2015-08-18 06:00

2015-08-18 06:00

En rättvis skolstart

KARLSKOGA: Pratar om nya kunskaper och trevliga minnen

För en del elever är skolstarten en dag av oro över att inte ha haft en lika spännande sommar som klasskamraterna. På Bråtenskolan ligger i stället fokus på vad barnen lärt sig och vad de hoppas det nya skolåret ska ge.

I dag är det skolstart och för de flesta elever är det en dag som präglas av glädje, spänning och förväntan. En del elever går dock den första skoldagen till mötes med en oro i magen. En ängslan för de frågor som kan komma under dagen, om vad man gjort under sommaren, vilka resor familjen har varit på.

Både Majblomman och Friends har lyft frågan om oro inför skolstarten, om de barn som inte har ekonomiska förutsättningar för att delta i aktiviteter och de som utsätts för mobbning och kränkningar i skolan. På sociala medier uppmanas lärare att inte fråga barnen vad de gjort under sommaren utan vad de ser fram emot inför den kommande terminen.

På den första skoldagen på Bråtenskolan möts de yngre barnen av en sång för de som fyllt år under sommaren. Sedan får barnen berätta om något de lärt sig under lovet.

– Vi frågar inte om var de har varit och vad de har gjort utan vad de har lärt sig, vilken förmåga de utvecklat, till exempel om de lärt sig simma eller så, säger Åsa Valby, klasslärare i årskurs två.

Samlar på minnen

Jenny Uhrberg, resurslärare i årskurs 4-6, berättar att eleverna får skriva ner sina sommarminnen på papperslappar och lägga i en burk som de sedan får när de går ur sexan.

– Där är det inte heller en uppradning av vad de har gjort utan något fint minne som en god frukost eller en snäcka de hittat.

Fokus ligger mer på vad som ska hända i skolan framöver. Det är inte förbjudet att berätta vad man har gjort under sommarlovet men mer vikt fästs vid de vardagliga upplevelserna.

Båda anser att skolan är bra på att möta barnens olikheter och att barn som har det svårare i dag för ett bättre stöd.

– Även på fritids jobbar man hårt på det och under sommaren har vi även haft ett samarbete m ed kyrkan kring olika aktiviteter, säger Jenny Uhrberg.

Det här tänket präglar hela skolåret. Eleverna tillfrågas inte vad de fått på sin födelsedag, vid friluftsdagar ser lärarna till att den som inte har den utrustning som behövs får hjälp med det.

– Samtidigt är det ju inte konstigt att man är ute och reser men det känns mer som att det är vi vuxna som gör de här värderingarna, inte barnen. Men egentligen borde samhället i stort tagga ner lite och göra små roliga saker ofta än att försöka trycka in allt under semestern, säger Jenny Uhrberg.

Även vid skolresor, utflykter och fikastunder märks elevernas olika förutsättningar. När det är dags att samla in pengar till skolresa ser man till att stötta de som behöver det.

– Jag köper också med frukt så att de som inte kan ta med sig kan få. Jag betalar med egna pengar men det gör jag så gärna, det gör mig ingenting, säger Åsa Valby.

Där håller dock Jenny Uhrberg inte med utan anser att det är skolan som borde stå för frukten.

– Vi försöker också hålla ner det lite när de har med eget fika, så att inte någon tar med sig jättemycket. Det kan bli så för några men då brukar de också bjuda.

I dag är det skolstart och för de flesta elever är det en dag som präglas av glädje, spänning och förväntan. En del elever går dock den första skoldagen till mötes med en oro i magen. En ängslan för de frågor som kan komma under dagen, om vad man gjort under sommaren, vilka resor familjen har varit på.

Både Majblomman och Friends har lyft frågan om oro inför skolstarten, om de barn som inte har ekonomiska förutsättningar för att delta i aktiviteter och de som utsätts för mobbning och kränkningar i skolan. På sociala medier uppmanas lärare att inte fråga barnen vad de gjort under sommaren utan vad de ser fram emot inför den kommande terminen.

På den första skoldagen på Bråtenskolan möts de yngre barnen av en sång för de som fyllt år under sommaren. Sedan får barnen berätta om något de lärt sig under lovet.

– Vi frågar inte om var de har varit och vad de har gjort utan vad de har lärt sig, vilken förmåga de utvecklat, till exempel om de lärt sig simma eller så, säger Åsa Valby, klasslärare i årskurs två.

Samlar på minnen

Jenny Uhrberg, resurslärare i årskurs 4-6, berättar att eleverna får skriva ner sina sommarminnen på papperslappar och lägga i en burk som de sedan får när de går ur sexan.

– Där är det inte heller en uppradning av vad de har gjort utan något fint minne som en god frukost eller en snäcka de hittat.

Fokus ligger mer på vad som ska hända i skolan framöver. Det är inte förbjudet att berätta vad man har gjort under sommarlovet men mer vikt fästs vid de vardagliga upplevelserna.

Båda anser att skolan är bra på att möta barnens olikheter och att barn som har det svårare i dag för ett bättre stöd.

– Även på fritids jobbar man hårt på det och under sommaren har vi även haft ett samarbete m ed kyrkan kring olika aktiviteter, säger Jenny Uhrberg.

Det här tänket präglar hela skolåret. Eleverna tillfrågas inte vad de fått på sin födelsedag, vid friluftsdagar ser lärarna till att den som inte har den utrustning som behövs får hjälp med det.

– Samtidigt är det ju inte konstigt att man är ute och reser men det känns mer som att det är vi vuxna som gör de här värderingarna, inte barnen. Men egentligen borde samhället i stort tagga ner lite och göra små roliga saker ofta än att försöka trycka in allt under semestern, säger Jenny Uhrberg.

Även vid skolresor, utflykter och fikastunder märks elevernas olika förutsättningar. När det är dags att samla in pengar till skolresa ser man till att stötta de som behöver det.

– Jag köper också med frukt så att de som inte kan ta med sig kan få. Jag betalar med egna pengar men det gör jag så gärna, det gör mig ingenting, säger Åsa Valby.

Där håller dock Jenny Uhrberg inte med utan anser att det är skolan som borde stå för frukten.

– Vi försöker också hålla ner det lite när de har med eget fika, så att inte någon tar med sig jättemycket. Det kan bli så för några men då brukar de också bjuda.