2015-08-03 06:00

2015-08-03 06:00

Slåtter med silverkant

SÖDRA TOLSBODA: Karlskoga Naturskyddsförening bjöd på sitt tjugonde slåttergille

Karlskoga Naturskyddsförening lyxade till det lite under slåtterdagen i helgen. Det var ju ändå tjugoårs-jubileum.

Det luktade gräs och ängsblommor i Södra Tolsboda i lördags. Ett tiotal personer hade snirklat sig fram på grusvägar inom Villingsberg skjutfält för att komma fram till ängen som Karlskoga Naturskyddsförening med gäster slår varje år.

Ger plats åt orkidéer

Tjugo år har gått sedan Torsten Rönn kom på idén att de borde skydda den här platsen, ängen med de många vackra smörbollarna. Och slåtter är ett bra skydd för många växter.

– När man tar bort gräs tar man bort näring. Det finns många växter som gynnas av det; som till exempel nattviol, liten blåklocka och gullviva. Orkidéer tål ju inte gödsel heller, så de är beroende av slåtter, förklarar Torsten Rönn.

Alla är välkomna att delta i slåttergemenskapen. En person som inte är medlem i föreningen, men som har kommit dit för att hjälpa till är Ingvar Eriksson.

Han har skaffat sig en egen knackelie – ett redskap som han stor användning för. Med den kan han både hålla naturen undan trädgården och spara in pengar på ett gymkort.

– Sedan jag började slå med lie behöver jag ingen annan träning!, säger han.

Om Ingvar Eriksson tagit på sig rollen som lieman är Bert Strömberg vad man skulle kunna kalla för gängets finlirare.

Han har tagit på sig ett par orange galonbyxor som lämpar sig väl för hans uppdrag, det är nämliga han som sittandes på knä försiktigt klipper med häcksaxen runt växterna de är där för att skydda – dem vill de inte riskera att slå ned med de stora redskapen.

Silverkant på tillvaron

Chister Larsson kommer gåendes över ängen, och bjuder med de två arbetarna på fika.

Hoppfällbara pallar plockas fram, kaffe hälls upp, rulltårta med vita smultron och kanel serveras.

– Du får kakan på ett silverfat till och med, vi firar ju, säger bakmästaren Radmila Kojadinovic.

Solen tittar fram efter några dagars frånvaro och skiner över fikastunden. De noterar att de för det mesta har sluppit regn.

Och tur är det, för de har lite kvar att göra på ängen innan det är dags för slåttergille och linssoppa med korv, som Radmila Kojadinovic kokar över öppen eld.

Dagen handlar såväl om att gynna biologisk mångfald som om arbetsgemenskap.

– Det är något annat att arbeta och slänga käft tillsammans än att sitta ensam vid sin maskin, säger Torsten Rönn.

Det luktade gräs och ängsblommor i Södra Tolsboda i lördags. Ett tiotal personer hade snirklat sig fram på grusvägar inom Villingsberg skjutfält för att komma fram till ängen som Karlskoga Naturskyddsförening med gäster slår varje år.

Ger plats åt orkidéer

Tjugo år har gått sedan Torsten Rönn kom på idén att de borde skydda den här platsen, ängen med de många vackra smörbollarna. Och slåtter är ett bra skydd för många växter.

– När man tar bort gräs tar man bort näring. Det finns många växter som gynnas av det; som till exempel nattviol, liten blåklocka och gullviva. Orkidéer tål ju inte gödsel heller, så de är beroende av slåtter, förklarar Torsten Rönn.

Alla är välkomna att delta i slåttergemenskapen. En person som inte är medlem i föreningen, men som har kommit dit för att hjälpa till är Ingvar Eriksson.

Han har skaffat sig en egen knackelie – ett redskap som han stor användning för. Med den kan han både hålla naturen undan trädgården och spara in pengar på ett gymkort.

– Sedan jag började slå med lie behöver jag ingen annan träning!, säger han.

Om Ingvar Eriksson tagit på sig rollen som lieman är Bert Strömberg vad man skulle kunna kalla för gängets finlirare.

Han har tagit på sig ett par orange galonbyxor som lämpar sig väl för hans uppdrag, det är nämliga han som sittandes på knä försiktigt klipper med häcksaxen runt växterna de är där för att skydda – dem vill de inte riskera att slå ned med de stora redskapen.

Silverkant på tillvaron

Chister Larsson kommer gåendes över ängen, och bjuder med de två arbetarna på fika.

Hoppfällbara pallar plockas fram, kaffe hälls upp, rulltårta med vita smultron och kanel serveras.

– Du får kakan på ett silverfat till och med, vi firar ju, säger bakmästaren Radmila Kojadinovic.

Solen tittar fram efter några dagars frånvaro och skiner över fikastunden. De noterar att de för det mesta har sluppit regn.

Och tur är det, för de har lite kvar att göra på ängen innan det är dags för slåttergille och linssoppa med korv, som Radmila Kojadinovic kokar över öppen eld.

Dagen handlar såväl om att gynna biologisk mångfald som om arbetsgemenskap.

– Det är något annat att arbeta och slänga käft tillsammans än att sitta ensam vid sin maskin, säger Torsten Rönn.