2015-07-31 06:00

2015-07-31 07:24

Barnhemsbarnens historia lyfts nu fram

ÖREBRO LÄN: Länsstyrelsen ger röst åt osynliggjorda kulturarv i omfattande rapport

Trots att det fanns barnhem i Örebro län ända fram till 80-talet hade Länsstyrelsen dålig koll. De bad Länsmuseet om en undersökning, och blev fängslade av resultatet.

Det var den så kallade Fruntimmersföreningen som startade det som skulle bli ett barnhem och internat i Karlskoga.

Året var 1877, och syftet var att ”rädda någon eller några fattiga flickor från vanvård och okunnighet samt att söka bilda dem till arbetsamma, gudliga och gudfruktiga människor”.

Dolda kulturmiljöer

Det här kan man läsa om i rapporten ”Anstalter för barn - Barnhemmet som kulturarv”, som Örebro läns museum har tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen.

Undersökningen är en del av Region Örebro läns satsning på att lyfta fram bortglömda kulturarv, och en del av det landsomfattande projektet ”Kalejdoskop”.

Mia Geijer, antikvarie på Länsstyrelsen i Region Örebro län, har varit inblandad i projektet.

– I vårt län finns det ju mycket skrivet om industrihistoria och bergskultur, men barnhem har man inte tittat på tidigare. Vår länsstyrelse har nog varit bland de mest aktiva när det gäller att försöka lyfta fram de mindre traditionella miljöerna, säger hon.

Undersökningen gjordes redan under perioden 2012-2013, och utgjorde sedan underlaget för en utställning på Länsmuseet i Örebro. Men Länsstyrelsen ville göra något mer för att lyfta fram materialet, det var helt enkelt för intressant för att arkiveras och glömmas bort.

Sagt och gjort, layouten fixades till och rapporten ligger nu uppiffad och tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida.

Slående skillnader

Genom att söka i arkiv och intervjua personer som själva har bott på barnhemmen har bilden av barnhemsbarnens historia blivit mer tydlig än tidigare.

Något som slog Mia Geijer när hon satte sig in i hur man haft det på Örebro läns barnavårdsinstitutioner var vilka skillnader det varit från barnhem till barnhem.

Själv hade hon inte velat bo på barnhem i Åkerby utanför Nora, till exempel.

– Där fick de gå upp väldigt tidigt och hade många uppgifter att utföra, och man kan läsa om hur de använde blöta kläder. Det är ganska förfärligt vad människor har varit med om! Och inte för särskilt länge sedan, säger hon.

Vad gäller barnhemmet i Karlskoga står det i rapporten att flickorna skulle undervisas ibland annat kristendom, innanläsning, rättstavning, geografi och räkning. Flickorna skulle också lära sig hushållsgöromål såsom sömnad och vävnad.

Kvarteret Ugglan

Barnhemmet låg först i närheten av Bregården, men verksamheten flyttades 1899 till fastigheten Sigridsberg, som ligger i det kvarter som i dag kallas för Ugglan. 1912 bodde 40 barn på barnhemmet i Karlskoga, det året hade man också börjat ta emot spädbarn och pojkar.

Enligt rapporten fick pojkarna dock bara bo där tills de uppnådde konfirmationsålder, medan flickorna fick stanna längre och hjälpa till att ta hand om de yngre barnen.

På 1970-talet avvecklades Karlskoga barnhem, och byggnaden i kvarteret Ugglan har sedan dess fortsatt använts inom barnomsorgen.

Fotnot: Den som vill lära sig mer om byggnadens och barnhemsbarnens historia i Karlskoga och Örebro län kan ladda ned hela rapporten på lansstyrelsen.se/orebro.

Det var den så kallade Fruntimmersföreningen som startade det som skulle bli ett barnhem och internat i Karlskoga.

Året var 1877, och syftet var att ”rädda någon eller några fattiga flickor från vanvård och okunnighet samt att söka bilda dem till arbetsamma, gudliga och gudfruktiga människor”.

Dolda kulturmiljöer

Det här kan man läsa om i rapporten ”Anstalter för barn - Barnhemmet som kulturarv”, som Örebro läns museum har tagit fram på uppdrag av Länsstyrelsen.

Undersökningen är en del av Region Örebro läns satsning på att lyfta fram bortglömda kulturarv, och en del av det landsomfattande projektet ”Kalejdoskop”.

Mia Geijer, antikvarie på Länsstyrelsen i Region Örebro län, har varit inblandad i projektet.

– I vårt län finns det ju mycket skrivet om industrihistoria och bergskultur, men barnhem har man inte tittat på tidigare. Vår länsstyrelse har nog varit bland de mest aktiva när det gäller att försöka lyfta fram de mindre traditionella miljöerna, säger hon.

Undersökningen gjordes redan under perioden 2012-2013, och utgjorde sedan underlaget för en utställning på Länsmuseet i Örebro. Men Länsstyrelsen ville göra något mer för att lyfta fram materialet, det var helt enkelt för intressant för att arkiveras och glömmas bort.

Sagt och gjort, layouten fixades till och rapporten ligger nu uppiffad och tillgänglig på Länsstyrelsens hemsida.

Slående skillnader

Genom att söka i arkiv och intervjua personer som själva har bott på barnhemmen har bilden av barnhemsbarnens historia blivit mer tydlig än tidigare.

Något som slog Mia Geijer när hon satte sig in i hur man haft det på Örebro läns barnavårdsinstitutioner var vilka skillnader det varit från barnhem till barnhem.

Själv hade hon inte velat bo på barnhem i Åkerby utanför Nora, till exempel.

– Där fick de gå upp väldigt tidigt och hade många uppgifter att utföra, och man kan läsa om hur de använde blöta kläder. Det är ganska förfärligt vad människor har varit med om! Och inte för särskilt länge sedan, säger hon.

Vad gäller barnhemmet i Karlskoga står det i rapporten att flickorna skulle undervisas ibland annat kristendom, innanläsning, rättstavning, geografi och räkning. Flickorna skulle också lära sig hushållsgöromål såsom sömnad och vävnad.

Kvarteret Ugglan

Barnhemmet låg först i närheten av Bregården, men verksamheten flyttades 1899 till fastigheten Sigridsberg, som ligger i det kvarter som i dag kallas för Ugglan. 1912 bodde 40 barn på barnhemmet i Karlskoga, det året hade man också börjat ta emot spädbarn och pojkar.

Enligt rapporten fick pojkarna dock bara bo där tills de uppnådde konfirmationsålder, medan flickorna fick stanna längre och hjälpa till att ta hand om de yngre barnen.

På 1970-talet avvecklades Karlskoga barnhem, och byggnaden i kvarteret Ugglan har sedan dess fortsatt använts inom barnomsorgen.

Fotnot: Den som vill lära sig mer om byggnadens och barnhemsbarnens historia i Karlskoga och Örebro län kan ladda ned hela rapporten på lansstyrelsen.se/orebro.

  • Maria Hyllengren