2015-10-08 06:00

2015-10-08 06:00

Nästan alla elever är nöjda med skolmaten

KARLSKOGA/DEGERFORS: Intervjuer gav överraskande positiva svar om skolmat och toalettstädning

En ny undersökning av hur nöjda eleverna i Karlskoga och Degerfors skolor är med skolmaten och städningen av skoltoaletterna visar ett helt annat resultat än tidigare mätningar. Hela 94 procent är nöjda med maten och 75 procent är nöjda med toaletterna.

I januari och februari 2015 svarade 386 elever i årskurs fem och åtta i Karlskoga på en enkät om skolmaten och städningen av skoltoaletterna. Resultatet var inte imponerande.

Bara 32 procent av de tillfrågade eleverna svarade att de var mycket eller ganska nöjda både med skolmaten och med skoltoaletternas standard.

Nu har en ny undersökning genomförts, nu i form av intervjuer med 362 elever i alla årskurser och i båda kommunerna jämnt fördelade i ålder och kön. Resultatet blev helt annorlunda.

Annat med dialog

– Det blir annat när man har en dialog och eleverna förstår vad det är vi frågar om, säger folkhälsonämndens ordförande Christina Gustavsson (S).

Enligt intervjuundersökningen är 94 procent av de tillfrågade eleverna mycket eller ganska nöjda med skolmaten och 75 procent med städningen av toaletterna.

Intervjuerna påbörjades redan i februari i år, direkt efter de dåliga resultaten i enkätundersökningen, och rapporten blev klar först i september. Intervjuerna har genomförts av kostverksamhetens chef som samtidigt med frågorna om maten också pratat med eleverna om städningen av skoltoaletterna.

– Jag tror inte heller det bara handlar om maten när de svarar negativt i enkäten. Det handlar också om andra saker som om de har tid att sitta ned och äta i lugn och ro eller om det finns sittplatser så de kan sitta med kompisar och äta, säger Gustavsson.

Årskurs fem och åtta som var föremål för den tidigare enkätundersökningen särredovisas. Även om resultatet för de 72 intervjuade i de här årskurserna är sämre än för helheten, 82 procent nöjda med maten och 62 med toaletterna, avviker det också starkt från enkätsvaren i januari-februari. Varför de här årskurserna är mer negativa finns däremot ingen förklaring på.

Påverkar meritvärden

– Skolmaten är viktig för en samlad positiv skoldag. Det är maten som ger energi så det påverkar meritvärdena också, säger Gustavsson.

När det gäller toalettstädningen har det också skett förbättringar under året genom att rektorer på några skolor beställt mer städning. Grundproblemet med för få och slitna toaletter på många skolor är det också något som ligger utanför folkhälsonämnden.

– Är det för slitet hjälper det inte att städa för att intrycket ska bli bra, säger Gustavsson.

Resultatet i intervjuundersökningen innebär att folkhälsonämndens styrmål för skolmat och toaletterna är uppfyllda, med råge eftersom målnivåerna satts utifrån ett svagt resultat 2014.

De kommande årens målsättningar för skolmat och toalettstädning kommer däremot inte att ändras efter intervjuundersökningen utan fortsätter följa enkäterna, även om de kanske höjs något.

Den här formen av djupare undersökning av hur nöjda brukarna är med kost och städning kommer att fortsätta. Nästa år blir det vård och omsorg och året därefter förskolan. Tanken är att intervjuundersökningarna sedan kan återkomma var tredje år för de olika brukargrupperna.

I januari och februari 2015 svarade 386 elever i årskurs fem och åtta i Karlskoga på en enkät om skolmaten och städningen av skoltoaletterna. Resultatet var inte imponerande.

Bara 32 procent av de tillfrågade eleverna svarade att de var mycket eller ganska nöjda både med skolmaten och med skoltoaletternas standard.

Nu har en ny undersökning genomförts, nu i form av intervjuer med 362 elever i alla årskurser och i båda kommunerna jämnt fördelade i ålder och kön. Resultatet blev helt annorlunda.

Annat med dialog

– Det blir annat när man har en dialog och eleverna förstår vad det är vi frågar om, säger folkhälsonämndens ordförande Christina Gustavsson (S).

Enligt intervjuundersökningen är 94 procent av de tillfrågade eleverna mycket eller ganska nöjda med skolmaten och 75 procent med städningen av toaletterna.

Intervjuerna påbörjades redan i februari i år, direkt efter de dåliga resultaten i enkätundersökningen, och rapporten blev klar först i september. Intervjuerna har genomförts av kostverksamhetens chef som samtidigt med frågorna om maten också pratat med eleverna om städningen av skoltoaletterna.

– Jag tror inte heller det bara handlar om maten när de svarar negativt i enkäten. Det handlar också om andra saker som om de har tid att sitta ned och äta i lugn och ro eller om det finns sittplatser så de kan sitta med kompisar och äta, säger Gustavsson.

Årskurs fem och åtta som var föremål för den tidigare enkätundersökningen särredovisas. Även om resultatet för de 72 intervjuade i de här årskurserna är sämre än för helheten, 82 procent nöjda med maten och 62 med toaletterna, avviker det också starkt från enkätsvaren i januari-februari. Varför de här årskurserna är mer negativa finns däremot ingen förklaring på.

Påverkar meritvärden

– Skolmaten är viktig för en samlad positiv skoldag. Det är maten som ger energi så det påverkar meritvärdena också, säger Gustavsson.

När det gäller toalettstädningen har det också skett förbättringar under året genom att rektorer på några skolor beställt mer städning. Grundproblemet med för få och slitna toaletter på många skolor är det också något som ligger utanför folkhälsonämnden.

– Är det för slitet hjälper det inte att städa för att intrycket ska bli bra, säger Gustavsson.

Resultatet i intervjuundersökningen innebär att folkhälsonämndens styrmål för skolmat och toaletterna är uppfyllda, med råge eftersom målnivåerna satts utifrån ett svagt resultat 2014.

De kommande årens målsättningar för skolmat och toalettstädning kommer däremot inte att ändras efter intervjuundersökningen utan fortsätter följa enkäterna, även om de kanske höjs något.

Den här formen av djupare undersökning av hur nöjda brukarna är med kost och städning kommer att fortsätta. Nästa år blir det vård och omsorg och året därefter förskolan. Tanken är att intervjuundersökningarna sedan kan återkomma var tredje år för de olika brukargrupperna.

Brukarundersökning

Källa: