförsörjning.

– Det är ju inte några partiskiljande frågor, menar regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

För hälso- och sjukvården som är regionens ojämförligt största verksamhet väntar ännu ett år där kostnaderna måste minska.

Räcker inte

2015 ser kostnaderna för hyrläkare och köpt vård ut att spräcka budgeten med 200 miljoner kronor. Även om hälso- och sjukvårdens budget för 2016 ökas med 95 miljoner räcker det inte och en handlingsplan för att få vårdkostnaderna att hålla sig inom ramen ska tas fram.

– Vi kan ju inte bara fortsätta att höja skatten, säger regionrådet Jihad Menhem (V).

Första läkarkullen

Majoriteten sätter stort hopp till att de första läkarna som blir färdigutbildade på Örebro universitet våren 2016 ska lindra läkarbristen liksom ett projekt som ska snabba på valideringen av de nyanlända flyktingar som har vårdutbildning.

– Hyrläkeriet är ett problem i hela Sverige och det har utbildats för få läkare alldeles för länge, säger Forsberg-Fransson.

Den nya sjukvårdsorganisationen med närsjukvårdsområden ska också bidra till minskade kostnader.

Här framhålls Karlskoga som ett gott exempel där ett nära samarbete mellan lasarettets akut- och medicinkliniker och vårdcentralerna gör vården effektivare.

Det pågår också projekt där mer av kost, städning och sängtvätt ska skötas av servicepersonal i stället för som i dag av vårdutbildade.

Vårdnära service

– Projektet med vårdnära service har frigjort 1000 timmar i vården hittills. Den vårdpersonal vi har ska jobba med det de är utbildade för, säger Steen.

Förutom budgetförstärkningen i vården innehåller förslaget en rad andra riktade satsningar inom vården och på andra områden i regionens verksamhet.

Riktade satsningar

Bland annat ingår den tidigare utlovade utökningen av kollektivtrafiken i den västra länsdelen nästa år.

Investeringstakten är också fortsatt hög, 679 miljoner kronor. De största summorna går till bygget av H-huset vid USÖ men Karlskoga lasarett får en ny operationsavdelning, ny rehab-bassäng och reservvatten under 2016.

Trots de kärva budskapen för vården räknar majoriteten med att kunna avsätta 114 miljoner kronor i en planeringsreserv för 2016 liksom 150 miljoner till en mer långsiktig reserv.

I sluträkningen finns även ett överskott på 20 miljoner kronor.

– Det kan vara viktiga pengar när det händer något oförutsett. Landstingens ekonomi är tuff nu och grannarna i Dalarna och Värmland sitter väldigt trångt. Vi har i alla fall inte rött på sista raden, säger Forsberg-Fransson

Budgeten ska inte behandlas i regionstyrelsen förrän nästa vecka och i en ny anda av öppenhet hoppas majoriteten, Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Miljöpartiet, att de ska kunna föra en dialog med i första hand Alliansen innan förslaget spikas om två veckor.

– Det här är ett bra sätt att se om det finns möjlighet till breda överenskommelser, säger regionrådet Catrin Steen (MP).

Det majoriteten hoppas kunna hitta bredare samarbeten kring är hur vården kan hantera flyktingsituationen och problemen med kompetensförsörjning.

– Det är ju inte några partiskiljande frågor, menar regionstyrelsens ordförande Marie-Louise Forsberg-Fransson (S).

För hälso- och sjukvården som är regionens ojämförligt största verksamhet väntar ännu ett år där kostnaderna måste minska.

Räcker inte

2015 ser kostnaderna för hyrläkare och köpt vård ut att spräcka budgeten med 200 miljoner kronor. Även om hälso- och sjukvårdens budget för 2016 ökas med 95 miljoner räcker det inte och en handlingsplan för att få vårdkostnaderna att hålla sig inom ramen ska tas fram.

– Vi kan ju inte bara fortsätta att höja skatten, säger regionrådet Jihad Menhem (V).

Första läkarkullen

Majoriteten sätter stort hopp till att de första läkarna som blir färdigutbildade på Örebro universitet våren 2016 ska lindra läkarbristen liksom ett projekt som ska snabba på valideringen av de nyanlända flyktingar som har vårdutbildning.

– Hyrläkeriet är ett problem i hela Sverige och det har utbildats för få läkare alldeles för länge, säger Forsberg-Fransson.

Den nya sjukvårdsorganisationen med närsjukvårdsområden ska också bidra till minskade kostnader.

Här framhålls Karlskoga som ett gott exempel där ett nära samarbete mellan lasarettets akut- och medicinkliniker och vårdcentralerna gör vården effektivare.

Det pågår också projekt där mer av kost, städning och sängtvätt ska skötas av servicepersonal i stället för som i dag av vårdutbildade.

Vårdnära service

– Projektet med vårdnära service har frigjort 1000 timmar i vården hittills. Den vårdpersonal vi har ska jobba med det de är utbildade för, säger Steen.

Förutom budgetförstärkningen i vården innehåller förslaget en rad andra riktade satsningar inom vården och på andra områden i regionens verksamhet.

Riktade satsningar

Bland annat ingår den tidigare utlovade utökningen av kollektivtrafiken i den västra länsdelen nästa år.

Investeringstakten är också fortsatt hög, 679 miljoner kronor. De största summorna går till bygget av H-huset vid USÖ men Karlskoga lasarett får en ny operationsavdelning, ny rehab-bassäng och reservvatten under 2016.

Trots de kärva budskapen för vården räknar majoriteten med att kunna avsätta 114 miljoner kronor i en planeringsreserv för 2016 liksom 150 miljoner till en mer långsiktig reserv.

I sluträkningen finns även ett överskott på 20 miljoner kronor.

– Det kan vara viktiga pengar när det händer något oförutsett. Landstingens ekonomi är tuff nu och grannarna i Dalarna och Värmland sitter väldigt trångt. Vi har i alla fall inte rött på sista raden, säger Forsberg-Fransson