2015-08-30 20:58

2015-08-30 20:58

Vädjan gav resultat

KARLSKOGA: Mindre skadegörelse på Bråtenskolan

Under flera år har skolorna i Karlskoga tampats med krossade fönster och klotter. På Bråtenskolan har emellertid ett nytt grepp gjort att skadegörelsen minskat.

Redan under föregående läsår sattes lappar upp på skolan där elever och allmänhet uppmanades att se efter skolan och att agera mot vandaliseringen. I år har eleverna även delat ut lapparna i brevlådor i området och det har gett mycket goda resultat.

– Skolgården är ett trevligt ställe att hålla till på ostört under sommaren. Nu upplever jag att omgivningen har reagerat och ringt till Mats eller Securitas och även sagt till ungdomar direkt om de har gjort något, säger skolans rektor Peter Svensson.

Öka vuxennärvaro

Mats Johansson, säkerhetssamordnare på kommunen, är mycket positiv till initiativet. Skadegörelsen på skolan har nästintill försvunnit.

– Överlag ser vi att skadegörelser på skolor har minskat men inte lika mycket på andra skolor som här.

Det handlar om att öka vuxennärvaron på och kring skolgårdar efter stängning. Elevernas föräldrar och allmänhet som ändå är ute och promenerar kan ta vägen förbi skolan och se om allt står rätt till.

– Det är med små medel och en engagerad rektor som man skapat en stor förändring, säger Mats Johansson.

Pengar från skolan

Skadegörelserna i sig leder till stora kostnader som i sin tur drabbar verksamheten. Likaså utgifter för att vaktbolag patrullerar i området.

– Det är pengar som i stället skulle kunna användas till läromedel eller mer personal. Men de som gör det här ser inte det sambandet, säger Peter Svensson och berättar att varje krossad ruta kostar 2 500 kronor att reparera.

Det handlar inte heller bara om kostnader menar han. En skola som är fri från klotter och skadegörelse upplevs som tryggare.

Tyst medgivande

Att vuxna reagerar sänder också signaler till barnen och ungdomarna om vad som är rätt och fel.

– Barnen lär in ett felaktigt beteende om de vuxna inte ser och framför allt inte reagerar när de gör något fel. Om man inte säger till så är det som ett tyst ”ja”, säger Peter Svensson.

Han tror att brevet som barnen delade ut blev en sporre för de vuxna i området, att de genom det kände att de hade mer mandat att ingripa.

”Drabbar alla”

Mats Johansson berättar att den totala kostnaden för skadegörelse på kommunens skolor uppgick till 933 000 kronor för 2008. År 2014 hade kostnaden sjunkit till 354 000 kronor.

Han ser gärna att fler skolor tar efter eller tar egna initiativ till att minska skadegörelsen.

– Den är pengar som skulle kunna användas bättre saker. Det är vår närmiljö, våra skolor och våra barn och det drabbar oss alla om det förstörs. Vi behöver tänka framåt på hur vi ska göra Karlskoga bättre och tryggare.

Peter Svensson är mycket tacksam till de som hörsammat uppmaningen och som hjälpt till att hålla koll på skolan.

– Det är som ordspråket ”det krävs en hel by för att fostra ett barn”.

Från barn- och utbildningsförvaltningens sida ser också positivt på det förebyggande arbetet på Bråtenskolan.

– Vi har ju ett samarbete mellan skolorna och det är just sådana här goda exempel som man då kan dela med sig av, säger Anneli Weman, verksamhetschef för förskola och grundskola.

Redan under föregående läsår sattes lappar upp på skolan där elever och allmänhet uppmanades att se efter skolan och att agera mot vandaliseringen. I år har eleverna även delat ut lapparna i brevlådor i området och det har gett mycket goda resultat.

– Skolgården är ett trevligt ställe att hålla till på ostört under sommaren. Nu upplever jag att omgivningen har reagerat och ringt till Mats eller Securitas och även sagt till ungdomar direkt om de har gjort något, säger skolans rektor Peter Svensson.

Öka vuxennärvaro

Mats Johansson, säkerhetssamordnare på kommunen, är mycket positiv till initiativet. Skadegörelsen på skolan har nästintill försvunnit.

– Överlag ser vi att skadegörelser på skolor har minskat men inte lika mycket på andra skolor som här.

Det handlar om att öka vuxennärvaron på och kring skolgårdar efter stängning. Elevernas föräldrar och allmänhet som ändå är ute och promenerar kan ta vägen förbi skolan och se om allt står rätt till.

– Det är med små medel och en engagerad rektor som man skapat en stor förändring, säger Mats Johansson.

Pengar från skolan

Skadegörelserna i sig leder till stora kostnader som i sin tur drabbar verksamheten. Likaså utgifter för att vaktbolag patrullerar i området.

– Det är pengar som i stället skulle kunna användas till läromedel eller mer personal. Men de som gör det här ser inte det sambandet, säger Peter Svensson och berättar att varje krossad ruta kostar 2 500 kronor att reparera.

Det handlar inte heller bara om kostnader menar han. En skola som är fri från klotter och skadegörelse upplevs som tryggare.

Tyst medgivande

Att vuxna reagerar sänder också signaler till barnen och ungdomarna om vad som är rätt och fel.

– Barnen lär in ett felaktigt beteende om de vuxna inte ser och framför allt inte reagerar när de gör något fel. Om man inte säger till så är det som ett tyst ”ja”, säger Peter Svensson.

Han tror att brevet som barnen delade ut blev en sporre för de vuxna i området, att de genom det kände att de hade mer mandat att ingripa.

”Drabbar alla”

Mats Johansson berättar att den totala kostnaden för skadegörelse på kommunens skolor uppgick till 933 000 kronor för 2008. År 2014 hade kostnaden sjunkit till 354 000 kronor.

Han ser gärna att fler skolor tar efter eller tar egna initiativ till att minska skadegörelsen.

– Den är pengar som skulle kunna användas bättre saker. Det är vår närmiljö, våra skolor och våra barn och det drabbar oss alla om det förstörs. Vi behöver tänka framåt på hur vi ska göra Karlskoga bättre och tryggare.

Peter Svensson är mycket tacksam till de som hörsammat uppmaningen och som hjälpt till att hålla koll på skolan.

– Det är som ordspråket ”det krävs en hel by för att fostra ett barn”.

Från barn- och utbildningsförvaltningens sida ser också positivt på det förebyggande arbetet på Bråtenskolan.

– Vi har ju ett samarbete mellan skolorna och det är just sådana här goda exempel som man då kan dela med sig av, säger Anneli Weman, verksamhetschef för förskola och grundskola.